Colliekompisarna

Alla inlägg den 30 juli 2011

Av Marru - 30 juli 2011 21:50

Nu äntligen har resultaten från dagens tävling kommit upp. Det blev visst en lång dag för dom där borta. Visserligen gick tävlingen på 2 banor, men det var alla 3 klasserna, med ca 950 startande.


I agilityklass var vi ju diskade vilket jag skrev redan tidigare. Men det var ju lite spännande och se hur det gick i hoppklassen. Hade för mig att jag hörde speakern säga att vi fick en tid på ca 42 sek, men jag visste ju inte vad referenstiden var på. Men jag hörde också att dom snabbaste hundarna gick på ca 25 sek.


Så nu har listan kommit upp på tävlingssidan, och Lizzie kom på 12:e plats av 65 startande, det var 42 som tog sig i mål. Lizzies tid var 42.01 sek, alltså hon hade tidsfel på bara 0.01 sek. Det är ju ingenting. Så nära ett helt nollat lopp har vi aldrig varit. Jo, vi har ju nollat när det gällt hinderfel, men vi har alltid haft tidsfel. Men aldrig så här lite. Jag är jättenöjd med dagens lopp.

Av Marru - 30 juli 2011 19:37

Idag vart det en lite konstig dag. Imorse när min träningskompis skulle komma med sin blandras Birk, så sa hon att vi tar deras bil, och att jag får köra. Hon trodde inte att hon skulle komma imorgon. Hmmmmm.....då har hon hållt på med renovering, och skadat foten. Fått en rejäl smäll i vaden så hon kunde knappt gå. Så jag flyttade väl över mina grejer från våran bil till hennes, och så åkte vi iväg. Men jag hade ju ingen tanke på vem som skulle springa med Birk. Hon var ju så envis i våras att hon sprang med Birk trots att hon stukat foten. Men såg ju ganska snart när vi kom fram att hon inte springer en meter på banan.


Sen började funderingarna vem som skall springa med Birk. Vi kom fram till att jag är den som han har haft mest kontakt med i och med att vi samåker på tävlingarna. Så sagt och gjort, jag springer med han också. Vilken tur att min höft har hoppat på plats. Var och gick en kisspromenad med Birk, och han höll hela tiden på och titta bakåt om inte matte kommer efter. Sen när vi vände tillbaka, så var det en som hade bråttom till matte.


Banvandringen var lite knepig, för Birk och Lizzie är helt annorlunda hundar. Birk är dessutom mycket snabbare än Lizzie. Birk hade nummer 50 i agilityklass som vi började med. Jag mutade han med lite köttbulle innan det blev våran tur. Sen gick vi in på banan, jag satt han vid starten, och han stannade kvar. Fast ett tag så tittade han ju lite efter matte. Men så tog viljan att springa överhanden. Så han hängde ju på med mig, och det gick kanonbra. Visserligen fick jag ju springa som bara den. Jag fick ju improvisera lite efter vägen, för vissa saker jag hade planerat hann jag helt enkelt inte med när jag sprang med hann, men det fungerade bra. När det var raksträckan med dom tre sista hindrena kvar så var jag så slut att jag kände att jag orkar inte mer. Så då tänkte jag bara att jag skickar fram han. Men så stannar han till vid sista hopphindret, och börjar vädra. Då har han fått matte i näsborrarna. Jag kallade tillbaka han och försökte få han och ta det hindret, men han sprang förbi igen, jag försökte en gång till. Men sen bestämde jag mig för att det inte var nån idé att tjafsa. Så vi diskade oss på det sista hindret.


Men jag vart verkligen överraskad att han gick så bra med mig som han gjorde. Vi har ju aldrig kört tillsammans förut. Sen var det inte många hundar innan det var dags för Lizzie, hon hade startnummer 65. Hon hade kanonfart i början, hörde av mina tävlingskompisar att hon tom hade hoppat över kontaktfältet på balansen. Ja, det är sånt elände som kommer med farten. Sen blev det slalomet, och där hoppade hon över en pinne i mitten, men det brydde jag mig inte om så vi fortsatte så vi vart diskade. Annars gick resten av banan kanonbra. Tom gungan gick hyfsat. Hon saktade bara ner en liten stund innan den tippade över.


Sen var det snart dags för hoppklass. Den här gången hade Lizzie startnummer 20. Hon sprang på med bra jämn fart, det var bara slalomet som gick långsammare, men den här gången tog hon den rätt. Sen såg det ut som om hon tänkte stanna till framför muren, som om hon tog sig en funderare på vad det var för nåt. Men hon hoppade över den alla fall. Efter muren var det en tunnel med valfri ingång, och hon tog den ingången som jag hade tänkt att hon skulle ta. Så då var det bara för oss och ge järnet till mål. Nästan, det fanns ju ett långhopp där, och efter det skulle hon i en tunnel, det var lite dålig vinkel där, men hon fixade det. Hon blev nollad på det loppet, men jag vet ingen placering än, vi hade inte tid och stanna och vänta på resultatlistorna, och dom har inte kommit upp på tävlingssidan än.


Sen var det lite fler hundar innan det blev Birks tur, han hade startnummer 56. Där fastnade han för en hund som satt vid sidan av banan. Så jag vågade inte koppla loss han förrän jag var säker på att jag hade hela hans uppmärksamhet. Sen vågade jag inte ta några risker utan jag startade med han, dom 5 första hindrena gick kanonbra. Men sen kom vi till slalomet,  och då gick nosen i vädret igen. MATTEEEE!  Men jag sa åt han att nu slutar du, att nu är du här med mig. Så tog han slalomet. Sen gick resten av banan kanonbra, och det blev faktiskt ett nollat lopp med Birk också, fast jag var säker på att han måste fått vägran eller 5 fel i slalomet.


Nu får vi se om jag skall springa med Birk imorgon också. Det är alla fall bestämt så än så länge. Men det beror på Birks matte, hur dålig hon blir i benet. Kanske blir så dålig att hon inte kan köra bill en gång.


Av Marru - 30 juli 2011 19:27

Jag har ju haft ont i höften i ca 3 veckor, ibland så ont att jag nästan inte kunnat köra bilen fast det har varit höger höft. Men det gjorde ont varje gång jag skulle trampa ner kopplingen med vänster fort.  Efter våran tävlingsvecka gjorde det extremt ont. Det var tom en pina och vicka på tårna.


Igår så sa maken att han går ut med hundarna, han trodde jag ville titta på tv. Det var nåt finskt musikprogram. Men jag sa att jag kan följa med, det går ju fortare när vi tar varsitt par när vi går ut. Så jag halta väl ut med min onda höft. Hade glömt Lizzies flexi i bilen så jag tog det långa läderkopplet. När vi kommer i änden av huset bredvid våran får Lizzie och Micki syn på en plastpåse, och gjorde ett ryck mot den. Våra dumma hundar tror att allt är katter och skall anfallas. Hade Lizzies koppel bakom ryggen, och när hon drog iväg så knyckte det till i höften. Jag trodde att det inte skulle bli nån agilitytävling för mig i helgen, så ont gjorde det. Men jag tänkte att det kanske går med lite Alvedon och Voltaren. Så jag fortsatte min promenad med ännu mer ont än innan.


Sen kom vi till garagen. Framför ett garage stod det en bil, och under så såg ju Lizzie en katt, en riktig katt den här gången  . Samma ryck i kopplet som förra gången. Men den här gången kändes nåt annorlunda, precis som om nåt hade hoppat på plats. Jag sa åt maken att jag tror jag inte har ont i höften mer. Så jag gick min kvällspromenad utan att halta, vilket jag inte gjort på flera veckor om jag inte tagit värktabletter. Så då är det ju nåt som har varit ur led i höften. Så igår kväll så tog jag inga värktabletter. Men idag vågade jag inte riskera, och det kändes ju lite ömt. Men det är väl inte så konstigt när jag gått och haft ont i flera veckor.

Presentation

Fråga mig

16 besvarade frågor

Chat

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29 30 31
<<< Juli 2011 >>>

Translator

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Banners

Hundsidor

Målarbodens blommor

Länkar

Recept

Väder

Sök i bloggen

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards