Colliekompisarna

Senaste inläggen

Av Marru - Söndag 7 jan 20:55

Den här helgen har man ju riktigt längtat efter. Det är länge sen sist det var agilitytävling, och ännu längre sen det var en officiell agilitytävling. Tror den sista var nån gång i oktober. Vi har ju haft 3 st inofficiella under hösten. Men nu var det dags för en efterlängtar officiell. 

 

Banan hade sina klurigheter, men Jeri och jag fixade dom. Vi tog oss runt med tidsfel. Men vi tog det ju så sakta vid balansen. Jag försöker ju få han och ta nedfarten. Jag hade tänkt prova lite snabbare tempo till nästa lopp. Men nu blev det inget nästa lopp för oss   . Jag var en sväng till toaletten, innan det skulle bli banvandring för oss, och hämta vatten samtidigt till serveringen. Det var plogat en ganska hög snövall vid parkering där vi brukar gå över till vägen mot klubbstugan där toaletterna finns. När jag sen går tillbaka till hallen, så tog jag mig över vallen. Sen stod det en bil framför vallen, som jag gått förbi på höger sida. För det var lite trångt på andra sidan pga en annan bil. Men nu hade denna bil åkt. Så då bestämde jag mig för att gå på vänster sidan istället. Hmmmm....det skulle jag ju låtit bli. När jag kommer ner från vallen, så försvinner benen under mig. Det var tur att jag hade en vattendunk i ena handen, och en vattenskål i den andra. För då hade jag säkert tagit emot med handen igen. Men så kändes det som om hela knäskålen vred sig. Men jag satt där och kom fram till att det var inget som var brutet. Kunde ju vicka på fötterna, det gjorde inte ont. Men när jag försökte ta mig upp, så spände det nåt så otroligt i låret framtill och knät. Så det gick inte att ta sig upp. Men jag fick hjälp upp. Sen började jag halta in mot hallen. Det gick väl ite si så där. Ibland så kändes det som om hela benet vek sig under mig. 

 

Så då gick jag in till hallen och sa att vi får nog stryka Jeri i nästa lopp. Ja, vi får nog stryka han från morgondagen också. Jag satt mig där på en stol, och funderade hur vi skulle fixa det här nu då. Skulle jag åka till akuten? Hur blir det med hundarna, bilen? Men först så ringde jag till sjukvårdsupplysningen. Dom tyckte att jag kunde åka in. Om jag åkte till Avesta eller Falun fick jag avgöra. Om jag kom iväg före 17, så kunde jag åka till Avesta. Dom stänger röntgen kl 17. Sen var det ju dags och börja ringa till maken och dividera hur vi skulle lösa det. Till slut blev det så att maken hämtade hundarna. Vår klubbordförande skjutsade mig till Avesta. Bilen fick stå kvar vid hallen. Det stod ju alla fall 3 husbilar på parkeringen, så det gick bra. 

 

När jag gick på akuten, så fanns det några som väntade där redan. Ja, vad kunde man annars vänta sig. Men jag fick komma in på reception ganska snart. Men sen blev det en lång väntan för att få träffa en läkare. Ja, eller så farlig var den väl kanske inte. Knappt 4 timmar. Men det kändes lite jobbigt och sitta där. Det spände ganska bra i låret. Jobbigast var det när man skulle resa sig och sätta sig igen. Jösses, vilken spänning det vart. Men det gjorde fortfarande inte ont. Fick till slut komma till läkaren. Han tittade på knät, klämde lite. Då gjorde det ont. Eftersom röntgen redan var stängd, så tyckte han att jag skulle komma in nästa dag. Plus att jag inte skulle belasta benet. Så då blev det ett par kryckor. Oj, vad konstigt det kändes att gå med dom. Först kändes det som om dom inte gjorde nå nytta. Var lite svårt att få in den rätta rytmen. Sen kom maken och hämtade mig. Det var ju väldigt omständigt att ta sig upp i skåpbilen. Gick lättare och gå ur än i. 

 

Sen var det dags och sova till slut, och det var ju inte det allra lättaste. Vänster sida gick ju inte så bra, för det är ju vänster ben jag slog i. Höger sida gick inte heller bra. På rygg kändes inte heller bekvämt. Men jag slumrade väl till ett par gånger till slut under natten. Sen vaknade jag på morgonen av att jag var alldeles genomsvettig. Det var ju inte bättre av att Clara helt plötsligt bestämde sig för att hon ville vara nära mig. Hon la sig alldeles bakom min rygg, så jag nästan ramlade ur sängen. Svettig, och så får man ett element alldeles inpå sig. 

 

Så ringde jag idag till röntgen, och det var bara och åka in. Dom kunde inte säga hur lång tid det skulle ta. Men röntgen skulle inte vara så lång väntan. Men sen kunde det ju bli en lång väntan på att få komma till läkaren. Så jag laddade med mig bok, mobilladdare och växel ifall man skulle behöva köpa nåt från automaten. Men så kände jag att det kändes inte bra och lämna en 5 månaders valp utan uppsikt i flera timmar. Så jag sa åt maken att vi åker förbi vid hallen, så provar jag ifall jag kommer in i bilen och om jag får foten på kopplingen. Där stod min bil, alldeles isig var den   . Det var lite bökigt att ta sig in i bilen. Benet vill ju inte riktigt lyda mig. Men till slut så var den i bilen också. Att få upp foten på kopplingen var inte så svårt. Jag provade och trampa ner kopplingen flera gånger. Det här går bra, sa jag åt maken. Jag kör till Avesta. Var ju lite orolig ifall röntgen visade att det var nåt, och jag inte skulle kunna köra hem. Men maken sa att han får väl ta med sig nån och hämta mig och bilen. 

 

Det satt några inne på akuten, men fick komma in till reception direkt. Därifrån raka vägen till röntgen. Kan ju säga att det var tur att det inte blev nån röntgen igår. Var ju tvungen att böja på benet en gång, för dom skulle få en bild på knäskålen. Det kan jag ju säga på en gång att det hade inte gått. Nätt och jämt att det gick idag. Ner igen från röntgen, hann knappt sitta igen förrän läkaren ropade in mig igen. Lite problem höll det på att bli för han ville att jag skulle sätta mig på en låg pall. Då sa jag bara att jag kommer nog inte så långt ner, och gör jag det så kommer jag inte upp. Det fanns ju en annan stol där med armstöd. Så jag fick sätta mig där istället. Knät börja anta en blålila ton, och det kändes bättre idag än igår. Jag får inte dom där spänningarna nu. Läkaren sa att allt var helt, det såg bra ut. Jag kunde gå med kryckor, eller skippa dom. Att svullnaden skulle lägga sig efter ca ett par dagar. Plus att jag skulle ha benet i högläge. Hmmm...fortfarande problem med att få upp benet. När jag sätter mig, så för att få ut benet till en skönare ställning så brukar jag putta på med den andra foten. Det fungerar bra. 

 

Hoppas att det skall kännas mycket bättre imorgon. Måste försöka ta mig till apoteket för att köpa sån där Hirudoid-salva. Ja, så det var den agilitytävlingen. Känner mig lite ledsen för att Jeri inte fick springa sina 3 lopp till. 

ANNONS
Av Marru - 31 december 2017 19:06

Snart är det bara några timmar kvar på detta år. Kanske dags för en liten tillbakablick. Det har varit både glädje och sorg detta år. Årets tråkiga är ju mamma. Hon ramlade den 26 mars, slog i huvudet hårt. Jag var inte hemma när det hände, och när jag försökte ringa till henne på eftermiddagen när jag var på väg hem, så svarade hon inte i telefonen. Så jag ringde till hemtjänsten för att höra när nån varit till henne sist. Det hade inte varit nån där på några timmar, men hon skulle gå dit sen när hon varit hos några andra först. När hon till slut gick till mamma, då var hon medvetslös. När jag var tillbaka till Smebacken, så var ambulansen på plats. Dom kom precis ut med mamma, hon bara låg där på båren, med öppna ögon, men hon kunden inte säga nåt. Jag åkte hem med Jeri, och sen åkte jag till Falun. Fick prata med en läkare. Hon hade blivit röntgad, och hade en svår blödning i huvudet, och skulle klara sig max en vecka till. Åkte hem över natten, för att åka tillbaka till Falun dagen efter. Vid 16-tiden den 27 januari somnade mamma in utan att vaknat ur sin koma. 

 

Skall vi gå till roliga. Vi har under våren köpt en husbil, och en helt ny värld öppnade sig. I maj var vi till Timrå på en 4-dagars agilitytävling. I juli var det en 3-dagars agilitytävling i Kalix. Före den tävlingen så åkte vi till Finland för att hälsa på släktningar. Dessa 2 tävlingar hade jag ju aldrig åkt till utan husbilen. Sen var det ju några till som jag inte åkt till om jag inte haft bilen. 

 

På tävlingsfronten, så har Jeri fått sina första pinnar i klass 2. I agilityklass har han tagit 2 pinnar, men han har nollat några fler lopp. I rallylydnaden har han fixat totalt 4 kvalificerande resultat i fortsättningsklass. Nu satsar vi på avancerad klass nästa år. Sen har han ju gjort anlagstest i viltspår, och gått ett godkänt viltspår med 1:a pris. 

 

I höstas så ökade flocken med en till hund. Viiru, en liten sobelkille. Hans pappa är Jeris ett år yngre halvbror. Igår var vi på första utställningen. Det är en mycket framåt nyfiken kille, som skall bli intressant och se vad han hittar på i framtiden. Han gillar alla fall tunnlar, och säcken.

 

Så Colliekompisarna med Jackie önskar alla ett Gott Nytt År!

ANNONS
Av Marru - 30 december 2017 23:08

Idag har jag och lillkillen varit på utställning.  Länge sen jag varit på en sån tillställning sist. Sista gången var när Jeri var ungefär 2 år, och han höll på att pinka på precis allt inne i hallen, stolar, burar mm. Han pinkade tom på min jacka som hängde på min stol. Det blev väl inte bättre av att Lizzie och Clara, båda 2 var i höglöp hemma. 

 

Men idag var det alla fall Viirus dag. Vi åkte tidigt på morgonen mot Mora. Jag funderade lite för mig själv, över vad jag håller på med. Åka ända till Mora för en inofficiell utställning. Det var bara 3 collie, 2 vuxna och vi. Men bara för den sakens skulle så betyder det ju inte att man får nåt HP. Det krävs ju att hunden uppfyller kraven för det också. 

 

Men Viiru uppförde sig ganska bra. Visst var han nyfiken på allt och alla. Men när det inte hände nåt speciellt, så kunde han faktiskt lägga sig ner och ta det lugnt. En ställde sig på knä för att hälsa på han. Då la han tassarna på hennes axel, och började slicka henne i ansiktet. Jaja, går man så långt når så får man faktiskt skylla sig själv   

 

Till slut så blev det vår tur att gå in i ringen. Jag hade faktiskt provat och springa med han en gång före rallyträningen i torsdags. Då hoppade han och skulle bita i kopplet hela tiden. Idag gjorde han det inte alls. Tydligen så sprang han ganska bra. Det som var lite svårare var och stå stilla. Han ville hela tiden sätta sig. Men jag hörde domaren säga en del bra saker till sekreteraren. Om öron och stop. Det blev ett HP och BIR-valp. Vilket betyder att vi fick stanna kvar en stund till för gruppfinal. 

 

I gruppfinalen tror jag det var 6 valpar. En aussie vann, tvåa blev en oes och vi blev BIG 3-valp. Både aussien och oes var mer tränade än vi. Jag har ju mer koncentrerat mig på sitt än stå tex. Det var han väldigt duktig på. 

 

Dagens kritik blev:

 

Maskulin hanvalp, ädelt huvud med mkt bra stop. Mkt fina ögon, välansatta och burna öron. Tillr hals, bra förbröst, mkt bra benstomme. Bra bröstkorg, välvinklat bakställ. Typisk päls för åldern. Trevliga rörelser, utm temperament.



Ja, det var roligt som omväxling. Men nästa helg blir det agility för hela slanten   . Fast imorgon blir det ett besök hos killarnas uppfödare på förmiddagen.


Av Marru - 28 december 2017 15:03

Det pratas så mycket negativt om collie numera, och nu har jag bestämt mig för att den trenden skall vändas. Börjar med en bild på våran älskade Micki. Så trygg och säker i sig själv. Snäll mot alla. Njaa, möjligtvis inte mot katter då   . Men han var hunden som kunde njuta av livet.

 

Så börjar nu med hashtaggen #collieisbest

 

 

#collieisbest #roughcollie #steadwyn #collieärbäst


Av Marru - 22 december 2017 23:29

 

 

 

Nu är det nära, julafton. Idag har jag gjort kålrotslåda. Det höll på att gå åt skogen. en liten hoppande hund hade nog kommit åt vredet till ugnen. Så istället för 175 grader så stod den på 225. Hmmmmm.....

 

Sen gjorde jag nåt som jag aldrig gjort förut, nubbesill. Såg receptet i en tidning från Ica. Inte buffe, utan ett sånt här receptblad dom brukar ha i affärerna. Det är både matjesill och 5-minuters sill i den. Vi får väl se det blev för nåt. Det var creme fraiche, purjolök och tomat i den också. 

 

Sen gjorde jag återigen nåt jag aldrig gjort förut. Egna köttbullar. Vi har ju inte riktigt varit förtjusta i hemmagjorde köttbullar. Men nu såg jag ett recept som jag blev sugen på att prova. Köttbullar med julkrydda. Visserligen ser dom mer ut som minihamburgare. Smeten blev nog lite för lös. Det stod ju i receptet, att man skulle skaka stekpannan för att dom skulle bli jämt bruna. Hmmm...dom rullade ju inte så värst mycket. Utan jag fick hålla på och vända på dom själv. 

 

Imorgon så har vi en extra agilityträning på förmiddagen. När jag kommer hem skall jag göra drömsill och fler julstjärnor. Drömsillen gjorde jag förra året också. Den var god. Jösses, jag börjar ju bli riktigt huslig av mig. 2 sorters sill, köttbullar och kålrotslåda. Allt hemmagjort. Men ingen godis hann jag med och göra.

Av Marru - 18 december 2017 23:44

Knappt en vecka kvar till julafton. Tiden går fort, som vanligt. Några julbord har det blivit. Vad jag tycker mest om på julborden är sillen. Fisk överlag gillar jag väldigt mycket. Brukar bli mest av den varan när jag är på julbord. 

 

I lördags så hade vi tredje deltävlingen i Vintercupen. Det var två agilityklasser. Första loppet diskade vi. Jeri skulle ta ett hopphinder efter en tunnel, fast från andra hållet än vad han hade tidigare. Jag funderade på hur långt ifrån hindret jag måste vara, för att han inte skulle ta den från fel håll. Men lik förbaskat så sprang han fram till hindret. Jag borde ha höjt rösten lite, så hade han kanske kommit av sig. 

 

I andra loppet så kom han på andra plats. Han fick 9 vintercupspoäng, och ligger fortfarande på första plats på listan. Man får vara glad för varje gång det går bra.

 

På söndagen var det dags för säsongsavslutning för durspelarna. Vi hade bestämt att vi skulle äta julbord på Ikea. Maken blev också bjuden. Det var väldigt mycket folk där. Vi började med att sitta vid 3 bord. Sen var det 2 som blev klara vid ett bord där 2 av oss satt. Så då flyttade jag dit. Så då satt vi fyra och fyra. Till slut så blev det ledigt vid det andra bordet. Så innan vi var klara med julbordet så satt vi alla vid samma bord   . Ja, så kan man också göra. 

 

Innan jag åkte från Borlänge så var jag till Ica Maxi. Dom hade extrapris på symaskin, och min har varit sönder en längre tid. Jag var ju i behov av en sysmaskin. Har ju fått sitta och dra tyget för att den matade inte fram. Nu har jag en ny symaskin, en enkel med bara basfunktioner. 

Av Marru - 19 november 2017 23:13

Då har vi kommit en bit in i november. Förra helgen så hade vi rallylydnadstävlingar på klubben. Som vanligt så var jag domare. Men den här gången hade vi fått så många anmälningar, att om jag dömt ensam så hade vi fått lotta bort över hälften. Så då fixade jag en till domare. Det var inte svårt för det var en domare om skulle tävlat vars hund åkt på karens. Så då blev hon ju ledig och kunde döma. Tur för oss det. Jag hade tänkt ta husbilen till Norberg, och ha Viiru i den eftersom han inte hade åldern inne för att vara inne i hallen när det var tävling. Så klart så ville inte husbilen starta. Så då fick jag ta min bil. Det kanske var tur det. För när jag var på väg till Norberg på morgonen så började det snöa, och det kom en hel del. Det är visserligen året runt däck på husbilen. Men det hade inte varit lätt och ta sig hem med dom. Men det fungerade bra alla fall, eftersom jag var ledig på förmiddagen. Så då kunde jag rasta Viiru på förmiddagen. Sen på eftermiddagen var det en tävlande som rasta han en gång innan maken kom och hämtade han. Det var inte roligt och rasta han där heller, för all snö gjorde ju så att parkeringen blev nästan som en stor swimmingpool. 

 

Den där swimmingpoolen från förra helgen har under veckan blivit till en skridskobana istället. Idag hade vi andra delen på vintercupen. Två gånger hoppklass var det, och jätteroliga banor. Jeri gick båda banorna jättefint. Bara jag som klantade till det i första banan så vi blev diskade. Jag skulle haft han och springa mellan två hopphinder för att ta ett hopphinder. Men så råkade jag glömma bort att han skulle ta nästa hopphinder från andra hållet. När jag kom på det, så var jag ju felplacerad med resultatet att han hoppade över samma hopphinder en gång, till fast från andra hållet. Andra loppet så klantade jag inte mig, så vi kom på andra plats i det loppet. 

 

Nu ikväll så kom det lite snö igen. Få se om det kommer mer inatt, för då åker Ice bugsen på igen. Jag gillar inte mina. Men man vågar sig inte ut här, särskilt om det kommit snö också. Jag skulle köpt ett par med dragkedja. Jag blir tokig på snörningen på mina. Fast dom gångerna jag har haft dom denna vecka så har det gått bra. 

Av Marru - 5 november 2017 22:54

Nu börjar man komma ifatt lite här. Man behöver ju inte springa ut så många gånger nu med valpen. Han kan hålla sig lite längre. Vi får faktiskt sova hela nätter. Det var i början jag var ut med han på nätterna, i samma veva som jag var upp på toa. Men man fick vänta ganska länge innan det kom nåt. Så då bestämde jag mig för att vänta tills han börjar gnälla med att gå ut. På dagarna går det ganska bra om man håller sig lite alert. 

 

I oktober hade vi säsongens första Vintercup. Det var 2 agilitylopp. Jeri kom på tredje plats i båda loppen. Det är tur att vi har Vintercupen i brist på andra tävlingar. 

 

Viiru är en välidgt duktig valp. Han kan mycket redan. Sitt, stanna kvar och ibland klarar han tom av och sitta still så jag kan gå runt han. Har beställt en del böcker. Så här skall tränas. 

 

Det blir väldigt mycket hundbilder numera. Undrar vad det kan bero på   

 

                                             

Presentation

Fråga mig

15 besvarade frågor

Chat

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2018
>>>

Translator

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Banners

Hundsidor

Målarbodens blommor

Länkar

Recept

Väder

Sök i bloggen

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Colliekompisarna med Blogkeen
Följ Colliekompisarna med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se