Idag var till Semla igen på agilityträning, dom har ju det varje onsdag. Nu på hösten så brukar banorna från kurserna stå kvar, och idag hade dom en bana som jag gillade när jag gick den kursen. Så idag körde jag Lizzie på den. Men hade lite svårt att få koncentration på henne, hon gick ju bara och nosade. Jag fick ju henne inte att pinka innan jag åkte. Jag var där säkert en halv timme innan hon pinkade, men när det var gjort så blev det bättre. Snörbollen var hon inte nå intresserad av idag, så jag får nog packa ner en massa olika leksaker i ryggsäcken så jag får testa vilken som passar för dagen.

Dagens bana som var ute gillar jag bara för att jag får Lizzie att göra nåt jag aldrig trodde att hon skulle göra, och jag tvivlar att jag får Micki att göra det. Det ligger 2 raka tunnlar bredvid varandra med ett par meter mellan dom. Då är tanken att hunden går in i en, ut i andra änden, och in i den andra i den andra änden. Att jag skall kunna stå kvar på den sidan där jag skickade in henne i den första tunneln, och från den sidan få in henne i nästa tunnel. Med Micki tror jag inte att det skulle gå, utan jag skulle få skicka in han, springa till andra änden för att ta emot han och sen skicka in i nästa och springa till andra änden och ta emot. Men med Lizzie så skickar jag in henne, står kvar, och när hon kommer ut, så gör jag en vid båge med armen och säger genom så går hon i nästa. Sparar många steg där gör jag .

Sen på slutet så var det säkert 7 hopphinder nästan rakt efter varandra, och där fick jag upp farten på henne rejält. Slalomet gick lite si och så idag, ett par gånger gick hon felfritt. En gång så hade hon en pinne kvar när jag ropade bra lite högre, då struntade hon i den. Så där lärde man sig lite nytt igen. Inte ropa hej förräns det är klart .

Ja, då har man anmält sig till samtliga inofficiella agilitytävlingar som Fagersta Kennelklubb skall ha i Norberg nu i vinter. Det gäller och vara ute i god tid. Samtliga har 3 starter, varannan gång är det agilityklass och varannan gång är det hoppklass.

Tävlingsdatum är:

14 nov, 28 nov, 12 dec, 2 jan, 16 jan, 30 jan, 13 feb.

Skönt att man har nåt att se fram emot hela tiden för då känns det som om vintern går snabbare. Det kostade 600 kr att anmäla sig i alla starter. Annars hade det kostat 100 kr per dag, eller 40 kr per lopp. Så man sparade ju en liten slant när man betalade in för alla. Har ju alla fall tänkt vara med på alla.

Ikväll var vi på en kvällstävling i Dala-Floda. Givetvis så har det regnat hela dagen idag, men när vi kom till Dala-Floda så blev det uppehåll, fast det började dugga lite lätt innan vi åkte hem. Hur gick tävlingen då? Jo, det gick kanonbra. Agility är en rolig sport, man kan göra kanonlopp fast man blir diskad :-o. Hur kan det komma sig? Jo, man kanske har klarat av nåt annat moment tex på banan som man haft problem med.

Vi hade ju problem med farten ett tag. Våran fart hade ju försvunnit, men nu börjar den komma tillbaka. Det var Hasse på kennelklubben i Fagersta som sa vad som är felet. Jag har tagit om för många gånger när Lizzie har gjort fel, hon har tappat glädjen och självförtroendet. I Finland är dom tydligen 10 år före oss i utvecklingen inom agilityn. Dom tar visst aldrig om ett hinder, oavsett om det är träning eller tävling. Som Hasse sa åt mig, missar hunden ett hinder, det blir ju redan 5 fel, då får man ingen pinne alla fall så då kan köra järnet och diska sig istället. Det var det jag tänkte på ikväll. Blir det fel så fortsätter jag som om inget hänt. Vilken fart det vart på Lizzie, tycker det vart ännu mer fart på andra loppet.

Men först började vi med ett agilitylopp. Där har vi ju lite problem med balansen, A-hindret och gungan. Ena dagen är A-hindret läskigt, men balansen jättekul. Idag var det inga problem med A-hindret, men däremot gungan och balansen. Men vi vart ju diskade innan vi kom så långt. Banan började med ett hopp, långhopp och däck. Jag var lite nervös för långhoppet efter tävlingen i Västerås i våras, men det gick kanon. Sen kanske jag visade lite slarvigt för hon sprang vid sidan om däcket. Ändå så tränade vi det på bk igår, och hon missade den inte en enda gång. Men alla fall, så struntade jag i det och körde på som vanligt. Vilken glädje hon hade när hon sprang, inte visste väl hon att vi blivit diskade *S*.

Nästa lopp var hoppklass. Det började snett framåt med hopp, hopp, slalom. Slalomet gick klockrent båda gångerna. Sen var det en böjd tunnel efter slalomet, en till tunnel. Sen var det några hopphinder, ett hopphinder alldeles efter tunneln som inte skulle tas. Men Lizzie hade inga problem där utan jag fick henne till rätt hopp. Efter hopphindrena var det en tunnel, när hon var i tunneln så sprang jag till nästa hopphinder. Men sen kom säcken, som hade stått i regnet hela dagen. Så släpet i säcken hade blivit tungt. Hon var nästan ute ur säcken när hon vände och gick ut igen. Men vi struntade i det och sprang resten av banan.

Så trots 2 diskningar så är jag kanonnöjd och stolt över min tjej. Hon har ju fått tillbaka glädjen och farten, och nu tänker jag se till att hon får behålla det också.

Ja, kvällen har gått åt agilityträning här. Nu har jag fått tre läxor jag skall träna på.

1. Jag skall innan jag kör med henne kampa med henne så jag får upp tempo, leka med en boll eller nåt,och direkt efter det ut på banan.

2. Jag skall bara köra 4 hinder åt gången, sen fram med bollen.

3. Även om det blir fel skall jag inte ta om, utan bara låtsas som om allt är som det skall eftersom Lizzie vet inte om att hon har gjort nåt fel.

Allt detta för att få upp fart och humör på henne.

När jag busade med henne före slalom så gick hon slalomet kanonbra, hon tom ökade tempo på slutet och tog alla pinnar alla fall.

I början när jag provade med henne, innan jag kampade så gick hon bara och nosa lite här och lite där. Och där såg hon en nummerskylt, den måste hon kolla på. Hon var mest ute på egna vägar. Men nu skall det bli ändring på det. Den lilla röda snörbollen får följa med på varje agilityträning hädanefter.

Idag så var Lizzie och jag iväg på en tävling i Dala-Floda. Vi åkte inte förräns vid halv tolv för första banvandringen för oss skulle bli tidigast halv ett. Men det blev mycket senare än så. Dage var väldigt varm idag, det var över 20 grader i skuggan och ännu varmare i solen.

Vi började med ett lopp i hoppklass. Det gick inte alls bra, Lizzie var inte alls sugen på det där idag. Vid tredje hopphindret ställde hon sig och nosade på hoppbommen fram och tillbaka *S*. Vi gjorde ett försök att fortsätta, men nej, hon ville inte hoppa alls. Vilket är synd, tittade på filmen som en tävlingskompis kille filmade åt mig med min kamera och hon är högt över hindrena. Så hon har inga problem med hoppandet. Men det var bara för varmt, och det långa väntandet gjorde nog att hon tappade lusten lite.

Sen blev det dags för agilityklass, nu hoppade hon över 3 hinder. Sjätte hindret var balansen, den ville hon inte alls gå. Försökte flera gånger, men nej. Så vi avbröt där.

Vi har ju snart en kvällstävling i Dala-Floda. Vi får väl se om det går bättre där. Var inte själv heller riktigt på hugget. Såg på filmen när jag tittade den att jag var själv lite slö, det kan också gjort sitt till.

Men i vinter blir det mycket tävlingsträning. Kennelklubben skall visst köra med inofficiella tävlingar varannan vecka under vintern. Vi kommer nog att vara med på alla om vi har tid.

Ikväll var Lizzie och jag på kennelklubben och tränade agility, det har gått några veckor sen sist. Några av storfräsarna var där, så det blev en riktigt svår bana vi tränade på. Hoppklass 3 bana. Ja, vi var ju långt ifrån samma klass som de andra på den banan. Men vi tog oss runt felfritt en gång, fast lite långsammare. Men jag måste nog snart börja lära in fel slalom på henne. Det vore ibland mycket bekvämare om hon kunde gå på min högra sida iblan. Har försökt några gånger, men efter andra pinnen så upptäcker hon att jag är på fel sida, då blir det stopp.

Vi provade gungan och A-hindret, dom var inte med på banan. Men det var inga problem alls med dom. Så det är nåt vi har kommit över alla fall, och ingen kan vara gladare än jag. Lizzie tom gick på gungan när vi bara stod bredvid och tittade då knallade hon upp på gungan precis som om hon ville visa att det här är väl inga problem.

3 ggr så körde vi alla fall den banan, och jag blev genomsvettig. Man förlorar mycket kondition när man sitter så mycket i dom där bussarna. Har ju inte kunnat gå morgonpromenader mer än 2 ggr i veckan på länge nu. Saknar mina morgonpromenader. Men nu är det alla fall sängen som kallar. Imorgon har jag Borlänge skiftet. Måste komma ihåg att gå in på Swebus och prata med den personalansvariga. A-kassan måste ju ha ett intyg var tredje månad att man jobbar vid sidan om när man stämplar. Allt skall göras så krångligt som möjligt.

Idag var vi till kennelklubben och tränade agility. Det är bra att vi har både kennelklubben och bruskhundsklubben vi kan träna på eftersom de har olika sorters kontaktfältshinder. På kennelklubben är dom hindrena målade med limmand grus för fäste. På brukshundsklubben har dom en filtmatta på sina. Så det är bra och kunna träna på båda underlagen eftersom man vet ju aldrig vad dom har på klubben man tävlar på.

Idag började vi med den eviga gungan. Hon protesterade inte mycket när jag ledde henne över första gången, det bick bättre och bättre för varje gång. Så till slut så kopplade jag loss henne och tog över henne en gång och höll i halsbandet. Sen släppte jag henne, och det var inga problem. Hon gick bara lite sakta innan den började tippa i början. Till slut så sprang vi mot gungan och hon gick på den utan problem.

Känns som vi har blivit av med ett spöke där. Men det är ju fortfarande den biten, att man måste prova en gång med henne kopplad så hon fattar att det inte är nåt farligt. Det kan man ju inte göra på en tävling utan där gäller det att gå på direkt.

Slalomet, då när hon gör den utan att hoppa över nån pinne börjar det bli ganska bra fart på.

Nu är det sängen som kallar, har ju jobb tidigt imorgon. Så jag får väl besöka er imorgon om jag hinner. Tänkte åka till brukshundsklubben för att kolla deras tävlingsträning om det inte regnar.

Ikväll så var vi för första gången och tränade på kennelklubbens plan, den är bättre än den dom har på brukshundsklubben. De har mycket mer hinder, så att man kan lätt bygga banor. De har ju dubbla uppsättningar av hinder, fast dom nyaste tunnlarna är inlåsta, de används bara till tävlingar. Men det finns tunnlar så att det räcker alla fall.

Först har vi Farina som visar sin fina hoppstil. Hon har blivit riktigt på hugget numera när det gäller agility.

Sen har vi Clara som visar upp sig. Hon har inte riktigt än fått det där suget på agility. Hon drar gärna iväg och springer bara runt omkring. Men det kanske kommer, hon är ju bara knappt 2 år än.

Lizzies fina hoppstil har ni ju redan sett, och eftersom det var maken som höll i kameran så blev det ju såklart inga hoppbilder. Men istället tog han en bild på Lizzie när hon fixade vårat lilla problemhinder, gungan. Se sån stil hon har när hon balanserar på den.  När vi höll på med gungan med Lizzie så innan vi hade kommit såhär långt så gjorde vi så att maken släppte henne över gungan, och jag stod vid andra ändan och tog emot. Sen säger maken åt mig att spring iväg, och jag började springa från gungan baklänges. Och glömde bort en järnbalk som låg i backen. Så jag snubblade på den där balken, ramlade baklänges på rygg med benen i vädret. Tur för mig att maken inte är en haj med kameran *S*.

Micki tyvärr har jag inga kort på, det var ju jag som skulle träna med han så jag lämnade kameran uppe vid bilen. Men det kommer fler möjligheter.