Det kändes verkligen motigt och flytta från Semla till hallen i Norberg. Särskilt idag när det var strålande solsken ute. Får väl trösta mig med att det blir mörkt ganska tidigt, så all träning hade ju fått bli under strålkastare. Det är ju inte roligt det heller. Så nu har vi all träning inne i hallen. Hoppas våren kommer tidigt så att vi kommer till Semla snart igen. Sen blir det ju rallylydnadstävling på söndag, så då måste ju allt vara klart till dess.

Det var inte så många där och tränade idag. Agilitybanan från i lördags stod kvar, så jag ställde ut lite skyltar mellan agilityhindren. Fast först började vi med lydnadsträning. Lizzie såg lite fundersam ut när jag kopplade loss henne, och vi började träna fritt följ, istället för agility   . Hon följer väldigt bra i fria följet på träning. Det skulle vara intressant och se hur det skulle gå på tävling. Men än har vi mycket kvar innan vi kan starta i lydnadstvåan. Började träna fjärrdirigering. Få se nu hur länge vi får stå "nos" mot "nos" innan poletten trillar ner. Samma sak med hoppet, måste ju få henne och förstå att hon skall sätta sig på andra sidan efter att hon hoppat. Sen måste jag få henne tillräckligt motiverad att hoppa över hindret från första början utan att det står en godisskål på andra sidan. Jaja, det tar den tid det tar. Kanske kommer vi aldrig att starta i tvåan.

Jag gjorde i ordning en rak banan i avancerad klass, likadant som förut. Med sidbyten, och att man tränade samma moment med hund på både vänster sida och höger sida. Sen placerade jag ut några nybörjarskyltar för det var en som ville träna på det. Sen hämtade jag in Clara, och vi tränade lite frontmoment. Hon har lite svårt ibland med att sätta sig framför mig. När jag visar med handen att hon skall komma, då kan hon helt plötsligt få för sig att hon skall snurra, eller nåt annat helt galet. Men till slut så trillade poletten ner. Det var en som hade med sig kycklinglever, och hon var lite orolig att hennes hund skulle bli dålig i magen, så vi bytte lite godis. Jag skulle inte stoppat ner handen i den där leverburken, för Clara vart ju alldeles tokig. Hon ville inte alls sitta framför mig, utan bara hoppa upp mot mig   . Men hon lugnade ner sig till slut. Vi fick till fronten ganska bra till slut. Jag ställde fram lite godisskålar också, och gjorde en 8:ans frestelse, och den fixade hon också. Till slut så gick vi runt godisskålen varv efter varv, för jag tänkte fresta henne riktigt ordentligt. Men hon tittade bara på mig.

Sen tog jag in Lizzie igen, och tränade på den avancerade banan med henne. Men hon verkade lite ofokuserad. Gick med nosen i backen, pratade som vanligt mm. Men det var ju en del som gick bra med henne också. Hade problem med att få henne och stå still i momentet sitt-stå-gå runt. Men så kom jag på vad en klubbkompis sagt om att använda handen. Öppen hand, så var det rätt, sluten hand så var det fel. I handen skulle man ha en godisbit. Så jag satt upp handen lite ovanför hennes huvud, med handflatan uppåt, och gick runt henne. Då stod hon faktiskt still hela tiden. Backa behöver jag inte krångla med henne mer, utan det räcker att jag säger backa och börjar gå bakåt så gör hon också det. För det mesta blir det rakt också.  Så jag turades om med båda hundarna.

Sen när nästan alla åkt hem så plockade vi in skyltarna och tog oss an agilitybanan istället   . Det var jag och en till som var kvar. Jag sprang först med Clara, och hon följde med mig ganska bra. Det var ett hopphinder hon missade, men jag brydde mig inte om det. Sen var jag och hämtade Lizzie. Hopphindrena var ganska låga, var bara på 35 för vi slutade träningen med small i lördags. Så jag tänkte att jag provar med låga ifall jag får mer fart på henne. Hon behöver ju inte träna på höga för hoppsäkerhetens skull. Hon är ju ganska hoppsäker. Ser jag nån gång att hon har rivit på en bana så blir jag alldeles ställd och vet inte vart jag skall ta vägen sen   . Så nu ville jag kolla hurdan fart hon hade idag. Jösses, jag tror aldrig hon har sprungit så fort som hon gjorde idag. Vi sprang banan felfritt 2 gånger. Tom slalomet tog hon hela. I lördags så kändes det som om jag bara joggade och ändå så var jag före henne hela tiden. Idag så sprang jag ordentligt, och jagade på henne lite. Det var riktigt roligt och springa den banan idag. Sen gillar jag ju banor där man kan göra blindbyten, och det bara flyter på.

Idag har vi haft en extra träning i Norberg. Vi har tränat banor idag. Det var väl roligt men om jag skall vara riktigt ärlig så vet jag inte om det gav så mycket i träningssynpunkt. Tycker det känns effektivare med små kombinationer. Tycker inte Lizzie sprang nå snabbt heller, att det vart mer en joggingrunda på banan. Kanske skall dra ner lite på agilityträningen med henne. Tränade lite rallylydnadsmoment med henne, ja mest sidbyten framför. Och lite backa. Tränade med Clara också, fast hon fick bara springa en gång på båda banorna. Men det verkade räcka för henne. Hon låg här på soffan på rygg, med huvudet på husses mage och benen rätt upp i vädret. såg ganska lustig ut. Henne är det bra och träna lite banor med, jag måste ju få henne och följa med mig. Har ju anmält båda till vintercupen i år igen. Tränade lite rallylydnad med Clara också, mest vänstersnurrar och fronter. Vi skall ju tävla rallylydnad på söndag, både Lizzie och Clara.

Har väl inte hunnit med så mycket mera idag. Har nu på kvällen tittat på finalen i Körslaget. Jag trodde faktiskt att Team Hoffsten skulle vinna. Men det vart Team Putte och Vetlanda. Det fanns ju ingen kör från Dalarna med i år   .

Idag hade vi en tävling på klubben. Den här gången hade vi fått ihop så mycket funktionärer att vi fick också tävla. Vi hade 3 lopp, 2 agility och 1 hopp. Det första agilityloppet var väl det enda som gick bra egentligen. Eller det var den enda som vi inte diskade oss i.  Lizzie hade så mycket fart idag att hon tom hoppade över ett kontaktfält. Men jag tror inte att det är värt att jag börjar bråka med henne om dom, för då kommer hon säkert att tappa fart igen. Så jag tror jag bara struntar i det, gör ingen stor väsen av det. Men kanske följa med henne vid nerfarterna bättre. Hon kom på 9:e plats med 5 hinderfel och tiden 55.69

Resten av loppen diskade vi oss. Det var slalomet som vanligt som ställde till det för oss. Fast jag är väldigt nöjd med sista loppet. Vi klarade banan väldigt bra för övrigt, fast vi diskade oss. Klurigheterna på banan tyckte jag att vi löste väldigt bra.

Imorgon blir det och vara funktionär hela dagen. Det är klass 1, och Clara har tränat alldeles för lite för det. Men snart börjar vintercupen, och då skall Clara också få vara med i springa. Kanske hon rentav får nåt poäng i vinter också.

Nu har det varit uppehåll i flera dagar, men det är ganska kallt. Ikväll så fick mina kaktusar flytta in. De har ju fått vara ute hela sommaren. Fast till skillnad från tidigare år så är det inga knoppar på dom. De brukar ju vara alldeles fulla av knoppar när man tar in dom i normala fall. Det är några blommor som skall tas bort och bytas ut till nåt vintrigare, tex ljung nästa vecka.

Ikväll så var vi och tränade agility i Norberg. Jag hittade en bana på nätet som man lätt kunde göra om till 2 olika kombinationer. Ja, det var inte en hellång bana, utan en kortbana på 12 hinder. Så att vi fick plats med en till kombination. Det fungerar ju inte och bygga hellånga banor i hallen om man tex är många som skall träna. Då får man ju bara stå och vänta och vänta hela tiden. Så det är bra och ha 2 el 3 kombintationer så man köra samtidigt.

Clara går mycket bättre inne i hallen än ute i Semla. Måste nog bero på att i hallen så har hon koll på allt som händer runtomkring. I Semla så är allt så utspritt så hon känner sig osäker. Idag visade hon tex att hon har mycket säkrare slalomingångar än Lizzie. Helt klart skall Clara få vara med och tävla i Vintercupen den här vintern också. Skall bli intressant och se när i flyttar rallylydnadsträningen in till hallen, om hon blir bättre på det också där.

Förstår inte hur det kan regna så mycket som det gör. Tar det aldrig slut där uppe. Möjligen så kan man hoppas på att det inte blir mycket kvar till snö sen. Det sista som överger en är hoppet.  Så idag var vi iväg på första inomhusträningen. Enda fördelen med det är väl att man behöver inte oroa sig över regn. Men nog är det roligare och springa på gräsmatta än på grus. Men vi är verkligen lyckligt lottade som har hallen.

Så idag så hade jag med mig Clara på agilityträningen också. Tänkte prova om hon är på bättre humör. Det verkar som om Clara tycker bättre om att vara i hallen än i Semla. Hon sprang och ar så glad så, viftade på svansen. Hoppade över alla hopp. Visst tog hon lite egna vägar ibland, men för det mesta så gick hon som jag ville. Lizzie fick träna mycket slalom, men även lite lydnad också. Det verkar som om fritt följ passar henne mycket bättre än linförigheten. Tränade också hoppet från lydnadstvåan. Problemet är att få henne och sätta sig på andra sidan.

Men nåt som var roligt är att vi har fått tillräckligt med fuktionärer på våran agilitytävling om ett par veckor, så att vi får tävla på hemmaplan. Så då har vi fått en till agilitytävling, det var inte den sista förra lördagen. Sen skall vi tävla lag i Rättvik i november. Så då har man nåt att se fram emot igen. Sen skall vi ju tävla i rallylydnad också här under hösten.

Idag var vi iväg på agilitytävling igen, i Örebro men inte samma klubb som förra gången. Det finns visst två brukshundsklubbar i Örebro. Hmmm...hade det inte varit bättre och satsa på en kennelklubb. Vet ju hur det ses på agility på brukshundsklubbar. Vi är ju bara fjollor som förstör deras gräsmattor. Sen att agilityn kanske är det som kommer med pengar till klubbarna tänker dom inte på.

Vi hade för det första lite problem med att hitta dit. Vägbeskrivningen var skriven bara för dom som kom från Göteborgshållet, eller från Arboga    . Vi kom ju från Lindesberg. Så jag försökte tänka det lite baklänges, från Göteborgshållet. Men det gick inge bra, så vi åkte väl motorvägen fram och tillbaka ett par gånger. Hade ju skrivit ner numret till nån ansvarig på klubben, tack och lov. Men där var det ingen som svarade först. Var in till en Statoil där. Där var det några karlar som pratade i mun på varandra. "Åk mot Stockholm, åk mot sjukhuset, åk mot Ekers, åk Nobelgatan" . Hmmmm......har ni möjligen en karta. Nä, det hade dom inte. Men sen när vi var på väg åt fel håll igen på motorvägen så var det nån från klubben som ringde tillbaka. De hade ju sett numret vi ringde ifrån. Då äntligen fick jag en vettig beskrivning. Då vart det genast väldigt enkelt. Tänk vad mycket mil vi hade sparat om de hade skrivit en vägbeskrivning åt oss som kom norrifrån också.

Men till slut så kom vi fram. De hade agilityplan på en liten plätt gammal åkermark. Det har regnat en hel del dom sista dagarna, så det kan man ju gissa sig till hur det såg ut där. Särskilt när det hade trampat runt en 30 ekipage där redan innan det blev largehundarnas tur. Eftersom banan inte var så hemskt svår, så gick jag den ett par gånger. Sen stod jag vid sidan av banan och gjorde min mentala banvandring. Men det hjälpte ju inte mycket. Dom 3 första hindrena gick ju bra men lite långsamt. Sen kom slalom, och hon tog slalomingången bra, men efter halva slalomet gick hon ur. Vet inte om det beror på att hon tyckte det var för lerigt, eller om hon hade gått ur alla fall. Men vi fortsatte väl resten av banan och det gick bra. Vart inte blöt om fötterna än alla fall, men Lizzie var lite lerig.

Det var ju bara 159 startande på hela tävlingen, så vi behövde inte vänta alltför länge på nästa klass. Kan ju säga att det inte hade blivit mindre lerigt. Denna bana var inte heller så svår, så jag gick bara en vända och sen ställde jag mig vid sidan igen. Den här gången så var det 2 hopp, sen rakt på balansen och en hopp igen, sen tillbaka till nästa hopp. Men nejdå, hon skulle absolut in i en tunnel, fast jag stod med ryggen mot den, och jag ropade Lizzie, Lizzie, LIIIIIZZIIIEEEE. Nej, rätt in i tunneln skulle hon. Ok, men då fortsätter vi väl då så vi får träna på slalom lite. Skickade in henne i tunneln före slalom. Sen stod jag med näsan mot slalomutgången för att kunna fånga upp henne och skicka in henne i slalomet. Vad gör damen???? Springer fram till mig, förbi mig, upp på balansen vars uppfart är bakom min rygg   . Hmmmmm.....hur tänkte hon nu då???? Ok, men kom ner från balansen och kom tillbaka hit så tar vi det där förbaskade slalomet tänkte jag. Hon kommer, och jag säger slalom. Vad gör hon, springer förbi mig och upp på balansen igen. Där står jag med armarna i kors och säger åt domaren att hon har nog fått lera i öronen. Ja, då var det väl lika bra och strunta slalomet och ta kortaste vägen ut.

Sen byggde dom om banan till hoppklassen, och under tiden dom tog en matrast så släppte dom på alla på banvandring. Jag gick där och tittade på all leran. Det var ju väldigt lerigt vid slalomet, så jag tänkte att det här kommer aldrig att gå. Sen började det ju regna också på allt elände. Så jag frågade min klubbkompis, hon var inte heller så där taggad på agility idag, om vi skulle strunta i det hela och åka hem. Ja, det gör vi sa hon. Så vi var och sa till inroparen att vi skiter i det här och åker hem. Hon vart ju glad över att vi var och sa till att vi tänker dra. Så det var vår dag det.

Här hemma har det inte regnat nånting sen vi har kommit hem. Får väl hoppas att det fortsätter så ett bra tag till. Vi hade ju alla fall tur med att parkeringen var så pass nära banan så att vi aldrig tog ut tältet eller burarna. Så vi hade torrt tält och torra burar med oss hem. Nu får dom ligga i källaren till nästa år, nån gång.

Ibland så börjar man nog och fundera om man är normal, och denna dag var en sån. Upp långt före tuppen för att åka iväg till Kumla och tävla i agility. Det är ju egentligen ett gränsfall, att vi åker så långt som till Kumla. Men nu handlade det om 4 lopp, så vi ansåg att det nog var värt och åka så långt för det. Skall man gå efter resultaten så kan man ju ifrågasätta det om det var värt eller inte. Men roligt hade vi alla fall. Det regnade ju inte så farligt, det var mest uppehåll. Men såklart så skulle det dugga så pass mycket att tältet är blött fortfarande. Den var ganska torr ett tag. Men så började det smådugga och då var det kört. Men det är lovat fint väder imorgon. Så jag öppnade tältpåsen bara, och ställde den i badrummet. Jag får resa tältet ute igen så att den får torka.

Men alla fall till tävlingen. Första loppet var ett agilitylopp. Där var det några hopphinder som skulle tas från fel håll. Men det var inte dom som vart problemet för oss. Visserligen så gick det inte fort vid dom. Problemet för oss var som vanligt slalomet. Hon hoppade över några pinnar i mitten, så vi diskade oss. Sen direkt efter det så blev det dags för andra agilityloppet. Den banan verkade lite enklare än den första. Det var en hopphinderskombination som jag tyckte jag fick till ganska bra på banvandringen. Jag tyckte det. Men Lizzie var av annan åsikt. Den här gången så tog hon alla fall hela slalomet. Men så kom vi till den där hopphinderkombinationen, och jag tyckte jag fick henne över den första så fint. Men så försvann hon nånstans bakom min rygg, och jag såg henne inte. Jag tittade och funderade vart hon tog vägen. Helt plötsligt så fick jag syn på henne på andra sidan det hopphindret hon skulle till sen. Ja, så det slutade med att hon hoppade över den från fel håll.

Efter det blev det en liten paus. Under den tiden så hade vi en banvandring på hoppbanan. Så var det då dags för första hoppklassen. Det var väl egentligen inga störra problem på den banan. Det var bara slalomingången som kändes lite knepig. Såklart så hamnade hon lite fel i slalomingången. Så vi fick 5 fel för vägran där. Jag försöker ju få henne och ta slalomingångarna självständigt. Vi fick tiden 49.93 och 21:a placering. Sen direkt efter det var det dags för andra hopploppet. Den kändes ännu enklare än den första. Men återigen så hade vi lite strul med slalomingången, och fick återigen 5 fel där. Men jag tror också hon började bli lite trött för hon var lite seg i början. Men mot slutet fick hon upp farten. Så den här gången blev tiden 53.75 och 27:e placering.

Idag  var vi återigen på en agilitytävling. Dom som inte håller på med agility kan inte förstå hur roligt det är med agility, det är beroendeframkallande. Fast trots att det är roligt så behöver man ju nödvändigtvis inte tillbringa hela dagenn med det. Det gjorde vi ju inte idag. Har väl aldrig kommit hem så fort från en agilitytävling tidigare. Första banvandring hade vi kl 8 imorse, och kl 9.40 var vi klara med både agilityklass och hoppklass. Så strax efter 11 var vi hemma idag.

Vi började med agilityklass. Där var det i början 2 hopp, gungan, tunnel och 2 tunnlar varav den andra skulle tas från fel håll. Jag placerade mig nog lite fel där, för Lizzie tog hoppet från rätt håll, som med andra ord vart fel håll i det här fallet. Nu vart det rörigt   . Men alla fall så vart det fel och vi diskade oss. Men jag tänkte att vi kör väl banan klart alla fall. Men då vart jag på väg mot fel hinder istället. Jaja, vi kom ju rätt till slut. Men då tänkte jag att vi passar på och tränar på slalomet när vi ändå var diskade. Men det blev ju bara pannkaka av det med. Så då var det bara och ta snabbaste vägen ut när ingen ting blev som det borde.

När agilityklassen var klar, så gick vi över bara till den andra banan. Hoppklassen som var färdigbyggd redan så det var bara och börja med banvandring. Där var det lite krångligt i början, och det var lite svårt att försöka få till nåt vettigt där under banvandringen för det var trafikstockning hela tiden. Men vi lyckades med den kombinationen alla fall. Sen vart det ju slalom, det fixade vi Efter det så kom det ett hopp, och en tunnel. När hon kom ut från tunneln så skulle hon ta ett hopp. Men på nåt vis så fick jag en känsla av att hon inte var på väg och ta den. Så vad gör jag, sträcker ut handen lite till. Med resultatet att jag slår till hinderstödet och bommen ramlar ner. Lizzie måste nog fundera lite på vad det var för fel där när hon inte behöver hoppa helt plötsligt   . Så det blev ju 5 fel där. Rivning på mig och inte på Lizzie   . Det blev ju lite tidsfel också. Men vi kom på 13:e plats alla fall.

När vi kom hem så gjorde jag en havretoscka till imorgon. Sen på eftermiddagen så kom en klubbkompis. Vi skulle till mamma och beskära hennes äppelträd.  Det var inte så bra med träden. Det är ju den blöta sommaren som gjort sitt till, och så är det ganska surt i backen. Ett träd hade tom blivit angripen av kräfta. Men trädet som pappa en gång fått i födelsedagspresent av mig hade klarat sig ganska bra. Det är vinteräppeln på det trädet. Maken fick spela in Kalle åt mig, så nu har jag suttit och tittat på den.