Då har vi haft en deltävling i Vintercupen igen. Vi har ju i år gått ner till 2 lopp per tävling. Det har börjat bli så många anmälda, att vi var ju i hallen till sent på kvällen ibland. Idag blev vi klara nån gång mellan 14 - 14.30 Tänk om vi hade haft en klass till, det hade blivit segt. Särskilt som det såg ut som om Lizzie frös lite. Hon har ju blivit totalt naken, har ingen underull alls kvar. Alldrig har nån av våra tikar haft så lite päls som Lizzie har nu. Vet inte om det har nåt med kasteringen och göra. Hon har väldigt kort stubb under magen, och byxorna bak ser lite konstiga ut när hälften av dom är borta. Så till slut så satt jag på henne dubbla täcken, Jeri fick klara sig utan. Men han har ju så mycket päls så jag tror inte han blev ledsen över det. 

Banorna idag var väl egentligen inte så svåra. Men tydligen var det många hundar som fick för sig att prova lite egna vägar och det var många som blev diskade. I largeklassen var det 12 av 26 som klara sig, och det såg inte bättre ut i dom andra klasserna. Det var många som i början, istället för slalom drog in i en tunnel. Fast jag kände mig inte så orolig över det. Började med Jeri, hopp, hopp och sen var det bara och ropa slalom, slalom och han tog ju det. Han gick jättefint. Enda strulet, eller strul och strul. Han var lite försiktig upp på balansen. Så han fick lite tidsfel i det loppet. Lizzie däremot, vilken fart hon hade idag. Hon var verkligen på hugget. Hörde när vi kommit in i mål tiden vi fick, och kom fram till att vi hade faktiskt klarat tiden. Ja, Lizzie gick faktiskt så bra att hon slog Jeri. Lizzie kom på 3:e plats och Jeri på 4:e. 8 poäng för Lizzie och 7 för Jeri.

Nästa bana tyckte jag inte var så värst klurig den heller. Trots det så var det bara 4 som klarade sig. Hur många starter det var vet jag inte för det var ganska många som hade strykit sig. Det var många som diskade sig mellan en tunnel och A-hindret. Hunden skulle efter tunneln ta ett hopp och sen över A-hindret. Där var det många som gjorde ett blindbyte mellan hoppet och A-hindret. Med resultatet att dom vända hunden ryggen, och tjong så var hunden i en tunnel istället för på A-hoppet. Men det var även många som inte gjorde nåt byte där som råka ut för samma sak. 

Jag skulle springa först med Lizzie, och det började bra med ganska bra fart igen. Men alldeles på slutet så var det slalom och hon gick ur en pinne för tidigt. Så det blev en disk för henne där. Jag hade flyttat Jeris start till senare, för det var bara 9 hundar mellan Lizzie och Jeri, och jag behövde hämta andan, få på Lizzie täcket och ge henne hennes belöning. Men det var så många som hade strykit sig, så i slutändan trots att vi hade flyttat ner Jeri så var det bara 7 hundar mellan dom. Så Lizzie fick klara sig utan täcke den lilla stund som var kvar. In snabbt med Jeri. Nu var balansen i början, och han gick på den lite bättre än förra gången. Men så hoppade han över kontakten och fick 5 fel. Annars så gick han jättebra. Så i detta lopp så diskade Lizzie sig, och Jeri kom på 4:e plats igen. Jeri fick ytterligare 7 poäng där. Nu dröjer det en månad till nästa Vintercup. Men nästa helg har vi klass 1 tävlingar både lördag och söndag. Det kommer bli Jeris sista start i klass 1. I februari startar vi i klass 2, vilket jag ser fram emot. Skall bli roligt och testa lite kluriga banor med han. Men vadå, det gör vi ju redan på alla inofficiella tävlingar. 

Imorgon är det dags igen för årets sista dag. Vilket fantastiskt och händelserikt år vi har haft. I början av året var det lite trögt. Men så till slut så hände nåt sista april, och efter det har det bara rullat på. Jeri fick årets första pinne på en agilitytävling i Hällefors, och efter det så har dom bara ramlat in. Vi fick ett litet avbrott i början av juni när jag ramlade och bröt handleden när vi skulle åka till en tävling. Missade 3 agilitytävlingar pga det. Tur så hände det under en lugn period, så det fanns inte så många fler tävlingar då.

Ramlade den 28 maj, åkte till akuten och dom försökte dra handleden rätt. Men det gick inte, så den 2 juni fick jag in för operation. Frågade läkaren som skulle operera om jag skulle kunna tävla rallylydnad den 12 juni. Undrar vad hon tänkte när hon hörde rallylydnad. Säkert på nåt som skulle gå fort. För hon sa att det skulle absolut inte gå, jag hade ju gipset kvar fortfarande då. Men skam den som ger sig. Jag kunde minska ner på morfintabletterna ganska snabbt. Provade hur det gick med bilkörningen. Det var ju höger hand, så inga problem och växla trots gipset. Se det var bara och åka till Arboga och tävla med Jeri. Han hade ju redan tidigare fått 2 godkända resultat i nybörjarklass i Eskilstuna, och nu behövde vi bara 1 till. Ja, det gick ju bra och tävla rallylydnad med gipsad arm. Han fick ytterligare 2 godkända resultat och därmed var vi klara för fortsättningsklass. Jag hade ju inte tänkt starta med han i fortsättningsklass i år. Men så började han gå ganska bra på träningarna, så jag tänkte varför inte. Vi chansar, och anmälde oss till en med dubbla klasser i Sandviken. Ja, det gick ju som det gick. Regnet vräkte ner, så de luktade väldigt gott om gräset. Men helgen efter gick det mycket bättre i Frövi. Där fixade han godkänt resultat, och fick inte en nos. Så nu har vi nåt att sträva efter på den fronten. Nästa år skall vi ta 2 godkända i fortsättningsklass, förhoppningsvis. Det beror ju lite på om vi hinner tävla nåt. 

I agilityn var det många spännande tävlingar under sommaren. Ett lopp i Frövi tex så låg vi etta över halva klassen på ca 80 startande. Men sen kom det ett par som skicka ner oss på tredje plats. Men det gjorde ju inget, vi fick ju pinnen alla fall. Det hände väldigt sällan att Jeri river. Men i Gävle så hände det. Sista hindret rev han. Om han inte gjort det, så hade vi vunnit. Vi hade mycket bättre tid än den som vann. Men det hände faktiskt att vi vann ett par lopp. Det har jag aldrig varit med om tidigare, och det var faktiskt riktigt roligt. Nästa års plan är att vi skall starta i klass 2. Nu om ett par veckor gör vi vår sista start i klass 1, sen i februari startar vi i klass 2. På det sättet får jag en extra tävling   . Man får ju inte vara dum heller. Skall bli spännande och se hur det går för oss i tvåan. Nog tror jag att vi kommer få tidsfel i början. Men jag hoppas att det blir bättre till sommaren. 

Under hösten har vi också gått en viltspårskurs. Jeri är ganska duktig på att spåra, men den där klöven var han inte så värst intresserad av. Roligare saker har han ju sett. Men han har alla fall gjort ett godkänt anlagsprov, så nu får han börja med öppen klass, som vi ser fram emot nästa år. Det skall bli spännande och se hur det går med spår som legat längre. Vi har provat en gång, och det gick väl ganska ok. 

Sen har vi börjat träna lydnad med sikte på startklassen. Följsamheten har vi ganska bra nu. Apporten har vi mycket kvar och jobba på. Förstår inte varför den skulle göras så krånglig i startklassen, när den i gamla lydnadsklass 1 var så enkel. Sen måste vi få till ingångarna efter inkallningen och hoppet. Fjärren måste vi också jobba på. Men apporten är den svåraste biten. Hoppas vi fixar den till sommaren så vi kan göra ett försök i startklassen. 

Det är så roligt och tävla och träna med han. Sen har vi ju Lizzie också. Hon vill så gärna följa med på träningarna. Men jag vill börja trappa ner med henne vad det gäller agilityn. Hon blir ju trots allt 10 år i sommar. Jag vill ju ha kvar henne länge än. Vi har ju gjort så mycket roligt tillsammans, hon och jag. Clara, hon är som hon är hon. Försöker träna lite rallylydnad med henne emellanåt. Men det enda hon vill är och ha godis. Hon vill inte ens följa med och träna. Har haft med henne en gång på agilityträning i höst, och jag var tvungen och gå upp och hämta henne för att få med henne. 

Sen har vi ju vår lilla nykomling. Vi får se vad det blir med henne. Jag försöker träna agility med henne. Men om vi går 3 steg framåt så går vi helt plötsligt av nån anledning 2 bakåt. För några veckor sen hoppade hon och sprang genom tunnlar som hon inte gjort nåt annat. Förra veckan ville hon ingenting alls. Ibland så använder jag en lina på henne, men ibland händer det att jag kan ha henne lös och hon är jätteduktig. Misstänker att hon är på väg och löpa snart. Det var ju i april när hon löpte sist. Fast jag tycker hon kan vänta ett tag, så får hon Clara med sig. Clara löpte i mitten av juli. Lizzie behöver ju inte bry sig om sånt mer. 

Men det är så roligt och se när dom busar på baksidan. Lizzie och Clara ger sig på Jeri samtidigt. Sen vet jag inte riktigt vad Jackie försöker göra. Om hon försöker försvara Jeri, eller vad hon sysslar med. Men hon tar alla fall fart, och rusar med full fart och hoppar i sidan på en av tjejerna. Hon busar väldigt mycket mer Jeri och Clara. Lizzie är väl inte så mycket för bus. Men det händer ibland att Jackie nyper henne i svansen. Lizzie har blivit lite lugnare sen kastreringen. Men hon vill fortfarande vara lite polis när dom andra sätter igång och busar. Men förut så blev hon sur ifall nån hoppade i sängen eller soffan när hon låg bredvid mig. Nu kan Jeri nästan lägga sig på henne utan att hon bryr sig.

Så nu önskar jag alla ett Gott Nytt År!

Glömde ju lägga in min julhälsning, så den får komma här lite sent. Jag fick ju alla fyra på bild till slut. Men det var lite jobb och få till det.

Så har en månad snart svischat förbi här. Första advent står för dörren. Mindre än en månad kvar till det vänder igen och det börjar bli ljusare   .

Klubben har haft sin första tävling i Vintercupen som vi har varje vinter. Den började väldigt bra för våran del. Nytt för i år är att det är bara 2 lopp. Det började bli så många anmälda, och när vi hade 3 lopp så blev dagen så lång. Men nu när det bara var 2 lopp, så hann man åka hem när det fortfarande var ljust ute. Jeri kom på 2:a plats i sitt första lopp, och Lizzie på 3:e. Det var roligt. Nästa lopp gick inte riktigt så bra. Då diskade Jeri sig, för jag var lite för dålig på att visa. Så han sprang förbi ett hinder, sen tog han det från fel håll istället. Lizzie fick en vägran på slutet. Återigen så var det jag som var boven i dramat. Jaja, det är sånt som händer. 

Sånt som händer ja, fick mig att tänka på Fantomen på Operan. Lite långsökt kanske, om det inte var för att vi var och tittade på det helgen före tävlingen. Där säger ju den stora operadivan "sånt som händer, sånt som händer, om inte sånt som händer slutar hända, så kommer det här och hända" . Sen drar hon   . Jag har ju sett den förra uppsättningen av den 2 gånger, då med Michael Samuelsson. Musikaliskt så tror jag den var bättre. Nu kändes det som om Cirkus var en lite för liten lokal för den här uppsättningen. När alla sjöng samtidigt ibland kändes det som om dom bara stod och skrek i mun på varandra. Men dekoren runt omkring tror jag var lite bättre. Men den delen där dom skulle ner till Fantomens domäner var lika fantastisk båda gångerna. Med alla ljusen.

Just ja, vi var ju och tävlade agility dagen innan vi var till Stockholm. Jag ligger verkligen efter här. Det var bara Jeri och jag som var till Mora. Det var tur att jag inte anmälde Lizzie för det hade verkligen blivit en lång dag för oss. Dom körde ju klass 1 först, och sen klass 3, och till sist klass 2. Det hade blivit kväll innan vi hade kommit hem därifrån. Första loppet diskade vi oss. Jag har ju blivit van vid från sommarens tävlingar, att jag bara skickar in han i tunneln från håll och han tar den. Men inte denna gång då. När jag drog iväg, så drog han efter. Slutade med att han sprang in i fel ingång. Agilityloppet kom vi på 8:e plats på. Han fick 5 fel för han hoppade av gungan för tidigt. 

Men tillbaka till nutid, nästan alla fall. I söndags hade vi rallylydnadstävling på klubben. Dubbla mästarklasser, som vi fick lotta bort hälften av dom anmälda. Men vi har inte plats i hallen och ha dubbla banor. Denna gång kom man inte hem innan det blev mörkt. 

Nu blir det inga tävlingar på några veckor. Sen är det dags för Vintercupen igen. Nästa officiella tävling blir inte förrän i januari.

Det blev lite sent den här gången. Men det heter ju bättre sent än aldrig. Jag har ju tänkt att ta tag i det här med EFIT nu när jag har en fin kamera och ta bilder med. Största problemet är väl att hitta motiv. Det är nog en sak som man behöver träna på det också. Men jag gör väl ett försök alla fall. Den här gången kom jag ju ihåg och börja direkt på morgonen. Vädret ser ju inte allt för upplyftade ut.

Ca kl 8.00

Ca kl 9.00 Morgonpromenad tillsammans med hundarna på hälsospåret. Vet inte vad kommunen fått för ryck och släpa ut bänkar vid spåret i oktober. Hade dom inte kunnat komma på det på våren istället. Tätt är dom också, verkar som om det är ca 500 m mellan varje bänk. 

Ca kl 10.00 En av mina favoritblommor, kornettblomman.

Ca kl 11.00 Med mamma till Ludvika lasarett. Hon skulle röntga huvudet efter att ramlat baklänges och slagit huvudet i elementet. Den här planteringen vid entrén ser väl inte så rolig ut.

Ca kl 12.00 En viss herre tänker visst inte äta idag.

Ca kl 13.00 Dags och knalla uppför backen till grannen som behöver skjutsas till Ludvika. Passar på att ta en bild på min höstplantering.

Ca kl 14.00 Hemma igen. Lizzie ligger i sin favoritfåtölj. Hon delar den med maken.

Ca kl 15.00 Har ett monster i soffan   .

Ca kl 16.00 Försöker planera en mästarklassbana till söndagens tävling. Ibland känns det ganska motigt. Ingen bild på den färdiga banan, man vet ju aldrig om det är nån som tänker tävla på söndag som hittar hit   .

Ca 17.00 . Fortfarande lika trist ute.

Ca 18.00 . Det är en som har bestämt sig för att bli en nakencollie   . Nu tog min fantasi slut, så det här får räcka för den här gången.

I söndags så gjorde Jeri och jag nåt som vi inte brukar göra i Frövi. Där brukar man tävla agility. Men nu blev det alltså rallylydnad. Fick ett infall för ett par veckor sen och skickade iväg ett mail för att höra efter ifall vi fick efteranmäla oss. Det gick bra. Med tanke på hur det gick helgen innan så var jag lite förberedd på vad jag skulle hitta på ifall det blev en repris. Måste vara vädret som gjorde sitt också nu. Nu regnade det inte som det gjorde förra helgen. Så alla dom goda dofterna var väl inte tryckta ner i backen nu. Det blev inget avdrag alls för nos den här gången. Fast vid ett tillfälle så tyckte jag att han nosade, fast han kanske inte kom ner med nosen. Eller så såg inte domaren att den var ner. 

Han fick en fel övning på ett moment som heter sitt - ligg - sitt. Där blev det istället sitt - ligg - stå. Det ä ett moment som kommer nästa år, men han har tydligen tränat in den redan nu. Vi får väl se hur bra det blir med det momentet när det blir aktuellt nästa år. Borde egentligen ut och tävla lite mer. Man kan alltid få lite tips på banor när man ser hur dom andra domarna gör sina banor. Såg en intressant variant på nybörjarbanan, som jag aldrig tänkte på att prova. Måste testas nån gång. Det var en som gick domarutbildningen samtidigt med mig som hade gjort den banan. Tyvärr så hade hon ju åkt när jag kom till tävlingsplatsen, så fick ingen pratstund med henne. 

Ja, poängen från tävlingen. 83 poäng slutade vi med. 

Det är länge sen jag har haft en EFIT-dag. Det beror helt enkelt på att jag alltid glömt bort det när det varit dags. Kommit på när halva dagen gått, just ja skulle ju ta bilder. Nu har jag lagt in dagarna i kalendern på mobillen, så kanske kommer jag ihåg dom. Fast det höll faktiskt gå åt pepparn den här gången också. Jag har ju köpt en ny fin kamera också, och det är jättekul och leka med den. Men eftersom jag höll på att glömma dagen så hade jag ju inte den med mig, så alla bilder är tagna med mobilen. 

Börjar på morgonen när jag såg på mobilen att det var en sån dag idag. Stod utanför klubbkompisen och väntade. Vi skulle ju åka till Sandviken och tävla rallylydnad idag. Hon har en sån fin trädgård, så tog en bild på hennes blommor vid infarten.

Ca 7.30

Nästa bild får bli när vi kommit fram till klubben. Man ser klart och tydligt på bilden hur trist dagen var. Regn och uppehåll om vartannat.

Ca 9.00

Nu har tävlingen kommit igång.

Ca 10.00

Fortfarande första banan på gång.

Ca 11.00

Första banan är klar, och vi passade på och ta en promenad innan det blev dags för nästa banvandring. Så klart när man är på ett nytt ställe skall man ju kolla om det finns en cache i närheten. Alltså geocaching är det fråga om nu. Det fanns ju en som låg ca 500 meter bort, fågelvägen. Var ett fint ställe. Tyvärr så blev det nåt fel när jag skulle ta kort där, det blev inget. Så nu får det bara bli en bild på en blöt burk. 

Ca 12.00

Tillbaka från våran promenad, och vi väntar på våran tur. Köpte en dricka där. Den här smaken har jag inte provat förut. Exotic är min favoritsmak av Fanta. Denna var jordgubb-kiwi, och den var väl inte nån höjdare precis.

Ca 13.00

Äntligen var allt klart, och det är dags för prisutdelning. Ja, vi har ju inget där och hämta alla fall.

Ca 14.00

Innan vi åkte från Sandviken så stannade vi till vid en pizzeria och åt. Utanför så stod det här fina färgstarka trädet.

Ca 15.00

Nu är man snart hemma, har släppt av båda klubbkompisarna. Vi brukar ju ofta åka tillsammans. Passar på och handlar i Fagersta, sen är det bara och åka raka vägen hem. Sköönt.

Ca 17.00

Hemma vid datorn är det sen dags och logga cachen. Dom flesta brukar ju göra det på mobilen direkt. Men jag tycker inte om att skriva på mobilen, utan vill helst göra det vid datorn hemma.

Ca 18.00

Det här får bli dagens sista bild, på lilla Jackie som ligger och vilar lite. Antagligen så blir det bus med Jeri efter det.

Ca 19.00

Det har återigen gått en stund sen jag skrev nåt sist. Lizzies sår efter operationen läkte bra den här gången och 10 dagar efteråt så var vi till Ludvika för att ta bort stygnen. Det kändes bra och få börja gå vanliga morgonpromenader igen. Men säg den lycka som varar. För då kom nästa smäll istället. Jag hade varit hemma hos mamma på lördagen. När jag kommer hem så var alla hundarna ute på baksidan. Men så har vi Lizzie, mammas lilla flicka som ville in så fort jag kom hem. När maken släppte in henne så hade hon så bråttom in, att hon slet av en klo och en gick av så att pulpan kom fram. Hon skrek inte när det hände, och man såg märkte inget på henne förrän man såg allt blod på golvet   . Ringde till Falun och berättade vad som hänt och vad vi har gjort. Då sa dom att det var ingen idé att åka in, för dom hade inte gjort nåt annorlunda än vad vi hade gjort. Så då var vi där igen. Inga promenader. Men nu har det gått över en vecka igen, så imorgon skall vi nog börja träna upp konditionen igen med en kortare promenad för att sen öka på. Hoppas på bättre väder än vad det varit i helgen.

Sen jag skrev sist så var vi ju till Rättvik på årets sista utomhustävling i agilty. Det var dubbla hoppklasser och det första loppet nollade vi, men det blev ingen pinne i det. Nästa lopp vann vi, och där blev det en pinne. Sammanlagt 11 pinnar har det blivit i år, och utöver det 5 nollade lopp. Men vi har ett par agilitytävlingar kvar i år, alltså officiella. Men dom är inomhus. I november börjar ju våran Vintercup igen. Skall bli roligt och testa Jeri på en klass 2 bana. 

Förra helgen var jag till Gävle och dömde rallylydnad, och igår var jag till Eskilstuna i samma ärende. Idag var vi däremot och tävlade själva i Sandviken. Det gick ju inte så bra. Det kändes bra när vi gick och värmde upp oss före båda starterna. Jag tänkte att det här kommer att gå vägen. Men när vi väl skulle starta och kopplet togs av så tänkte Jeri "nu är jag lös och ledig och gör som jag vill" . För varje sitt moment, och dom var många, så tröck han ner nosen i backen och där satt den som en smäck. Fick jobba som bara den för att han skulle lyfta huvudet överhuvudtaget. Ja, första banan blev det ju bara 44 poäng kvar på. Före nästa start var det samma sak, gick kanonfint före starten. Men sen inne på banan, nosen i backen igen och där satt den. Så på fjärde momentet, så tog jag han i nacken och sa åt han att det här är inte ok och så gick vi ut. Jag kanske blir tvungen göra det ett antal gånger, vi får se. 

Men nånting annat som har gått mycket bättre är viltspår. Jeri hade sitt första kurstillfälle i fredags, och han gjorde det kanon bra. Jag hade visst lagt ett ganska svårt spår åt han. Men han löste svågiheterna där, och där får han ju gå med nosen i backen. Men han måste ju lära sig när det är ok, och när det inte är det.

Då har ytterligare en vecka gått. Om vi börjar med hur det har gått för Lizzie. Det blev ju ett rejält bakslag där. I måndags när jag skulle göra rent under magen på henne så såg jag att en bit av såret var öppet. När jag lyfte på bakbenen, så pös det ur henne. Precis som om luften gick ur. Plus att det rann vätska ur såret fortfarande. Men det där hålet gjorde att jag återigen ringde till Falun. Denna gång fick vi komma in. Så jag ringde och avbokade min tid till frissan och åkte med Lizzie till Falun istället. Hon var verkligen medtagen, hon låg och sov bara. Dom kollade hålet och såret, tog bakterieodling och ett nytt ultraljud. De kom fram till att hon behövde stanna kvar där, igen. Så det var bara och åka hem utan Lizzie. På tisdag fm ringde dom och sa att de behövde söva ner henne igen, och öppna. Dom ringde på kvällen och sa att det hade gått bra. Men de ville ha kvar henne några dagar under uppsikt. De hade satt dit ett dränage som dom tömde med jämna mellanrum. På fredag fick jag åka in och hämta hem henne äntligen efter en lång väntan. Det var en helt annan hund som mötte mig där, mot förra gången. Förra gången var hon tyst när hon såg mig, men den här gången pratade hon. Verkade mycket piggare annars också. Tratten hon har nu är lite annorlunda mot förut. Den är mycket vidare, lättare för henne att komma åt och dricka och äta. Nu verkar hon ha vant sig vid den också. Har haft roligt åt dom andra hundarna här hemma. Dom flyr fältet när Lizzie kommer och sopar rent med sin tratt. Jackie stod först bakom fåtöljen och kikade på hennen och funderade på vad det var för ett UFO   . Hon är väldigt ofta i vägen med den där tratten. Men jag brukar bara ta tag i tratten och vrida huvudet lite åt sidan så jag kommer förbi. Annars ser såret ut att läka bra. 

I onsdags var jag till Rättvik med Jeri och tävlade agility. Det var dubbla agilityklasser. Gissa om man blev glad när man såg att balansen inte var med. Yes tänkte jag, nu har man chansen och ta den femte pinnen i agilityklass. Men så fick vi 5 fel i första loppet. Nu måste han ha hoppat över kontaktfältet på A-hindret istället. För jag såg inte att ha rev nåt hinder, eller att han hoppade av  gungan. Så det måste vara A-hindret. Andra loppet så diskade vi oss alldeles före mål. Jag funderade på banvandringen hur jag skulle göra, om jag skulle göra ett framförbyte, eller stanna kvar på samma sida före tunneln. Jag valde det sistnämnda med resultatet att han drog in i fel tunnelingång. Hade jag gjort ett framförbyte där, så hade han säkert tagit rätt. Så det blev ingen pinne i agilityklass där. 

Idag var vi till Frövi istället, näst sista utomhustävlingen   . Verkligen inte nåt man ser fram emot. Utesäsongen är bra mycket kortare än innesäsongen. Snart är vi i Norberg igen och tränar i hallen. Ser verkligen inte fram emot det. Vi har haft en otroligt fin höst. Men åter till dagens tävling. Vi började med hoppklass idag. Banan kändes väldigt trevlig. Lite knepigt i början, och jag funderade länge och väl hur jag skulle göra. Starta på vänster sida med risk att krocka med Jeri när han kommer ut från tunneln. Starta på höger sida, och då behöva göra bakombyte som kanske inte fungerar. När det sen blev vår tur, så gjorde jag nåt som inte alls tänkt på först, men funderade på det lite innan vi skulle starta. Istället för bakombyte, så blev det ett blindbyte. Alltså startade jag på höger sida, och försökte komma så långt fram att jag skulle hinna göra ett blindbyte. Det lyckades och vi tog oss på 5:e plats i hoppklassen, och fick en pinne. 

Banan för agilityklassen stod redan klar när hoppklassen gick. Så man fick gå banvandring under tiden medium och small sprang. Vilken lycka det var när man såg att balansen var inte med den här gången heller. Men det är väl nåt annat som går fel istället tänkte jag. Lite knepigt i början igen, men det löste sig med ett blindbyte den här gången också. A-hindret skulle tas 2 ggr. Jag var lite orolig för att han skulle hoppa idag också. Men sen bestämde jag mig för att jag struntar i det. Jag tänker inte stanna där och försöka få han ta kontaktfältet. Hoppar han så gör han det, och vi får 5 fel. När vi kom till mål så blev det spännande väntan på att höra vad speakern säger. Nollat lopp utan hinderfel. Sen blev det en jobbig väntan på att se om det blev en pinne eller inte. Live-resultaten har ju inte fungerat ordentligt på flera veckor. Det gjorde inte det nu heller. Vi kom på 4:e plats i agilityklass och fick en pinne där. 

Man skall ju ha 3 pinnar för att få flytta upp sig till nästa klass. Det har vi inte brytt oss om. Sen skall man ha 5 pinnar i vardera klass för att få en titel. I och med pinnen idag, så har Jeri fixat båda. Den för hoppklass fick han på våran tävling för ett par veckor sen. Den för agilityklass fick han då idag. 

Det är så roligt och springa med han. Han känns väldigt säker. Jag behöver aldrig visa han slalomingången, utan jag ropar bara slalom, och han tar den. Skulle nog påstå att han tar den 98 gånger av 100. Det tycker jag är roligt. Nu har vi en tävling med dubbla hopplopp i Rättvik kvar. Sen är det ett i slutet av oktober, och ett i mitten av november kvar. Lite tråkigt är det. Den här hösten har varit fantastisk. Det har varit agilitytävlingar 2-3 dagar i veckan. Kvällstävlingar på onsdag, och så har det var nån tävling nästan varje helg också. Efter nyår när vi har vår klass 2 tävling skall jag nog flytta upp han till tvåan. Men det är ju inte bestämt till 100% än.