Äntligen fredag och en härlig tävlingshelg framför oss. Vi skall vara i Frövi den här helgen. Nytt för i år är att dom skall ha tävlingen på idrottsplatsen i Frövi istället för på brukshundsklubben. De förväntar sig att det skall komma publik dit. Nu får jag säkert fan för det av nån förstås, men jag hade helt klart föredragit att dom hade haft den på brukshundsklubben. Då hade man kunnat gå en promenad med hundarna i skogen bredvid. Är det varmt så kan dom som har hundar som badar kunnat svalka av sina hundar i sjön. Förra gången vi var i Frövi så gick vi en längre promenad än vi gjort förut. Man börjar ju våga mer när man varit till samma ställe många gånger. Vi härlig promenadslinga vi hittade där. Menmen, nu blir det nästan i centrum. Inga roliga ställen och rasta hundarna på    . Men alla fall så skall det bli jättekul att komma ut och tävla igen, nu är det några veckor sen sist.

Vädret idag har till största delen vart fint, men sen på eftermiddagen så vräkte det ner rejält och det var riktigt mörka moln på himmelen. Maken hade åkt till skogen för att plocka svamp, och jag tänkte att nu blir han säkert genomblöt. Men där han hade varit hade det inte regnat alls.

Idag har jag ringt en tid till distriktssköterskan för att dom skall ta en titt på tån. Det är nu snart 3 veckor sen smällen, och den är röd och svullen fortfarande, och idag kom det nåt fuktigt under nageln. Jag hade fått åka in till Smebacken idag redan. Men så tänkte jag på helgens tävling, man vet ju aldrig vad dom gör, och jag vill ju kunna springa. Fick en tid på måndag istället, som passar mycket bättre i och med att jag skall med mamma till vc för pk-prov. Så innan hon skall in så skall jag in till distriktarn.  Om dom gör nåt med tån så hinner det säkert bli bra till nästa helg när vi skall tävla i Hofors   .

Bilen fungerar ok än så länge. Vi får väl se hur det går med den.

Bilcirkusen håller på fortfarande, ingen ändring än så länge på den fronten. Mamma och jag åkte med hyrbilen till Falun. Jag kan ju säga att jag kommer aldrig ha en ny bil. Det luktade så mycket nybil om den bilen så innan vi kom till Falun så mådde jag illa. Är en aning känslig mot vissa lukter. Vet inte om vi blev så mycket klokar i Falun, om det var värt en hyrbil. Enda som hände att läkaren skrev ut ett recept på nå plåster med smärtstillande. Han menade på att hon inte, trots alla piller hon knaprar i sig har hon inte nåt som är verkligen smärtstillande. Jaja, dom får väl börja med det.

Maken hade varit till Demia i Ludvika under tiden och fixat ett nytt spjällhus och lite andra smågrejer. Men spjällhuset fick han åka tillbaka med, för han trodde att felet hade fixat sig med det andra. Så när jag åkte från Smebacken så åkte jag tillbaka till Ludvika med ryggsäcken. Ja, den där lilla Volvon vi hade hyrt, den var nästan som en ryggsäck. Tror jag får ner mer grejer i min ryggsäck än i den där bilen   . Men snål var den. Vi hade kört från Ludvika till Söderbärke igår. Sen idag från Söderbärke till Falun, sen från Falun till Söderbärke via några korta omvägar. Sen till slut från Söderbärke till Ludvika. När vi tankade den så gick det bara i 12 liter soppa. Det hade säkert gått i 30 liter i vår bil efter den körningen.

Idag har det igen varit strålande solsken, men det kändes ganska kvavt på kvällen. När vi åkte till Falun så var det ganska disigt där borta.

Eftersom maken trodde att felet var fixat så tog han min cykel och cyklade ut för att leta efter svamp. När jag skulle starta bilen och åka till agilityträningen så puttrade den på likadant som förut. Så jag åkte en bit med den så att den blev varm. Sen stannade jag vid sidan av vägen och in under motorhuvet, och plockade lite med reläna, sen var det bara och åka som vanligt igen. Vi hade en kanonbra träning ikväll. Vi tränade bara handling. Vi hade några olika kombinationer och träna på. Så bra som Lizzie gick på dom idag har hon aldrig gjort. Tänk om man kom på dom där lätta svängarna på tävlingar. Sen måste jag våga springa ifrån henne mer och lita på att hon tar hindrena efter. Hon hade visst fått kanonfina snäva svängar.

Idag var det sista dagen på tävlingen. Jag började som skrivare, och slutade bakom datorn igen. Det är roligt och sitta och titta på hur dom kör, klass 3 förarna. Det man hinner se på dom för måste hålla ögonen på domarna när dom viftar på armarna   .  Men nu är det tävlingar för oss som gäller kommande helger. Skall bli så härligt och få springa av sig lite. Nästa helg en 2-dagars i Frövi.

Igår kväll så funderade jag lite över Lizzie. Hon skulle hela tiden slicka på min tå, den som fick sig en smäll här för ett par veckor sen. Samma sak imorse, hon var på den hela tiden och skulle bara slicka. Men så såg jag innan jag åkte att det var fuktigt under nageln. Då kom det var där underifrån. Så jag hällde lite alsolsprit över den. Sen var det samma sak när jag kom hem, Lizzie gav sig på min tå igen. Min lilla älskling som vill ta hand om matte   . När jag kom ut från duschen så var hon där igen och ville slicka på den tån.

Nu sitter jag och tittar på den bästa biten på OS, avslutningen. Äntligen, kanske det blir lite sevärt på tv som omväxling.

Idag hade vi tävlingar igen på klubben, men agility denna gång, klass 3. Morgonen såg lite disig ut, men det vart trots allt fint väder hela dagen. Jag nollade förresten mätaren här hemma, och nån natt under veckan har temperaturen varit nere till 6 grader. Hösten närmar sig, och min änglatrumpet har fått sina första knoppar först nu   . Få se nu om den hinner blomma ute innan det är dags och plocka in den. Men då får den stå inne i andra sovrummet tills den har tappat alla blad. Tar även några sticklingar på den innan vi ställer den ner i källaren. Man vet ju aldrig om den klarar sig över vintern. Eller om vi skall ställa den i garaget. Där klarade ju dom förra sig bra. Det var när vi flyttade hit och jag ställde dom i källaren som dom dog. Tomater är det en hel del på gång också, men troligen så får vi nog ta in dom för att mogna till sig senare.

Imorgon är det då dags för den andra tävlingsdagen. Idag fick jag ju tom tillfälle och prata finska. Fast inte bara under trevliga former. Det är två tjejer som är på läger här i närheten, och vi pratade med dom i morse. De tyckte det var skönt att prata och göra sig förstådda som omväxling. Men tyvärr så lämnade dom en hund i bilen, och hade stängt alla fönster. Speakern ropade ut det på svenska först, men jag fick gå in och ropa ut på finska senare. Men det löste sig nog till slut. Det var ju en av våra som var och tittade till bilen och hon öppnade bakluckan, och hon försökte leta reda på tjejerna. Det var ju bara en av dom som tävlade, men ser inte dom i startlistan imorgon så dom har nog åkt hem idag.

Då är vi inne i augusti igen. Månaden när  man börjar bli lite vemodig för att sommaren till stora delar är bakom en, och framför är en lång, mörk och trist vinter. Men sommaren har ju inte riktigt varit det man önskade sig så vi får väl hoppas att augusti blir fin alla fall innan den mörka trista vintern kommer. Enda ljuspunkten i tillvaron är alla tävlingar vi har framför oss.

Nästa helg är det dags för rallylydnad, men vi skall inte tävla. Det är vår klubb som ordnar en rallylydnadstävling i dagarna 2 nästa helg. På lördagen blir det nybörjarklass, och på söndagen är det fortsättning och avancerad klass. Idag har det förberets en del. Imorgon skall vi åka till Fagersta och handla lite ätbart. Vi tänkte ha pastasallad för funktionärer, och även till försäljning till dom tävlande. Det skall även finnas våfflor och mackor. Men många är och tävlar hela dagen, då kanske de vill ha nåt annat och äta än våfflor och mackor.

Ser verkligen fram emot den här helgen, skall bli spännande. Enda nackdelen är väl att jag inte kan utnyttja vår tävling till att bakdöma för nån domare. Jag måste vara tävlingssekreterare, och måste sitta och räkna ihop poäng. Det är ju en del som är borta på semester fortfarande, så vi har inte så mycket folk att jag kan göra det på denna tävling. Men det kommer fler tillfällen.

Tån känns väl ganska ok nu, men jag är ganska säker på att nageln kommer att lossna förr eller senare. Men det var alla fall inget som störde på agilitytränningen idag. Vi byggde första delen av hoppbanan som vi hade på tävlingen i Dala-Floda i söndags. Förstår inte varför jag inte gjorde likadant där som jag gjorde här. Men när jag stod uppe vid slänten och såg ner över banan så såg jag ju hur jag skulle gjort starten. Istället för att göra ett framförbyte mellan tvåan och trean, skulle jag gjort ett blindbyte mellan trean och fyran. Varifrån fick jag ifrån att jag inte skulle hinna göra ett blindbyte. Var ju inga problem där. Sen var det ett staket på 2 hopphinder där, och efter dom var det ett hopp som stod lite knepigt till. Jag fixade ju den biten på tävlingen, tror jag. Men nu fick jag ju lite mer idér på hur jag skulle göra. Det är sen en annan sak om man gör det när man kommer till en tävling. Sen tränade jag slalom med Lizzie idag, flera gånger. Bara en gång gick hon ur. Dom andra gånger tog hon hela, och hon går skapligt fort också.

Sen gick jag igenom lydnadsmomenten med henne. Skall ju tävla lydnad nästa vecka kom jag på. Hade nästan glömt bort det   . Imorgon är det rallylydnadsträning, och vi får hoppas att vädret håller i sig. Här hemma så duggade det bara lite på förmiddagen, men annars har det varit fint hela dagen. Måste kolla vad dom har lovat för väder till helgen.

Imorse en halv timme senare än igår så var det dags och åka till Dala-Floda igen. Det var lite mulet, men dagen blev kanonfin igen. Kanske lite för varm med tanke på hundarna. Men det gick ganska bra alla fall. Vi fick vänta lika länge på vår tur idag som igår. Men eftersom dom allra flesta klubbkompisarna tävlar i klass 1, så stod man ju och tittade på hur det går för dom.

Men till slut så blev det vår tur. Vi började på agilitybanan igen, och troligen var det samma domare som hade ritat banan som igår. Fast den var mycket snällare idag, men det hjälpte ju inte oss. Det var lite förvirrat under banvandringen. Det blir ju lätt så att man följer med strömmen, och det gjorde jag nu. Det var ju en tunnel som skulle passeras tre gånger. Men när jag gått banan första gången så begrep jag inte vart en annan tunnel komma. Så jag var tvungen och gå och kolla numret på den. Sen fick jag gå om och rätt. Vilket jag gjorde första gången. Banan gick så att det var ett hopp, gungan, ett hopp. Sen rakt framför var det en kort tunnel, det var den jag tappade bort första gången. Men man skulle inte ta den tunneln, utan man skulle vika av åt höger in i en lång tunnel istället. Efter tunneln skulle man tillbaka och ta slalomet, sen kommer det korta tunneln. Efter det kommer den långa tunneln en andra gång, och ett hopp och A-hindret. Sen ett hopp igen och den långa tunneln en tredje gång och sen på balansen. Så då gick jag så andra gången. Men sen nästa vända jag gick, då tappade jag bort A-hindret, och jag tänkte inte på det. Men alldeles innan banvandringen var slut så tänkte jag att nu är det nåt som inte stämmer. Då hade jag gått den långa tunneln bara 2 ggr och sen balansen och in mot mål. Ja, som ni märker så var det ju mycket och hålla reda på på den banan. Sen var dom fyra sista hindrena på banan lite knepiga, men jag tänkte ut lite olika alternativ och tänkte att jag får kolla farten och bestämma handling utefter det.

Lizzie startade ungefär i mitten av startfältet. Dom fyra första hindrena gick bra, och jag fick in henne i rätt tunnel. Sen till slalomet relativt enkelt, och hon gick hela slalomet. Jes tänkte jag, äntligen. Sen tog vi den korta tunneln, hoppet och in i den långa tunneln igen. Hoppet, och där fick Lizzie syn på balansen, och sprang rakt mot den. Vet inte vad jag håller på med, för där stod jag vid A-hindret och skriker "här" åt henne. Det brukar jag väl aldrig höra, utan jag brukar skrika hennes namn. Och hur jag än skrek så klev hon upp på balansen med framtassarna. Jaja, så vi vart ju diskade. Men hon klev av där alla fall och kom till A-hindret, och resten av banan gick kanonbra. Då bestämde jag mig för att prova bakombyten eftersom vi ändå var diskade. Det är ju inte vår grej egentligen, men vid det stället var väl det som passade bäst. Och dessa fungerade. Så jag får väl vara nöjd med det.

Sen var det dags för hoppklass en stund senare. Där var starten lite knepigare, men jag trodde att vi skulle lösa det. OBS! trodde ! Det var två hopphinder efter varandra, och sen var det nästan helt om till ett annat hopphinder. Där tänkte jag att jag gör ett framförbyte. Men det blev ju galet. Jag tröck ju henne för långt åt sidan så då sprang hon förbi. Och när jag försökte få henne på rätt sida så tyckte hon att det passade och hoppa över hindret från fel sida. Ja, då var det ju kört. Så vi fortsatte in i mål. Och eftersom vi nu ändå var diskade så tänkte jag prova med slalomet och stressa på henne, och hon gick ju ur. Men i det läget spelade det ingen roll.

Ja, så helgen saldo blev 4 diskade lopp. Men vi är nöjda ändå.

Hann inte skriva nåt igår så då blir det desto mer idag. Hade ganska mycket och göra. Skulle åka till Uppsala på eftermiddagen och bakdöma på en rallylydnadstävling. Vi hade tur alla fall att vädret var var strålande. Det visade sig bli en lång kväll. Men innan jag åkte hemifrån så vart det ju såklart ett missöde. Jag hade tidigare under veckan köpt stroganoff mix, för jag tänkte att jag har varken tid eller ork och hålla på med nåt annat. Så bryner korven, häller i mjölk och vatten i kastrullen. Sen i med mixen, tycker det ser konstigt ut. Då upptäcker jag att det var ju inte alls stroganoff mix, utan spagetti bolognese jag köpt   . Det är bara och skicka maken till affären efter det rätta   . Sen åkte jag iväg mot Uppsala, var till Avesta och hämtade en klubbkompis som skulle skriva åt mig. Innan vi åkte till tävlingsplatsen så var jag till Biltema och hämtade handbromsbackar till Volvon. Den måste in på besiktning på måndag. Jag frågade maken om vi skulle ha monteringssats också. Nä, säger han. Jag frågade flera gånger tidigare. Men till slut sa han, ok ta det också. Idag sa han när jag pratade med han på telefon att det var tur att vi tog den också, för den behövdes tydligen också.

Det var en till som bakdömde igår. Det var 26 ekipage i avancerad klass. Som vanligt så dök det ju upp en hel del frågor med lite diskussion under kvällen. Dessa bakdömningstillfällen har varit väldigt intressanta och givande. Nu har jag en till framför mig om ett par månader, som jag verkligen tror kommer att bli intressant. Efter tävlingen så gick vi igenom protokollen och jämförde. Sen var det dags för oss att åka hemåt, äntligen. Klockan var halv ett på natten innan jag kom hem. Maken satt upp, för idag har han faktiskt fyllt 50. Han har ju hela tiden sagt att han inte skall fira. Men ändå så har han varit lite besviken att ingen har varit och firat han. Från släkten varje fall. Han fick ju blommor av en granne på dagen, och senare på kvällen var hennes son och sonson förbi med en bukett också, och en trisslott. Av mig har han än så länge fått ett par stickade strumpor. Som jag har stickat i smyg hemma hos mamma. Jag har börjat på ett nytt par nu här hemma när jag inte behöver smyga mer. Jag väntar fortfarande på det där presentkortet på 1000 kr på Amazon som jag vann i början av månaden. De har visst haft problem med leveransen från Amazon, och hoppas att de skall kunna skicka den nästa vecka. Har tittat ut en tröja som jag tänkte beställa  åt maken.

Idag var det då upp tidigt imorse, kl halv fem var klockan på väckning imorse. Jag åt min frukost i lugn och ro. Sen gjorde jag i ordning mackor åt mig. Sen bar jag ut alla grejer och gick ut med Lizzie för att vänta på att min klubbkompis skulle komma. Har för mig att de tidigare lovat regn idag, men det var uppehåll i Dala-Floda hela dagen. Det var riktigt behagligt tävlingsväder. Vi fick vänta några timmar innan Lizzie och jag fick springa. Det började ju med klass 1, och sen vart det klass 2. Vi började med hoppbanan. Först tyckte jag att banan såg lite knepig ut. Men sen när vi kom igång så upptäckte jag snart hur rolig den banan var, och det verkar som om Lizzie också tyckte det var roligt. Fredrik gör alltid så roliga banor. Det är den andra agilitydomaren på vår klubb. Det var en riktig springbana. Jag har börjat tycka om dessa springbanor. Men fast det gick så bra där så blev vi diskade. Lizzie upptäckte mitt  i slalomet att hon faktiskt kan ta det snabbare, och gick ur 2 pinnar för tidigt på köpet.

En stund senare var det då dags för agilitybanan. Jag stod vid sidan om och tittade en stund när medium körde. Jag tyckte början var lite krånglig. Gick tillbaka en stund senare för att se om det var dags för banvandring. Då håller domaren på och bygger om banan   . Det var visst så att domaren som ritat den andra banan skulle springa agilityloppet. Därför var dom tvungna och bygga om banan. Men jag vet inte om den andra domaren inte fått information om att det var en klass 2 banan han skulle bygga. Nu är inte det bara min åsikt. Utan det sa vår andra agilitydomare på klubben också. Han sa att det är helt vansinnigt och göra såna banor. Vi klarade ju början fram till slalomet igen. Men återigen kom Lizzie på att hon kan ju faktiskt lite snabbare, och gick ur en pinne för tidigt. Vet inte om vi hade klarat de banan alla fall. Men i och med vi blev diskade så tog jag inte det så allvarligt. Men jag passade på att ta henne över gungan innan vi gick i mål alla fall.

Har varit lite seg här hemma nu. Blir nog dags och lägga sig snart så man orkar för en ny dag imorgon. Fast imorgon kan vi åka en halvtimme senare. Hoppas vädret är lika bra som idag.

Tänk att det redan har gått ett år efter den hemska händelsen i Norge. Känns som om det inte var alltför länge sen. Det kanske beror på att det inte var så länge sen dom visade från rättegången på tv. Jag förstår inte hur en människa kan inbilla sig ha rättigheter att ta livet av en massa människor. Ja, inte fast det  bara hade varit en, så har man ju ingen rätt och ta livet av en person. Ja, det var nåt hemskt. Det är bara och hoppas att det inte dyker upp en till idiot. Fast idioter finn det ju gott om av alla det slag.

From nästa år skall jag sluta och lita blint på alla människor jag möter. Jag har ju den egenskapen att jag alltid tror det bästa om en person när jag möter den. Istället för att som nu lita fullt ut på en person kommer dom hädanefter få visa att dom förtjänar mitt förtroende. Jag har alldeles för många gånger trott bra om en person, medans maken har redan från början sagt att den där personen är inte att lita på. Och återigen så har han ju visat sig ha rätt då. Det var inte första gången. Fast den här gången var ju inte maken ensam om att säga det, utan det var flera som sa att den personen inte var nån att lita på. Fast å andra sidan, när det gäller hans egna bekanta så är han mer blåögd på den fronten. Han har blivit rejält blåst av en del personer som jag i sin tur har sagt att det där var inte mycket och hänga i julgran. Så då är vi väl kvitt på den fronten. Och båda två har vi förhoppningsvis lagt dessa personer bakom oss.

Men till nåt mycket roligare, vädret tex. Vi är inne i kärringveckan nu, och vädret skulle väl egentligen vara det sämsta tänkbara. Det är länge sen vi har haft så här bra väder som vi har nu. Inte en droppe regn på flera dagar nu. Eller så måste jag helt enkelt komma ihåg fel.

Eftersom det vart så fint väder så blev det en extra agilityträning idag. Jag har kommit på ett knep på hur jag får bra fart i slalomet med Lizzie. Men det gäller ju hålla den där farten på tävling också, och där är det värre. Men alla fall på träningen så står jag en bra bit ifrån slalomet. Lattjar med henne och klappar på fickan där jag har godisburken och säger "vad har mamma här, vad har jag i fickan"  . Till slut så fick hon ju så bråttom att springa in i slalomet att det nästan vart startgropar efter henne   . Clara ville som vanligt inte göra nånting alls.

Sen tränade jag lydnad med Lizzie. Tog det vanliga, linförighet, läggande, inkallning och ställande. Allt gick kanonbra idag. Igår när jag tränade hemma så spelade det ingen roll vad jag sa åt henne så la hon sig varje gång. Men idag gick det bra.