Idag så kom mamma äntligen iväg på sin operation som skulle gjorts för ett år sedan. Men då gick hon ju och drattade omkull, och det vart en höftoperation istället. Dom skall ta bort en tumör i hypofysen på henne. Den är godartad så egentligen skulle dom inte behöva ta bort den. Men den växer, och den är ganska nära synnerven nu, och risken är att hon blir blind. Så idag skulle hon läggas in. I hennes papper stod det att hon skall opereras på onsdag, men när vi kom till Uppsala så sa dom att det blir på torsdag.

Vi åkte från Smébacken vid 8-tiden. Allt gick bra tills vi passerade Söderbärke, då hade jag behövt få ren vindrutan. Men det kommer ingen spolarvätska. Maken hade varit till macken och köpt en 4-liters dunk med spolarvätska, och fyllt på sa han. Så antagligen så hade det frysit, fast det bara var - 4. Så jag åkte in på macken vid Statoil, och kollade behållaren. Där syntes inget, så jag tog dunken ur bilen och fyllde på lite. Tänkte att det kanske tinar lite, men det frös till is, innan jag hann få igen locket  . Bara -4 och det fryser. Försökte titta på duken ifall det står nåt om hur låga temperaturer den klarar, men inte ett ord om det. Jaja, det tinar väl upp efter vägen tänkte jag och så åkte vi. Mellan Fagersta och Sala gick det bra, för den vägen saltas ju inte. Före Sala hamnade vi bakom en timmerbil och kom inte om den. Den låg vi bakom hur länge som helst, och till slut så vart ju vägbanan blöt. Ja, ni kan ju gissa vad som hände då. Men strax före Uppsala så finns det en mack där vi brukar stanna för att gå på toa. Så jag var där och köpte T-röd, och hade lite i behållaren. Vi klarade oss till Uppsala Akademiska.

Släppte av mamma vid entrén och körde ner bilen i en av parkeringshusen. Den som var närmast var full så jag fick åka till nästa.  Dessa parkeringshus är ju verkligen en mardröm, små rutor och en massa pelare överallt. Men precis som förra gången så hade jag tur den här gången också. Det fanns en tom ruta, och bilen som stod i rutan bredvid den åkte iväg. Så jag passade på och backa in i rutan, så slapp jag krångla sen när jag skulle åka hem.

När vi kom till rummet så fanns det en kvinna från Tällberg där redan. Hon hade bandage runt huvudet så hon hade redan varit på op. Det var förresten den vanligaste huvudbonaden på den avdelningen, plus ett par snygga blåtiror. Det togs en hel del prover på mamma, en del med större framgång, andra med mindre. Första provet gick bra, då fick dom 5 rör ur henne. Men så kom dom på att de behövde en till. Då var det en manlig undersköterska som skulle försöka sig på konstycket och sticka henne. Men han var tyvärr tvungen och ge upp till slut, och sjuksköterskan fick komma och ta det provet också. Sen gjorde dom ett litet jack för att se hur fort hennes blod koagulerar. Det var en test som inte vem som helst fick göra heller, utan dom var tvungna och leta reda på en person som hade utbildning för det. Det låg bra till, så där var det inget hinder för operation.

När jag åkte därifrån så hade hon fått en egen telefon, så hon kan ringa runt och terrorisera släkt och vänner när hon får tråkigt   . På torsdag opererar dom alltså, sen blir hon kvar där i alla fall 5 dagar efter det. Sen skulle dom köra henne med ambulans till Ludvika. Där får hon vara några dagar innan hon får komma hem.