Idag har jag återigen varit till ortopeden i Falun. Men om jag skall börja från början. För ett år sedan var jag på utvecklingssamtal med rektorn, och då började vi prata om min skada. Hon frågade om jag varit till en fysioterapeut, att de vet ju mer om muskelskador än ortopeder. Nej, det hade jag ju inte varit. Så hon tyckte jag skulle göra det. Så en dag före sommarlovet, så tog jag tag i saken och bokade tid hos en fysioterapeut. Först gick hon ut ganska hårt åt mig, varför jag inte tagit tag i det tidigare. Men tappade ju sugen lite efter sista besöket i Falun. Hade bokat tid till ortopeden för jag kände att det inte var som det skulle med benet. Det hjälpte ju inte alls med rehab, för jag kände ju att det hände ju inget. Men enligt ortopeden var ju allt som det skulle. Vem är jag och sätta emot då? Det är väl bara och bita ihop och lära sig leva med det. 

Men fysioterapeuten misstänkte att det kanske var så att muskeln var lös igen. Så hon skickade mig först på ultraljud. Där visade det sig att nåt inte var som det skulle, muskeln verkade ganska slapp. Så hon tyckte att jag skulle göra en magnetröntgen. Så det var bara och boka tid till vårdcentralen för att få en remiss på MR. Dit var jag i slutet av september. Så idag var jag till ortopedmottagningen i Falun. Fick träffa en trevlig ortoped jag inte sett förut. Han visade och förklarade bilderna. Såg dom 3 hålen som borrats i knäskålen, där senorna fästs. Sen visade hur höger ben såg ut, jämfört med vänster ben. Tydligen så är den stora lårmuskeln framtill 10 cm för kort, och med andra ord sitter den inte fast. Före andra operationen var den tydligen bara 2 cm för kort. Det enda som håller mig gående, är två senor på sidorna. Varav han trodde att den på insidan av benet inte var helt hel. Så det gäller att hålla sig på fötterna i fortsättningen. Släpper dom två senorna, då är det slutgått för mig.

Vi funderade lite på när det skulle hänt, att det släppt igen. Sa att jag misstänker att den var lös redan sista gången jag var till ortopeden. Eftersom benet fungerar precis lika bra, eller dåligt som det gjorde då. Han misstänkte att det kunde vara mycket möjligt att det var så. Så det blev ett litet sammanbrott efter det besöket. Men det är bara och fortsätta och bita ihop, och undvika och ramla.

Vad bra det gick och hålla tag i bloggen. Lika gick det med EFIT-dagen också. Såg att det är EFIT-dag nu på fredag. Få se om man kommer ihåg det. 

Har ju glömt och skriva om förra årets bravader. Jeri blev Svensk viltspårchampion i somras, på gamla dag. Dagen efter åkte till collie SM. Viiru gjorde sin första rallylydnadsstart på 3 år. Han har ju haft lite svårt med fokus. Men så tänkte jag att vi provar. Hans första start i avancerad klass blev det. Det gick ju inte så bra poängmässigt. Men jag var nöjd över att han höll sig till mig på banan, och inte stack ut på egna äventyr. Chess var ju egentligen klar för avancerad. Men eftersom vi inte tävlat så mycket fick hon göra en start i fortsättning. Hon fick 91 poäng, så hon gjorde ju bra ifrån sig. Jeri var helt i sin egen värld. Han går ju i mästarklass, och han är bra mycket bättre på träningarna än vad han gjorde på tävlingen.

Efter det så har jag varit och tävlat några gånger med Viiru och Chess. Chess har fått ett kvalificerande resultat i avancerad klass. Viiru har också gått ganska bra, men saknar tyvärr några få poäng för att få kvalificierat. Förhoppningsvis får vi ett nyt försök på hemmaklubben nu i januari. Men nu är det ju lite osäkert eftersom Chess har börjat löpa. Vi får se om hon får upp lite fart efter det, och om Viiru hinner komma över löptiden före tävlingen.

På agilityfronten har vi inga större framgångar. Vi tar oss runt, men med tidsfel. Varför skall Viiru springa när inte matte springer. 

I år har vi äntligen fått tillbaka inspirationen till fisket. Vi var ju ute mycket med husvagn i slutet på 90-talet. Men så flyttade vi till Söderbärke, hade inbrott i garaget. Första vändan tog de makens fiskegrejer. Andra vändan så försvann mina också. Då tappade vi sugen. Visst köpte vi nya grejer, men de blev inte samma sak med dom nya. Men nu i våras, när jag fylllde 60 år, så åkte vi till Hedtjärn för att fiska. Oj, vad fisk vi fick. Det räckte till en nytändning, och nästa sommar är det planerat mycket fiske. Men lite tävlingar skall vi nog hinna med i år också.