Ja, nu är det vår. Idag var vi på våran första utomhusträning  . Vart ju lite överraskande, för tidigare var det sagt att vi skulle träna i Norberg först, sen när vi var klara så skulle vi köra hinder till Semla. Men när jag hade kommit en bit på väg så ringde min mobil. Jag skulle stanna i Semla eftersom de hade lastat in allt i släpvagnen och skulle komma till Semla, så vi tränar där sen. Så ur med hindrena ur släpvagnen, sen höll det inte på att bli nån träning för vi fastnade uppe i klubbstugan och fika. Men till slut så tog vi oss ut på plan. Var byggde en bana som en fins agilitydomare har ritat. Lite knepig var den. Körde med Lizzie först, men hon var inte riktigt på humör. Kan ju bero på att hon löper och troligen i helgen så går hon in i höglöp. Lite egen var hon idag. Fast hon slog till och busade lite med en hane där fast hon inte är i höglöpet än, men tydligen så kunde han vara riktigt kul idag alla fall.

Clara vart jag riktigt imponerad av idag. Tex i slalomet första gången hon fixade slalomingången med fart. Normalt så har hon vimsat lite på båda sidor ifall vi kommit för  snabbt inpå slalomet. Men idag, det såg ut som om hon var på väg in från fel sida, men att hon kom på precis innan att hon skulle ju in från den andra sidan, för hon stanna till lite och böt riktning. Hon tog dessutom nästan hela slalomet. Enda stället hon tvekad på idag var däcket. Vi satt inte upp däcket vi har haft i Norberg, utan tog ett av dom gamla som fanns i Semla. Det är lite annorlunda så därför tvekade hon lite. Ja, Clara har verkligen gjort stora framsteg. Har anmält henne till våran egen tävling i juli. Går det bra där, och med det menar jag att jag får henne att springa banan utan att hon flamsar ut på egna vägar, tänker jag anmäla henne på några till senare under sommaren o hösten.

Maken överraskade oss och kom till Semla han också med Micki och Farina i bilen. Så innan vi åkte hem därifrån så fick Micki och Farina springa lite. Det tyckte dom var jättekul. Fast jag börjar bli lite fundersam på Mickis ögon, reagerade lite på det förra hösten när jag kastade boll åt han. Det verkade ibland som om han hade svårt att se den. Nu idag reagerade jag på när han kom ut ur en tunnel, och skulle hoppa över ett hopphinder. Han gjorde en ansats långt före hopphindret och hoppade så att hoppbommen hamnade i bröstet på han när han landade. Av nån anledning så missbedömde han avståndet till hopphindret. A-hindret får inte Micki springa på mer, den är alldeles för brant för han. Men annars klarar han sig ganska bra.

Farina däremot är otroligt duktig, snabb är hon också. Hon hör också till dom som är hindersäkra. Följer med bra gör hon också. Synd att hon är så gammal, och har dåliga höfter. Fast det är nåt man inte märker hos henne.