Colliekompisarna

Alla inlägg den 26 juli 2013

Av Marru - 26 juli 2013 23:28

Nu har det varit tyst här igen. I onsdags var Lizzie och jag till Dala-Floda på agilitytävling. Det det var 4 lopp, 2 agility och 2 hopplopp. Det var verkligen hett den dagen, och jag tänkte för mig själv när jag gick hemma och väntade på min klubbkompis, hur skall detta gå. Men det  var ingen större fara. Vi hade tältet så att baksidan var mot solen så vi satt i skuggan. Där var det riktigt skönt. Enligt alla så var farten mycket bättre än förut, men att det är slalomet som tar tid. Första agilityloppet diskade vi oss på. Då försökte jag jaga på henne lite i slalomet. Då gick hon ur två pinnar för tidigt. Sen blev det ett hopplopp. Det var en enklare bana, men det gick väldigt långsamt i slalomet. 9.28 i tidsfel och en 15:e plats. 

 

Efter det blev det ett hopplopp igen. Ännu mera tidsfel, 13.75 och en 13:e plats. Denna bana var lite klurigare, men vi fixade klurigheterna. Sen blev det ett agilitylopp. Där tänkte jag att jag jagar på henne, det började ju med en raksträcka. Tanken var väl bra, men sen skulle man ta ett hopphinder från fel håll efter A-hindret, och där blev det stopp. Blev en vägran där, men det var det enda hinderfelet vi fick också. Minst tidsfel på denna bana, 6.08 och en 11:e placering. 

 

Imorgon är det då dags och åka till Dala-Floda igen, och i övermorgon. Mitt tält står där redan på plats. Man fick ju sätta upp tältet redan i onsdags. Fast jag har hört att det har flyttat på sig under dagen   . Det ringde en från våran klubb och sa att hon skulle flytta på den. Vi reste den ju mellan ena banan vi skall springa på och klass 1 banan. Fick ju inte ställa den mellan dom  banor vi skulle vara på för dom skulle ha en lydnadstävling där. Men det är ju bättre att den står mellan dom banorna vi skall vara på, då har man uppsikt mot båda banorna.

 

Igår, torsdag var jag då med mamma till läkaren. Hon har ju lite problem med maten och illamående. Hon äter extremt lite, och mindre blir det. Förut så åt hon lite för att hon kände att vad hon än äter så går pk-värdet antingen upp eller ner. Nu har hon börjat må illa också, så nu äter hon ännu mindre för hon menar på att oavsett vad hon äter så blir hon illamående. Så i förra veckan sa jag åt henne att nu får det vara nog, nu bokar jag tid till en läkare. Sen får hon tycka vad hon vill om det. Det var en semestervikarie där, en ganska ung kille. Men han verkade trevlig, och tog sig tid att lyssna. Han kände på hennes mage när jag frågade om det ev kunde vara en tumör eller nåt. Men han tyckte inte det. Men om inte illamåendet gick över så fick dom väl göra en grundligare undersökning. Men han tyckte inte att man skulle hålla på för mycket med henne eftersom hennes hälsotillstånd inte var det allra bästa. Så hon fick recept på tabletter mot illamåendet, och sen ett recept på nån sorts näringsdryck. Men det bästa av allt. Han skulle skriva över henne på hemsjukvården. Så nu behöver hon inte åka till vårdcentralen för att dom skall ta prover på henne, utan dom skall åka hem till henne och ta proverna. Det skall bli så skönt. Blir lite lättare för mig också som slipper komma ihåg att boka tid för provtagning och sjuktransport. Sen skulle hemsjukvården ta hand om det kommer upp nåt akut. 

 

Sen på kvällen så åkte jag till klubben för att träna rallylydnad. Men det var inte så många där, så då skippade vi rallylydnaden och körde lite agility istället. Vi var bara 3 personer där. Jag försökte träna lite fart med Lizzie i slalomet. Sprang väl lite med Clara också. Blir lite sur över att Clara inte vill springa på agilitybanan för hennes slalom är mycket bättre än Lizzies, och gungan går också mycket bättre för henne. Men hon vill inte så det är väl bara och acceptera. Men hon får springa ibland på klubben så kanske det känns som hon också får göra nåt. Sen tog jag ut Jeri, och tänkte att jag skulle få han över balansen. Vi började gå uppför med mycket korv. Sen fortsatte vi på själva balansen, med mycket korv. Men när vi skulle gå neråt så blev stopp, och slut på korven. Så jag lyfte ner han och fyllde på lite. Sen började vi om från början. Han gick uppför lite bättre denna gång, och över. Men sen tog det stopp. Så jag lyfte ner han igen. Sen kom en klubbkompis och vi försökte tillsammans. Jag har upptäckt alla fall att man får hålla ett öga på han vart han sätter baktassarna för det är inte alltid dom vill hamna där dom skall. Men alla fall så fick vi han över, och nerför också. När han kommit ner så ville han gå upp igen. Så då fick han väl göra det. Men han ville ändå ha lite godis på vägen, men inte alls lika mycket som första gångerna. Det finns hopp   .

 

Under hela tiden vi var i Semla så mullrade det nånstans. När vi kom hem så mullrade det lite mer. Maken sa att det hade varit en rejäl smäll också, och så var det strömavbrott. Precis när jag kört bilen till parkeringen och var på väg in så började det komma stora vattendroppar. Vi satt ute på trappan och lyssnade. Jag tänkte att jag sätter mig väl till ro där vi trappan och läser lite. Helt plötsligt så kommer det en smäll utav dess like. Har aldrig hört en sån åsksmäll förut   . Jag tror jag gjorde nåt slags rekord i att ta mig upp på fötter   . Fick bråttom att få in hundarna. Mest Lizzie, för jag tänkte att om hon blir rädd för smällarna så kanske hon hoppar över staketet och drar istället för att springa in i tryggheten. Men det var ingen av hundarna som verkade nå vidare berörd av åskan. Efter ett tag kom strömmen tillbaka, och det small nåt så otroligt nånstans. Vet inte om det var takfläkten i vardagsrummet, men den fungerar alla fall inte. Lamporna fungerar, men den snurrar inte. Det dröjde det inte länge förrän strömmen gick igen. Åskan fortsatte väl mer eller mindre fram till midnatt. Gick och la oss ganska tidigt, och jag somnade nog ganska snabbt. Så nå större åskknallar blev det väl inte efter det. Läste att det var 11 kor utanför Smebacken som dog. Det måste ha varit den där smällen, eller den tidigare. 

 

Imorse så skulle jag ringa till mamma och höra om allt är ok. Hann inte säga så mycket förrän hon sa att hon måste gå och spy. Jaha, det var väl det. Väntade nån timme och försökte ringa till henne igen. Då var hon inne på toa i andra ändamål. Så det var väl bara och sluta igen. Sen åkte vi till Gävle och hämtade en bil åt maken. På väg hem därifrån så ringde jag mamma igen. Den här gången kunde hon prata lite längre. Jag frågade om tabletterna mot illamåendet, om dom inte hjälpte nåt. Men då hade hon inte hittat dom, fast jag la dom i vagnen där hon hade sin medicin förut innan hemsjukvården tog hand om medicineringen. Sen frågade jag henne om hon ätit nåt. Nä det hade hon väl inte gjort. Då var jag tvungen att vara lite hård mot henne och säga åt henne att du får nog försöka få i dig nåt för annars blir hon inte långlivad. Hon har ju själv pratat om att kanske åka till Finland nästa sommar. Men då vill det till att hon äter så att hon lever så länge.

 

Nu är det bara ett par dagar kvar på semestern. På måndag börjar allvaret igen. Men före det skall vi alltså tävla agility i 2 dagar i Dala-Floda. Skall bli kul. 

 

Men igår så blev Jeri alla fall 5 månader. Tänkte lägga in bilder igår, men så satt ju åskan käppar i hjulet. Så dom får väl komma idag då. Sen som avslutning en bild på en pelargon vi har hängande ute.

 

         

ANNONS

Presentation

Fråga mig

15 besvarade frågor

Chat

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26 27 28
29
30
31
<<< Juli 2013 >>>

Translator

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Banners

Hundsidor

Målarbodens blommor

Länkar

Recept

Väder

Sök i bloggen

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Colliekompisarna med Blogkeen
Följ Colliekompisarna med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se