Var ute och gick med systrarna blå för ett tag sen. Vi gick förbi kyrkan och skolan ut mot Hagudden. När jag kom ut så hörde jag nåt konstigt ljud. På Hagudden upptäckte jag vart ljudet kom ifrån. Det var isen på sjön som spelade för mig. Tänk om man hade haft en videokamera med sig, då hade man kunnat spela in det. Så jag stod där och  lyssnade på isen ett tag och funderade lite.

Började tänka på systrarna, att dom i sommar redan blir 5 år. Då vart jag lite vemodig. Tanken på det känns inte alls bra. Speciellt som Lizzie och jag verkar ha fått ordning på vårat samarbete i agilityn. Det är så roligt och springa med henne på banan. Ja, det är väl inte bara samarbetet som blivit bättre, utan jag har väl tillsammans med henne utvecklats som förare. Jag var ju inte ute så mycket på tävlingar före henne. Med Micki och Farina var jag ju ute nån gång då och då. Hade behövt vara ute mycket mer, men det blev väl bara ett par tävlingar per år, och då är det ju lite svårt att utvecklas. Men nu känns det nästan som om det roliga tar slut när det precis har börjat. Vi får väl se hur länge Lizzie kan springa med mig på banan. Jag räknar med alla fall 2 år till. Sen får vi väl kanske börja trappa ner lite sakta.

Jag hoppas ju själv att jag skall kunna hålla på lika länge minst som mammas kusin i Finland. Hon är 70 år och åker hela landet runt med sin husbil och tävlar i klass 3 med 2 collie för tillfället. Det är bara en tillfällighet att vi råkar ha samma ras och samma intresse. Vi visste inte så mycket om henne då när jag började med agility med Micki och Farina. Det var först efteråt min morbror sa att hon också har collie och håller på med agility. Hon har ju inte haft så mycket kontakt med släkten, har väl varit lite småsur på alla. Dessutom så bor hon söderut, nere i Borgå. En bit att åka upp till Uleåborgstrakten där resten av släkten bor.

Så jag får så smått börja fundera på en ny hund åt mig. Jag har ju en kandidat på min önskelista, vi får väl se vad det blir. Men en collie blir det alla gånger, kommer alltid att finnas minst en collie i detta hus. Just nu ligger Lizzie bredvid mig på soffan och tänker, skall det aldrig bli nån mat i detta hus. Så då får jag väl gå upp och ge dom det.

 

paula

8 februari 2012 13:01

Det är ju ett elände att djuren lever så kort liv jämfört med oss människor. Papegojor och sköldpaddor lever ju nästan lika länge som vi, varför kan inte hundar också göra det?
Men det är ju bra att du mentalt börjat förbereda dig för att det roliga kommer att ta slut med just dessa kompisar. Och då finns ju inget annat alternativ än att skaffa nya!
Sjungande is, spännande, hade pinkat på mig om jag gått därute på isen när den lät!
Kram

http://paulaz.se

 

Gunilla

9 februari 2012 00:29

Ja det där med släkten är ju känt.
Så är det i min släkt oxå :( att alla är lite tjuriga på varandra hit och dit. Inte mycket kontakt heller så det störs.
Det är ett *kapitel* för sig, det där.

Håller med om att det är svårt när ens djur blir gamla och kanske inte orkar så mycket då.
Finns ju djur som blir lika gamla som vi människor.
Elefanter har jag för mig, att dom oxå kan bli ganska gamla.
Varför blir inte dom det, kan man ju undra.

Sjungande is, vet jag inte att jag hört ngn gång, låter spännande.

Kram

http://gunillaskatter.blogg.se

 

Kerstin

9 februari 2012 10:56

Hej du, kul med rapport hemmifrån. Jo vi har timer i flera fönster men grannen kan varit in och kollat oxå, dom har nyckel. Ja det är sorgligt att de har så kort liv våra fyrbenta. Vi ser att Zita börjar tackla av, hon lunkar helst bredvid oss numera. Skönt att man har en yngling oxå.. Så då blir det en valpis snart då, man ska ju ta in dom i flocken innan gammelhunden börjar visa tecken på att de är gamla, fast 5 år är ju ingen ålder. Släkten, ja den är ett kapitel för sig själv. Verkar som alla har såna som de inte har bra kontakt med? Men vi har då inget gemensamt intresse med våran sida -:) Snarare tycker vi att de är hemska ju mera vi får fram

http://farna.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så var det april igen, med allt vad det innebär. Bland annat aprilväder. Ena dagen är det så bart och fint överallt, och man känner våren. Nästa dag är det bara vitt, vitt och återigen vitt.          Första arpil var det fint väder, och då v...

Nu har det varit lite tävlingar igen. För över en vecka sen hade vi agilitytävlingar. Klass 1 på lördag och klass 2 på söndag. Viiru och jag tävlade på lördagen. Han var duktig, placeringarna blev 3, 4, och 5. Vi var och tränade igår, och han var rik...

Då har man varit ute och dömt igen. Hos Gävle BK. Denna gång fick jag en lite större hall och vara i än förra gången. Många duktiga ekipage vad det som vanligt. Men det blir ju lätt så i mästarklass. De finns ju ingen högra klass, och en del har vari...

Viiru och jag har varit på agilitytävling på hemmaklubben i Norberg. Vi har inte tränat mycket i vinter. Nästan bara slalom när vi varit till hallen på torsdagkvällarna och tränat rallylydnad. Då har det ju alltid stått ett slalom vid bakom sekretari...

Har varit och dömt lite rallylydnad mästarklass. Här kommer mina banor i mästarklass, från Gävle och dagens bana från Karlstad. Det blir mycket mästarklass nu.    Börjar med Gävles bana, som var först ut i år. Som jag fick trycka ihop på en yta p...