Idag skulle jag efter morgonpromenaden åka till mamma för att skjutsa henne till affären. Så jag ringer till henne när jag åker hemmifrån att vi är på väg, att hon gör sig klar. Då sa hon att dom inte varit hem till henne och gett sprutan än. Hon får ju inte börja äta Waran förrän hon fått ett klarttecken från läkaren i Falun. Så nu får hon Fragminsprutor, och det är nån från hemsjukvården som skall åka till henne och ge dom. Så jag sa åt henne att dom hinner väl komma under tiden jag är på väg. När jag kom fram så frågade jag henne om hon varit där. Nä, det hade inte varit nån där. Det är så typiskt, att när jag har nån annan tid och passa så blir det strul. Jag visste att dom för det mesta brukar vara där mellan 10-11, men nån gång senare. Så jag frågade henne när är det senaste dom varit där. 12.30 sa hon. Ok, vi väntar väl så länge sa jag. Jag skulle ju hinna till frissan alla fall tänkte jag. Hade ju tid kl 14.30 Jag var hos mamma strax efter 11.

Klockan började närma sig 13 och ingen hade varit där. Då började man ju fundera på ifall dom kanske hade glömt henne. Visste inte vart jag skulle ringa heller, så jag försökte med medicinsköterskan i Ludvika. När vi pratade om det där med sprutorna så sa hon nåt konstigt namn på den gruppen därifrån dom kommer och skall ge sprutorna. Är det mer än 14 dagar så kan inte distriktssköterskan göra det. Men medicinsköterskan skulle inte komma tillbaka förrän imorgon. Då skulle hon från växeln koppla mig till medicinmottagningen. Varför hon gjorde det förstår jag inte. Dom hade telefontid där, så dom svarade inte. Det måste hon i växeln ha vetat om. Började bli lite frusterad när man inte visste vart man skulle ringa heller. Så till slut sa jag åt mamma, att vi tar sprutan och åker till vc. Jag skrev en lapp på dörren och talade om att vi har åkt till vc, och skrev mitt mobilnummer, ifall nån kom efter att vi åkt. Tänkte att det kan ju inte ta så lång tid att sticka en spruta. Så vi åkte dit, jag förklarade situationen. Hon frågade om vi hade tid och vänta en lite stund så skulle vi få gå in till distriktsköterskan så skulle hon sticka.

Så vi satt oss ned och väntade, jag tittade på klockan. Det gick 5 minuter, ytterligare 5 minuter försvann. Då började jag känna mig lite stressad. Vi skulle ju till affären också. Så jag fick ringa till maken till slut och be han leta reda på telefonnumret till frissan. Jag ringde till henne och frågade om hon hade tajt efter mig ifall jag kunde komma lite sent. Men då fick jag en ny tid på torsdag istället. Jag som väntat så länge på att få klippa mig  . Ja, då var det bara och sätta ner och försöka lugna ner sig. Till slut så fick hon komma in och få sin spruta. Sen ringde distriktssköterskan till dom som skulle vara till mamma och frågade ifall dom glömt  bort henne. Nä, det var en som var sjuk och så skulle dom byta en kateter. Dom skulle precis åka till mamma. Men nu behövde dom inte göra det. Sen frågade hon på vc ifall inte mamma hade fått nån broschyr när dom var till henne första gången. Nä, det hade hon ju inte fått. Hade hon fått det, så hade vi ju haft ett telefonnummer vi kunde ringt till. Då hade vi kunnat få reda på ifall vi hinner åka till affären innan dom kommer. Tycker ju inte att man skall behöva sitta fastlåst hemma hela dagen för att vänta på att nån skall komma. De borde fixa nåt system så att dom kan ta kontakt med personen dom skall till och tala om att de blir väldigt sena. Att nån växel eller nån annan kunde ringa och tala om det ifall dom inte själva hinner göra det.

Det tog väldigt lång stund innan jag hade varvat ner mig efter det. Just nu sitter jag och tittar på Kvällsöppet. Tycker det börjar gå lite för långt nu.  Skall man inte få kalla en flicka för en flicka och en pojke för en pojke. Utan man måste låta barn vara barn. Blir barn förhindrade och vara barn ifall man säger att det är en flicka eller en pojke  . Om dom utomlands hörde den debatten så skulle dom säkert tro att svenskar är tokiga. Det är visst inte jämlikt att säga pojke eller flicka. Alltså, nu börjar det bli skrattretande. Finns det verkligen inget annat och lägga sin energi på.

Annars så har jag fortfarande ont i ryggen. Funderar på att skippa morgondagens agilityträning för att spara ryggen till lördagens tävling. Men det känns motigt. En annan sak som känns motigt är att jag beslutat att vi inte skall tävla i Rättvik i mars. Misstänker att Lizzie kommer att löpa snart, än syns det ingen blod. Men mycket sympton visar på det. Då finns det risk att hon är i höglöp då. Börjar Lizzie löpa så sätter säkert Clara också igång. Och även om hon inte skulle vara i höglöp då, så vill jag inte tävla med henne om hon löper.