I helgen är det återingen agilitytävlingar. Vi skall vara i Frövi båda dagarna. Det är såna här gånger man önskade att man hade en husvagn och kunde stanna kvar på plats. Men vi behövde alla fall inte gå upp tidigt. Åkte inte hemmifrån förrän kl 11. Så jag hann gå morgonpromenad med systrarna, och den här gången fick Jeri hänga med. Vi gick hälsospåret, för jag ville att han skulle se fåren innan dom försvinner därifrån. Dom brukar ta bort fårhagen ganska tidigt. Men han bara stod och tittade på dom, och dom på oss. 

Sen blev det dags för Lizzie och mig och åka till Fagersta och möta upp dom andra. Vi skulle åka med vår bil idag. Vi hade en sån tur att några klubbkompisar hade tagit med våra tält, och rest dom där på en bra plats mellan banorna. Men trots det så var bilen ganska fullpackad. Men vi brukar lösa det på nåt vis alltid. Vi fick vänta över en timme innan det blev vår tur. 

Vi började med hoppklass. Banan kändes riktigt bra, med bra flyt. Tyckte Lizzie hade bra fart idag. Men på sluttampen så kom den. Slalomet! Jag börjar snart hata denna slalom, om jag inte redan gör det. Så klart så gick hon ur en pinne för tidigt. Men jag har bestämt att jag tar om en gång, även om hon tappar bort fart. Men jag tror hon fått för sig att det är ok att göra så på tävling. Så det blev ju 5 fel och en hel del tidsfel där då, och en 29:e plats. Mina klubbkompisar sa att idag hade hon sån fart att hade vi inte fått ta om slalom så hade vi nollat oss idag. 

Senare blev det dags för agilityloppet, och den banan var väl ganska skaplig, förutom vinkeln efter gungan mot ett slalom. Gungan gick hon ju uppför sakta som vanligt, och efter det så kom  hon för långt fram förbi hoppet så jag fick ta henne tillbaka. Men nåt som var lite skumt var senare på banan. Vid balansen. Hon skulle absolut inte över   . Har kommit fram till att det måste vara nåt fel på balansen. Det var en bc före oss som vägrade gå över, han la sig platt på uppfarten fast matte försökte flera gånger, tom med godis på slutet. Men han vägrade. Sen var det några efter oss som inte ville upp på balansen heller. Fick över henne till slut, men vi blev alla fall diskade för att det tog för lång tid. Man får ju inte vara ute på banan för lång tid heller. Jag hoppas bara att den där balansen inte ställde till med nåt. Det får vi se imorgon. 

Innan vi åkte iväg, så ringde jag till mamma. Hon lät mycket piggare idag, än vad hon kändes igår när jag åkte från lasarettet. För då tänkte jag att det här är slutet för henne. Men idag så kändes hon riktigt pigg igen. Råkade ringa precis när en sköterska var inne hos henne. Råkade vara en fd klubbkompis, så hon ville prata med mig. De hade lite problem med språket, så hon ville jag skulle fråga mamma vad hon ville. Mamma ville ha sina kuddar lite lägre ner för hon tyckte det kändes ett tryck på bröstet. Så få fick hon som hon ville. Senare så kom ju fd klubbkompisen till Frövi för att hinna springa nåt lopp med sina hundar. Så jag fick ett litet snack med henne. Det var bra och få ett litet snack med henne om mamma. Nästa vecka blir det alla fall ett möte med nån samordnare hur det blir med mamma. Så vi får väl se.