Hur mycket finns det där uppe som skall ner egentligen. Först så regnade det hela sommaren, och nu all denna snö. Tar det aldrig slut där uppe   . Maken var precis in och sa att jag inte kan köra in bilen på gården för att packa. Nu gick han ut för att kolla om jag får ut bilen från parkeringen en gång. Plogen har varit här, och han har plogat en halv meter hög vall. Plogat in på gårdarna lär vi inte få förrän imorgon bitti när det kommer nån från Bärkehus som gör det.

Ja, det blev så att jag inte gick och la mig alls inatt, utan sitter här vaken ända tills det är dags och åka. Kommer nog att åka iväg om ett par timmar. Vi får packa med oss filtar ifall vi blir sittande i hamnen innan vi kan köra på färjan. Varför skulle det bli sånt här väder just denna helg   . Jaja, vi får se hur det blir med den saken.

Nåt bloggande blir det nog kanske inte förrän jag kommer hem på måndag kväll. Vet inte hur det är med uppkoppling därborta, om dom har bredband och router. Men datorn åker med alla fall, måste ju tömma minneskortet i kameran. Tänker försöka passa på och ta mycket bilder nu när jag får nåt annat och fota än det som finns här hemma   .

Imorse var det rejält kallt på morgonen. Men tack och lov så började det bli lite varmare senare på dagen. Så från -17 på morgonen så hade det sjunkit till - 6 nu på kvällen. Fast då kom ju det andra eländet istället, snön alltså. Jaja, det är väl bara och stå ut. Men tur nog så vart det då varmare mot kvällen. Vi skulle ju åka till Norberg och träna rallylydnad idag.

Började med lydnaden som vanligt, och idag var första gången jag gjorde ett försök att träna in rutan med Lizzie. Vi har ju inte gett oss på den än. Läste på FB på en väns sida i Finland att hon hade gjort det som vi provade idag. Jag tog hoppbommar och markerade en liten ruta, med 4 koner i hörnen.  Sen ställde jag mig bredvid rutan, och sen var det bara och få henne gå in i rutan. Efter lite gnällande så kom hon ju på att hon skulle gå in i den. Nu får vi väl börja jobba med att hon skall stanna i den lite längre. Jag måste också tänka på hur jag klickar, för hon började nästan tro att jag klickade för att hon rundade en av konerna. Men några gånger så stannade hon kvar lite längre i rutan. Men jag har alla fall gått över från att träna en massa lydnadsmoment bara till några få. Idag blev det fritt följ, hoppet, rutan, fjärren och platsliggningen. Fastjag förstår inte vad som hänt med platsliggningen. Hon som förra vintern kunde ligga hur länge som helst har nu börjat resa sig. Idag fick jag gå tillbaka ett par gånger. Men sen så låg hon ju stilla resten av tiden. 

Sen fick det bli några kortbanor. Clara var på sitt solskenshumör idag, och gjorde alla frontmomenten rätt. Inga extra snurrar, utan hon satt sig framför mig som hon skulle. Med Lizzie testade jag några av sidbytena från mästarklassen. Den ena är det ju inga problem med, den är ju tom lättare än dom i avancerad klass. På den vänder sig båda helt om vänster. Det är värre med den helt om höger. Fast jag kom på att jag kan göra på samma vis som jag gjort med båda helt om från varandra. Den har jag gjort så att jag visade med handen samtidigt som jag sa ut, och när hon svängde så började jag springa bakåt. För att få henne att förstå att hon inte skulle snurra utan fortsätta. Varför jag inte vände helt om från henne var bara för att jag såg ju inte när jag vände vad hon gjorde bakom min rygg. Sen när jag kände att hon fixade den vändningen så började jag också vända. Men båda helt om höger, den ar knepig. Då skall hon ju vända sig mot mig, och jag vända från henne samtidigt. Då är det ju återigen ett tillfälle där hon hamnar bakom min rygg och jag inte hinner se vad hon gör. Så då får jag träna in det så att jag ser att hon vänder mot mig. Där har jag valt och säga in. Sen vet jag inte om det är så bra. Men det får duga.

När vi var där och tränade så började det snöa, sån där lätt snö som bara yr omkring. När jag var på riksvägen så blev jag omkörd av bil i ganska hög fart. Men efter det såg jag absolut ingenting. Det var bara och försöka bromsa, och kolla efter staketstolparna efter vägen så att man såg alla fall vart vägen gick. Det var lite otäckt ett tag. Men det gick bra alla fall.

Ja, nu kom kylan hit på allvar. Närmarde 20 minusgrader har vi för tillfället. Det lockar inte till några längre vistelser ute. Få se hur länge det håller i sig. Här har det varit relativt lugnt idag. Har varit till Smebacken hos mamma, och vi har planerat inför resan. Hon ville jag skulle hjälpa henne och välja vilken jacka hon skulle ha på sig. Jag sa åt henne att huvudsaken är väl att den är varm. Jag måste komma ihåg och ringa till hemtjänsten att de inte behöver åka till henne på fredag. Har ringt till Viking Line och talat om för dom att vi behöver en bilplats där vi kan öppna passagerardörren helt, för annars blir hon sittande i bilen hela resan   .

Jag har beställt lite nya toppar som jag hade hoppats skulle komma innan vi skall åka. Men det tog väldigt lång tid för jeansen jag beställde för en nån månad sen och hitta hit. Men jösses, vad jag kommer och sakna hundarna under dom här dagarna. Får väl hoppas konserten är värd den saknaden.

Jösses, vad kallt det var imorse när jag gick upp. -10 visade mätaren. Men det spelade ingen roll, det var Vintercupstävling idag, och det fick vara hur kallt som helst   . Finns det dessutom ett bättre sätt och fira advent på än en agilitytävling. Så jag packade med alla grejer jag skulle ha med, och tog med mig termobyxor också för säkerhets skull. När vi kom till Norberg så gick Lizzie och jag en vända i skogen. Sen på med täcket åt henne, och in i bilen.

Idag var det 3 gånger hoppklass som gällde, och large fick vara först ut. Banorna var roliga med kluriga. De krävde väldigt mycket minneskapacitet. Alla tre. Det var inte många largehundar som klarade sig i mål på nån av banorna. Fast jag hade totalt missbedömt Lizzies fart idag. Eller så är det hon som har ökat tempot rejält. Om det är så är jag nöjd. Första lopppet Så var det 2 hopphinder först, sen en böjd tunnel. Där tänkte jag ju att när hon är i tunneln så hinner jag springa till nästa hinder som var ett hopphinder som var alldeles bredvid tunnelutgången. Hinner och hinner. Jag stod där och väntade på Lizzie, och väntade. Ingen Lizzie kommer ur tunneln, och jag tänkte för mig själv " vart tog hon vägen" . Då står hon framför mig. Ja, då var det ju bara och fortsätta. Sen vart det ju bara pannkaka av allt. Eller nästan allt. Slalomet tog hon ju som hon skulle för en gångs skull. Sen upptäckte jag idag att hon faktiskt har fått såpass bra fart, att jag kan göra bakombyten ibland. Men det är bara och försöka lista ut när det är sånt läge att man kan göra det. Det är nog sånt man får ta gång till gång. När man går banvandring och gå två olika varianter. Ja, slutresultatet på den banan vart ju en disk.

Sen var det senare dags för lopp 2. Det började bra. Var en lite klurigare start än den förra men det fixade vi. Allt gick bra till det där förbaskade slalomet. Jag hann tänka för mig själv att nu fixar hon det igen, när hon gick ur för tidigt. Då var jag tvungen och ta en snabb funderare. Ta om, eller strunta och fortsätta. Men jag bestämde mig och fortsätta eftersom hon alla fall tog slalomet förra vändan. Så då diskade vi igen. Men slutet vart jag nöjd med. Det var ett staket på slutet och det tog hon kanonbra.

Ett staket i agility består av flera hopphinder bredvid varandra. Det finns olika sätt och ta staketet på, men den här gången skulle hon hoppa över den första, tillbaka på nästa, och så över igen på den tredje.

Det tredje loppet började med ett staket, sen blev det lite fram och tillbaka mellan två hopphinder. Jag var lite osäker när jag gick banvandringen om jag skulle klara av det jag planerat utan att krocka med ett hopphinder vid sidan, men det gick bra. Lizzie hade bra fart igen. Men så mitt i banan så var det två böjda tunnlar, ett hopphinder stod mellan dom. Man skulle in i den ena tunneln, sen till den andra, och in i den första igen. När vi var vid första tunneln så vart jag osäker, skulle vi verkligen in i nästa tunnel. Så jag var tvungen och stanna till där och fundera och titta på siffrorna vart vi skulle. Men jag kom på det till slut. Slalomet gick hon ur igen, men då tänkte jag att nä nu får det vara nog. Så vi tog om och det gick bättre. Vi fick lite stopp där på den banan. Alldeles före mål skulle jag gjort en bakombyte, men det gick bra alla fall. Hon kom faktiskt på fjärde plats i det loppet, trots tidsfel och hinderfel.

När jag kom hem så var det bara och börja diska. Sen fortsatte jag med julpyntantet Hade ju vardagsrummet kvar, och mina dragspelstomtar som har utökats med 3 st efter förra julen. Så nu är det bara lite smågrejer kvar, som att gå och dammtorka lite här och där. Men det är sånt man får hålla på med hela tiden. Tv:n suger åt damm nåt så otroligt. Imorgon är det dags och åka till vårdcentralen igen med mamma och ta pk.

Jag fortsatte med samma fart idag som igår. Jag gick ut med alla 4 på morgonpromenaden till Hagudden. När jag var på väg dit så stod det en farbror och skottade snö vid sin infart. Han tittade med stora ögon och frågade mig " är dom dina allihopa" . Jo, svarade jag, det är dom. Han tyckte alla fall att dom var fina och att det var strongt gjort av mig och gå ut med 4 så stora hundar samtidigt. Han skulle bara veta hur många en del har   . Fast visst, det måste ju se ganska häftigt ut när man kommer gående med 4 collie. Man ser när bilarna åker förbi att det är en del som tittar länge. När vi kom till Hagudden fick dom springa lösa och busa. Fast så mycket bus vart det inte. Det är mest Lizzie och Clara som springer och jagar varndra. Farina försöker komma in där på ett hörn också. Micki står vid sidan om och skäller. Tänkte gå ner till stranden, men kom på att det är nog inte så smart. Micki hade säkert gått i vattnet för att dricka. Kanske inte så lyckat nu när det är snö och kallt.

Sen började jag baka pepparkakorna. Vilket liv det vart. Ja, allt gick ju bra tills jag tog första plåten ur ugnen. Då började brandvarnaren tjuta   . Nej, dom vart inte brända, inte rykte det heller. För varje gång jag tog ut en plåt så började den tjuta. Så till slut så tog jag hushållstegen och tog bort den. La den i vardagsrummet så jag fick fortsätta baket ifred   . Stackars hundarna, dom vart ju alldeles förstörda av oljudet. Efter det så var det dags för en vända till med hundarna. Sen var det dags för havretoscan till tävlingen imorgon. Är ni sugna och prova den, så finns länk till bloggen där receptet finns bland länkarna. Det är den enda länken som ligger under recept. Den är kanongod. Många har blivit glatt överaskade när dom har hört att det inte är nötter i den.

Sen efter det så fortsatte jag med det jag inte hann klart med igår. Bytte löpare och dukar i köket, och plockade undan en massa grejer som bara blivit liggande överallt där dom inte skall ligga. Tänk om man kunde ha det så som det är nu jämt. Jag har vardagsrummet kvar nu. Mina dragspelstomtar ligger kvar i lådorna fortfarande. Men om jag orkar efter tävlingen imorgon, så skall dom upp då.