Colliekompisarna

Alla inlägg under november 2011

Av Marru - 23 november 2011 23:31

Här händer det inte så mycket för tillfället, men jag skall väl försöka klämma in en bild för november. Fortfarande är det snöfritt här. Kan ju säga att det är inget jag gråter över. När snön kommer så kommer vi inte kunna gå på hälsospåret förrän till våren. Skogspromenaden kommer att bli lite längre för vi måste ju gå runt skidspåren. Nu går vi ju på dom vägar och stigar där skidspåren går på vintern. Fast det gör ju inget om promenaden blir lite längre, så länge det inte kommer en massa snö som förra vintern. Då var det inte roligt att gå i skogen med hundarna för dom kunde ju inte springa omkring, utan dom fick hålla sig på den upptrampade stigen.

Men till bilden. Det har nog inte hänt så mycket sen förra månaden. Annat än det har kommit upp en ljusslinga på vårat staket. Men den tänds inte förrän till 1 advent. Ser att det på många håll lyser slingor och ljusstakar i fönstret.


 

Av Marru - 13 november 2011 17:51

Idag var det dags för den andra vintercupstävlingen i Norberg. Eftersom Clara gick så bra igår så fick hon också följa med idag. Jag har nu anmält henne till resterande vintercupstävlingar. Så här blir det och springa av  .  Det var 3 hoppklasser idag. Ingen slalom fanns det heller på nån av banorna, så egentligen borde detta ha varit våran  dag. Men det blev ju 4 disk av 6 möjliga. Och vem  beror det på????? Ja inte var det Lizzie och Clara alla fall, utan deras klantiga matte.


Men Lizzies första lopp finns det inte mycket att orda om, allt flöt på kanonbra, vi tog oss i mål utan några fel. Hon fick bara väldigt lite tidsfel, nästan obefintligt   . Så hon slutade på 4:e plats i det första loppet, och fick 7 nya poäng till dom 4 sen förut.


Claras första lopp började kanonbra, vi hade fixat över halva banan utan några som helst fel. Men så kom vi till ett ställe där jag inte litade på Clara tillräckligt mycket. Ett sk staket med 2 hopphinder som står bredvid varandra. Hon skulle hoppa över den till vänster, sen hoppa tillbaka till samma sida på höger sida. När jag sprang med Lizzie så stannade jag ju kvar på samma sida som hon hoppade från första gången, och sprang fram till det andra hindret för att få henne över det. Av nån underlig anledning fick jag för mig att Clara inte fixar det, fast hon hade gjort det tidigare på banan. Så jag sprang ju med henne till andra sidan hopphindrena. Sen blev det lite strul när jag skulle få henne över den andra, så då kom hon på fel sida istället om jag kommer ihåg rätt och hoppade från fel sida. Så då vart hon diskad när hon hade bara 5 hinder kvar. Det som var kvar av banan fixade hon ju kanon också.


Sen blev det dags för andra loppet för Lizzies. Första halvan av banan gick kanonbra, jag kom tom ihåg den fast det var lite rörigt där med alla tunnlar man skulle ta. Men vid ett tillfälle så fick jag Lizzie på fel sida om hoppet och hon hoppade över, därmed disk.


Claras andra lopp gick kanon. Jag försökte vara nog med att visa henne vart hon skulle. Ett tag var hon på väg och dra mot ett hopp istället för en tunnel, men jag fick stopp på henne innan hon kom fram till hoppet. Hon gick kanonbra, hon sprang inte förbi nåt hinder nånstans. Clara fixade sitt första lopp utan disk. Hon fick ju tidsfel, men det gör inget. Hon har ju inte hållt på så länge, farten kommer när hon blir säkrare, för än så länge är hon väldigt osäker. Jag får hålla på och peppa, och berömma henne väldigt mycket. Men hon kom alla fall på 14:e plats, inte ens sist av dom som klarade sig runt banan, utan det var 2st som placerade sig sämre än hon. Resten diskade sig.


Dags för Lizzies tredje lopp. Det var en lång raksträcka i början, som nu inte var så rak. En del som sprang med hund på vänster sida fick drog ut hunden mot banan så att den hoppade över fel hinder. Andra valde och springa med hund på höger sida. Men då hade man i slutet av raksträckan fått göra ett bakombyte, och det är inget för Lizzie och mig. Så jag valde att springa med henne på min vänstra sida, men att jag skulle springa så fort att jag var framför henne, eftersom det nu inte så rakt. Tror dom på klubben aldrig sett mig springa så fort som jag gjorde där   . Men vi fixade det alla fall. Sen kom vi till en tunnel, och då hade jag nog lite glömt bort vart jag skulle efter den, så jag sprang och mumlade för mig själv nionionionio. Och där såg jag tio, vid en annan tunnel. Men så fick jag nog Lizzie på fel sida om ett hopp igen tror jag. Kommer inte ihåg riktigt, för jag kommer inte ihåg att jag fick dom på fel sida så många gånger. Men jag kan inte minnas vad det annars var för nåt som gjorde att vi diskade oss. Så då kom dagens tredje disk.


Sen var det samma bana för Clara. Hon gick kanonbra, men så vart det disk för henne också nånstans. Har för mig att hon kom på fel sida om ett hopphinder där också. Men annars kan jag säga att Clara sig kanonbra, tror hon inte fick nå vägran nånstans idag, utan alla fel var pga hon hoppade från fel håll på hopphinder.


Vilken skillnad det har blivit från att för ett par år sen ville hon inte springa på agilitybanan alls. Hon tog ett hinder och sen sprang hon till bilen. I somras när vi var till Ludvika på deras inoff tävling, där ville hon inte heller vara med alls. Utan sprang vid sidan om nästan alla hinder. Och nu, mindre än ett halv år senare så springer hon hur säkert som helst.


Nu på träningarna framöver skall det nötas slalom med både Lizzie och Clara. Clara skall även få träna på platta tunneln. Den vill hon ju gärna inte in i. Förra träningen tog vi ju långhoppet fast jag visste att den inte skulle vara med på tävlingen. Visste ju vem som hade ritat banorna, och han har inte med långhoppet, för han tycker det är ett så löjligt hinder så han ser ingen vits med att ta med det.


Men i det stora hela är jag nöjd med dagen. Lizzie har ju aldrig placerat sig så bra på en vintercupstävling. Men ännu mer med Clara som inte velat springa förut, och nu fixar 3 lopp på en och samma dag så kanonbra.

Av Marru - 12 november 2011 23:16

Idag har jag varit på agilitytävling med systrarna, nära och bra var det. Från början var det planerat att maken skulle skjutsa mig och alla hundar till mamma på väg till Falun. Jag skulle rasta Micki och Farina där, sen gå ner til Herosvallen med systrarna.  Men nu blev det ingen Falun för han, så vi åkte systrarna och jag från Söderbärke imorse. Tävlingen började 8.50, och Lizzie hade startnummer 2. Banan kändes lång, och såg senare att den var 153 meter lång. Men annars var det en springbana som kändes väldigt bra. Och den inte bara kändes bra, den var bra också, för Lizzie och mig. Vi tog oss runt banan utan några hinderfel. 0,33 sek tidsfel, och en 5:e placering. Vi fick med oss en liten rosett och en leksakshund hem.


Sen var det Claras tur, hon hade startnummer 21. Det var första officiella tävlingen, och första tävlingen efter det misslyckade försöket i somras när hon ville absolut ingenting. Så jag hade inga stora förväntningar på henne den här gången heller. Men måste säga att hon har gjort framsteg. Vi fick vår tredje vägran när det bara var 5 hinder kvar, då vart vi diskade. Men vi kom väldigt långt innan vi blev diskade. Så nu får Clara följa med på Vintercupen imorgon så får vi se hur det går där. Går hon bra första loppet, får hon springa ett till. Men är hon bara tjurig och springer vid sidan om så tror jag hon får stå över resten. Eller kanske jag provar det sista när hon fått sitta i bilen och sura ett tag. Det är ju 3 lopp i hoppklass imorgon. Så jag är väldigt nöjd med Claras insats idag.


Sen blev det ju ett långt uppehåll för oss eftersom Lizzie tävlar i hoppklass 2, och den skulle gå sist på dan. Så då åkte vi, en tävlingskompis och flickorna till mamma. Lånade ett par gummistövlar av henne och gick en promenad i skogen bakom henne. Men jösses så blött det kan vara på berget. Kommer inte ihåg att det var så blött på den tiden vi gick med vår första collie på dom där stigarna. Fast dom har ju huggit en hel del skog så det finns kanske inte så mycket som suger upp vattnet som kommer ner. Sen gick vi in till mamma och fikade, efter det åkte vi till grillen och  satt där och åt. Sen åkte vi tillbaka till tävlingsplatsen. Vi hade varit borta hur länge som helst, och jag trodde ju att dom måste ha börjat med hoppklassen minst då. Men nej, de höll på med agilityklassen fortfarande. Så vi fortsatte och vänta, gick en promenad runt kyrkan. Sen väntade vi lite till. Sen till slut så blev det hoppklass 2 large, och Lizzie startade som nummer 1. Men all väntande måste ha gjort sitt till, det gick inge bra i det loppet. Lizzie rev tredje hindret, och dom kom jag av mig lite. Sen gick hon inte in i slalomet som hon skulle men jag börjar inte bråka med henne där. Sen blev det mesta på banan bara pannkaka. Men på sluttampen så tänkte jag för mig själv att jag måste ju hitta på nåt för att få ett bra avslut för henne, och det tycker jag vi fick. Hon fick springa på för att hon tyckte det vart roligt, fast det mesta hade gått fel. Ja, det var ju inte hennes fel, utan som vanligt så var det ju matte som klantade till det. Men imorgon tar vi nya tag på vintercupen.


Lite bilder från idag. Först en från fotbollshallen. Det var väldigt bra golv och springa där.


 


Sen en bild från mamma på en blomma som definitivt inte skall blomma nu, men envisas med små gula knoppar.


 


Till sist på ett spindelnät som jag försökte fota, det var ju inte så vackert nätet precis. Men det får duga.


 

Av Marru - 3 november 2011 14:14

Eftersom bloggplatsen har ändrat storlek på bloggen till bredare, så vart min gamla header för liten. Så jag har fått planera en ny. Ok, kan väl erkänna att det är kul med lite nytt. Men den gamla headern var ju vi på nåt vis. Men eftersom inte ursprungsbilden finns kvar, så kändes det lite svårt att göra nåt åt den. Det hade inte blivit bra. Så då fick jag baka in den i en med flera små bilder. Och det vart väl ganska ok. Få se nu hur jag gör i sommar ifall jag tar en ny bild med alla 4 på balansen.


Men det får väl se ut så här tills vidare. Är inte riktigt klar, det finns en del saker som jag måste ändra färgen på också. Det är inte så himla lätt som man tror det här, det är mycket som skall ändras på samtidigt.

Av Marru - 2 november 2011 20:53

Den 8 december förra året så skulle jag skjutsa mamma till Uppsala akademiska. Hur den dagen slutade vet ju  ni som har läst här ett tag. Jag kom hem till mamma på fredag morgon och hon låg på hallgolvet. Legat där sen onsdag eftermiddag efter att jag åkt hem därifrån. Hon stannade ju ute på gården när jag och hundarna åkt iväg, och när hon skulle gå in, hade hon snubblat på plattorna framför ytterdörren. Hon hade legat där ett tag och upptäckt att hon inte kommer upp. Så hon hade på nåt vis dragit sig där utifrån i, och på nåt sätt fått igen ytterdörren. Sen från ytterdörren hade hon dragit sig till mitt på halvgolvet, och där hittade jag henne på fredag morgon.


Jag är ju inte telefontypen, som ringer hela tiden. När jag bodde i Borlänge så brukade pappa ringa på onsdagen, eftersom jag aldrig ringer  . Sen blev jag irriterad när han till slut inte hade nåt vettigt och säga och det blev bara trams. Ringer man till nån så säger man det man har för ärende, sen slutar man och prata. Sån är jag.


Men vi kom alla fall inte iväg till Uppsala, utan det blev akuten i Ludvika. Efter röntgen så visade det sig att mamma hade fraktur i höften fast hon själv inte trodde det för det gjorde ju inte ont sa hon. Det var det hon sa när jag pratade med henne hemma. Men till slut ringde jag sjukvårdsupplysningen, och de bestämde att hon skulle in för röntgen. Så det kom ju en ambulans och hämtade henne. Sen från Ludvika fick hon åka ambulans till Falun. Innan hon åkte så sa jag till läkaren på akuten att han kunde väl prata med dom i Falun att dom sätter in en riktig protes på en gång när dom ändå öppnar där. Men hade dom gjort det. Nä, dom hade satt dit 2 skruvar som hamnade snett, och hela benet blev sned. Hon hade en otrolig värk. Till slut så krävde sköterskorna på avdelningen i Ludvika, dit hon hade kommit efter Falun för rehab. Då visade det sig att skruvarna satt snett. När jag pratade om det med henne igår, så sa hon att det gjorde ont när hon gick på toaletten för hon kände skruven som satt snett. Den tröck mot toalettstolen.


Efter att dom fått reda på det så blev det ju dags och vänta på en ny operation, den här gången skulle det in en höftprotes. Efter den operationen blev ju mamma bättre ganska fort, förutom att hon fick hjärtflimmer. Och därmed så får hon åka in till vc då och då för att ta pk-värde. Ibland efter en vecka, ibland efter 3 veckor men för det mesta varannan vecka.


Så vad jag har funderat på här är, om dom hade satt in en höftprotes på en gång som jag sa till om. Då hade hon ju klarat sig med en operation. Kanske kommit hem redan till jul, och inte behövt ligga på lasarett i  2½ månad. Det vart ju februari innan hon kom hem. Hade hon sluppit hjärtflimret ifall det bara hade blivit en operation. Beror hjärtflimret på att hon gick genom 2 stora operationer så tätt in på varandra. Då kanske man hade sluppit ifrån det här med pk-värdet.


Men oavsett hur det hade gått så skall vi äntligen iväg på den där trippen till Uppsala akademiska som inte vart av för snart ett år sen. Vi får hoppas att hon håller sig på fötterna fram till dess.

Presentation

Fråga mig

16 besvarade frågor

Chat

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2011 >>>

Translator

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Banners

Hundsidor

Målarbodens blommor

Länkar

Recept

Väder

Sök i bloggen

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards