Idag var vi till kennelklubben och tränade agility. Det är bra att vi har både kennelklubben och bruskhundsklubben vi kan träna på eftersom de har olika sorters kontaktfältshinder. På kennelklubben är dom hindrena målade med limmand grus för fäste. På brukshundsklubben har dom en filtmatta på sina. Så det är bra och kunna träna på båda underlagen eftersom man vet ju aldrig vad dom har på klubben man tävlar på.

Idag började vi med den eviga gungan. Hon protesterade inte mycket när jag ledde henne över första gången, det bick bättre och bättre för varje gång. Så till slut så kopplade jag loss henne och tog över henne en gång och höll i halsbandet. Sen släppte jag henne, och det var inga problem. Hon gick bara lite sakta innan den började tippa i början. Till slut så sprang vi mot gungan och hon gick på den utan problem.

Känns som vi har blivit av med ett spöke där. Men det är ju fortfarande den biten, att man måste prova en gång med henne kopplad så hon fattar att det inte är nåt farligt. Det kan man ju inte göra på en tävling utan där gäller det att gå på direkt.

Slalomet, då när hon gör den utan att hoppa över nån pinne börjar det bli ganska bra fart på.

Nu är det sängen som kallar, har ju jobb tidigt imorgon. Så jag får väl besöka er imorgon om jag hinner. Tänkte åka till brukshundsklubben för att kolla deras tävlingsträning om det inte regnar.

Hade skrivit en lång radda om gårdagen i bloggen och när jag skulle spara så försvann sidan, och jag kom inte in nå mer under kvällen innan jag skulle lägga mig. Så det får bli idag istället.

Igår så bestämde jag att Lizzie skulle få göra guldprovet i Hund i hand. Det har ju gått ganska bra med dom svåraste momenten när vi tränat hemma. Måste bara säga att jag har en otroligt duktig tjej när hon vill *S*. Vi fick full pott på nästan allt utom 2. Det var fritt följ och inkallning med störning. Just det sista har vi tränat intensivt på dom sista dagarna, och det har fungerat kanonbra hemma. Det höll nästan gå vägen igår också, hon sprang förbi bollen som kom farande mitt framför näsan på henne. Men sen bestämde hon sig för att den var rolig och vände sig tillbaka mot bollen. Så vi fick lite avdrag där. Apporten blev jag lite fundersam på när jag höll i den, jösses vad tung den var. Sen att andra hade haft den i munnen före så jag tänkte att det här kommer aldrig att gå. Men efter lite tvekan i början så sprang hon och hämtade den och kom med den vid min fot. Så det blev 278 poäng av 300 möjliga. Så jag är nöjd, och Lizzie fick sin guldmedalj. Nu är jag vi klara med hund i hand, så nu kan vi koncentrera oss mer på annnat istället.