Idag hade vi en extra agilityträning, som blev årets första. Jag åkte med både Jeri och Lizzie. Vi gjorde en liten bana med sånt som vi har problem med. Jeris största problem på den var däcket. Den får vi jobba mer på. Vi har ju inte tränat på den så ofta. Säcken hade vi problem med förut, men nu fixar han den. 

Men han hade fortfarande lite problem med balansen. Han vart nog övertrött på den där kursen där vi körde så många kontaktfält. Han totalvägrade ju att gå på hindret på slutet. På förra träningen var det lite problem, men jag fick upp han till slut. Nu när vi försökte idag så var det samma visa igen. Han ville inte upp på balansen. Men till slut så gick han även utan koppel. 

Jag jobbade på att få fart på Lizzie, och jag tror att det gick ganska bra. Sen tränade vi lite gunga och slalom. Innan vi åkte hem så fick Jeri busa lite med klubbkompisens grönis. Det var verkligen skönt att springa av sig. 

Imorgon är det andra saker som gäller.

Ja, snön är borta och kan ju inte påstå att jag är så där överdrivet ledsen över det   . Jag hade ju tänkt lägga ett åkerspår åt Jeri idag, men det hann jag inte med. Så istället gick vi en promenad med klövjeväska. Han var lite rolig Han brydde sig ingenting om väskan nästan större delen av runden. Sen nästan när vi var hemma så upptäckte han att han hade nått på ryggen och då började han bita på den.

Åkerspår får jag väl försöka få tid till nästa vecka. Nu är det alla fall fullt upp hela helgen. Ikväll så tittade jag på ett musikstävlingsprogram på Finlands tv. Det var det sista programmet. Tråkigt att allt bra skall ta slut. Men dom slutade verkligen storstilat. Dom finska rockhöjdarna var på plats, alla fall en del. Spelade låtar som jag har vuxit upp med på 80-talet. Medan mina kompisar gick och hatade finsk musik, och allt annat som var finskt. Det blir väl så när man har blivit kallad finnjävel, att man till slut släpper sin identitet. Jag har däremot inte haft dom problemen, trots att man blivit kallad för finnjävel och en massa annat. Har alltid lyssnat på finsk musik, och den finska rockmusiken gör att hjärtat slår några extra slag. Suomirock och Manserock, det är nåt speciellt med det. 

Några av mina favoriter, Eppu Normaali.

Få se hur länge det dröjer innan man lär sig och skriva det, 2015. Kvällen och natten gick hyfsat. Det var bara Lizzie som tyckte det var lite jobbigt med smällarna. En av grannarna på våran gata som inte smällt förut, smällde på sjutton igår kväll. Vi tog en biltur mitt i natten. Var en sväng till Ludvika, och kollade lite på julbelysning. Men det var inte alls som det brukade vara förut. Det är nästan så att dom här hemma hade mer än inne i storstan. Sen åkte vi som vanligt och ställde oss vid Rastahyttan. Där har vi stått varje år sen vi flyttade från Virsbo för 10 år sen. Varje år så har det stått ett äldre par från Söderbärke som har en boxer. Till slut så började vi prata med dom, och det blev lite av en tradition att träffas där. Visst sågs vi i byn också emellanåt. Deras boxer tyckte om Farina och Micki. När han såg oss gå nånstans så vägrade han gå vidare innan han fått hälsa på dom. Farina blev alltid så glad när hon såg dom. Sen är det ju frågan, blev hon glad över hunden eller husse som bjöd dom på nån godbit varje gång. 

Sen efter några år som kom det ett par som bor här i byn. Dom har en boxer som är kullbror till boxern i Söderbärke. Det här paret bor ett par gator nedanför oss. Så vi åkte alltså till Rastahyttan som vanligt. Fast vi hade misstankar om att paret från Söderbärke inte skulle komma. Mannen har visst fått cancer. Det andra paret kom, och jag fick tillfälle och fråga hur det var med dom andra. Jo, han hade visst varit till Örebro och fått strålbehandling, och hade visst kommit hem dagen innan eller nåt sånt. Säger bara en sak "FUCK CANCER" . Må så vara att dom är gamla, över 70. Men ingen skall behöva drabbas av den där helvetessjukdomen. Kommer ihåg att vi stod där för ett år sen och planerade vad vi skulle hitta på när vi skulle ha vårat 10-års jubileum. Dom hade ju med sig kaffe och fika, och jag hade med mig finska julstjärnor och pepparkakor. 

Idag har det då alla fall varit ganska lungt med skjutande. Lite hördes det nu på kvällen, så klart vart det när vi gick ute med hundarna. Så jag hade lite svårt att få Lizzie och kissa. Jag har försökt leka lite med mitt psp som det har blivit lite dåligt med på sista tiden. Förutom julhälsningen och nyårshälsningen så har jag även gjort dessa två.

Då var det dags för årets sista dag, igen. Det var ju inte länge sen sist. Mycket har hunnit hända under året, både roligt och ledsamt. Det jobbigaste i år var Micki. Vi bestämde i mars att nu är det dags för Micki och vandra vidare. Det var jobbigt. Men för mig var det nästan lika jobbigt och se han snubbla omkrig när inte bakdelen ville hänga med. Jag hade ju velat göra det för länge sen. Men maken övertalade mig hela tiden. Sa "titta vad roligt han har när han springer ute med dom andra" . Ja, det hade han ju. Han sprang runt på tomten tillsammans med dom andra. Men det var redan när vi bodde i Söderbärke jag började prata med maken om inte det vore dags. Då sa han vi väntar över sommaren, sen hette det vi väntar över jul. När vi flyttade hit till huset, kändes det att vi kan väl inte ta bort han nu när han har en egen tomt att springa på. Sen bestämde vi att direkt efter jul. Men det dröjde ända till mars. Då bokade jag tid och åkte iväg med han. Innan vi gick in så lekte vi en stund. Jag kastade boll en kort sträcka och han fick springa och hämta den. Sen gick vi in. vi fick gå in i ett rum där doom tände ett ljus, och där låg han på golvet, med nosen innanför min jacka och somnade in.  Nu står han i en urna i bokhyllan i väntan på att vi bestämmer oss vad vi skall göra med askan. Ett tag tänkte jag att vi häller det kring bäcken som var hans favoritställe. Men sen kände jag att vi kommer ju att sälja huset förr eller senare, och jag vill inte lämna kvar Micki här.

Lizzie har tagit sin mästartitel i rallylydnad till slut. Jeri har gjort sin första officiella agilitystart. Det gick väl inte så bra. Vi får väl hoppas att det blir bättre i år. Dagarna går i sin stilla lunk här. Tränar med hundarna och går promenader mm. Ja, det händer väl mycket annat också.

Ikväll har vi varit på årets sista agilityträning. I lördags när vi var på kursen, så ville inte Jeri gå upp på balansen. Trots att han knallat fram och tillbaka på den flera gånger tidigare, och även på lördag. Så då tänkte vi att han blivit så trött så han tycker det är jobbigt. Ikväll på träningen ville han inte heller upp på  balansen. Vet inte om det hade med lördagen och göra, men nu skulle han absolut inte upp på den. Så det var bara och koppla han och lyfta upp han på balansen. Till slut så gick han på den, fram och tillbaka. 

Nu har det börjat bli varmare igen. När jag åkte hem från träningen så regnade det. Märkte på vägen genoom byn att det var halt. Blankis var det i spåren. Det är tur att man har ett par Icebugs och gå med när man skall ut med hundarna. 

Det var fortfarande kallt när man gick upp på morgonen. Så det blev inte nån riktigt lång promenad idag heller. Men sen under dagen så började det bli lite varmare, och såg jag inte helt fel så skulle det väl tom bli plusgrader under nyår. När vi gick kvällspromenaden med hundarna så var det mycket varmare än tidigare dagar. 

Vi fick sån konstig lukt i badrummet på övre våningen när det blev kallt. Vi höll på och leta och leta, och sniffa överallt i badrummet. Det var som en kloaklukt. Funderade på om det var toalettstolen. Den är ju bra gammal och ibland så slutar det inte och rinna när man spolar. Vi har tänkt renovera badrummet efter nyår, byta ut toalettstol och handfat. Dom har ju alla fall suttit där i 34 år. Samma sak i toaletten nere, men den tänkte vi ta senare. Jag skulle vilja ha en toalettstol som är lite högre. Fast jag vet inte om det finns eftersom det är en vägghängd toalett. Skulle vara skönt att slippa mammas upphöjning som hon använder. Den fasta upphöjningen har vi på toaletten nere, och uppe brukar hon använda en lös som man bara sätter på toalettstolen. Hon brukar använda den när hon sover över här. Annars brukar hon ta hissen ner och gå på den toaletten. Det blir ju mer omständigt och städa toaletten med dom här tillsatserna. Men nu alla fall när det blev varmare så försvann lukten. Vi får vänta och se vad som händer nästa gång när det fryser på. 

Maken ringt till kommunen om brunnslocken ute på gatan. Asfalten har gått sönder runt dom, och det dunsar rejält om locken när en bil kör över dom. Värst hörs det ljust när man är på toaletten på övervåningen. Det är nästan så att man hoppar till när en bil kör över locket. 

Så nog har vi och göra. Renovera badrummet. Sen får maken göra om listerna nere i hallen när han satt upp halvpanel där nere. 

Idag var det fortfarande kallt. Vi släppte ut hundarna en stund på morgonen. Tänkte att om jag väntar lite med promenaden, att det blir varmare. Men det blev inte mycket varmare. Så fick jag ju ta med mig Farina också för maken åkte på auktion. Tycker det känns lite jobbigt och gå ut utan att ta henne med när maken inte är hemma. Hon ser så ledsen ut när hon står där i hallen och tittar när vi går. Ok, det känns jobbigt och lämna henne även om maken är hemma. För hon ser minst lika ledsen ut då. Men hon orkar ju inte gå så långt och vi andra tycker om långpromenader. Lite drygt en månad kvar tills Farina fyller 13 år. Hon är pigg annars, det är bara nu när det är så kallt som hon verkar lite stel. 

Jeri och jag skulle ha varit till uppfödaren och vallat idag. Men det blev instället pga kyla. Men det har varit skönt att ha en slappardag. Låg tom på soffan och sov en stund mitt på dagen. Ibland händer det att jag känner mig extremt trött på dan, så då är det skönt att kunna lägga sig en stund. Men det händer inte ofta. Sen satt jag mig vid köksbordet och började klura på rallylydnadsbanor. Det är ju bara 2 veckor till våran tävling i mästarklass. En bana har jag klar, men jag måste fundera lite på om den blev för lätt. Kan ju inte ge 30 startande 100 poäng heller   . Sen fick jag en idé till en till bana, men den får nog vara till sommaren. 

Nu börjar jag nästan längta tills dom här helgerna är slut. Fast det kommer ju bli vemodigt och ta bort julgranen. I år blev den extra fin för jag satt dubbla ljusslingor på den. Det låg en ny på lådan som jag inte visste om, så då satt jag dit den. Sen när jag öppnade lådan med julpynt så hittade jag den gamla. Trodde först att vi köpt en ny för att den gamla var trasig, men så var det ju inte. Men jag gillade inte riktigt den nya, och tyckte ljusen hamnade så glest. Så jag smällde dit den andra också. 

Idag har Jeri och jag varit på agilitykurs igen. Återigen var det Annica Aller som drillade oss på banan. Kontaktfält skulle vi jobba med idag. Och att hunden skulle springa ända ner. Inget stanna i nerfarten, utan springa ända ner och vidare till nästa hinder. Började som vanligt med kortare variant, och sen lades det på hinder varefter för att till slut ha en hel bana. Jag började likadant som förra gången. Med leksaken, fast nu hade jag ju fått tips av Annica hur jag skulle göra. Att jag skulle ha leksaken och locka han med den, för att han skulle tycka att det var roligare och göra som jag vill istället för att springa till alla dessa kompisar som finns i närheten. Mellan alla kontaktfält så hade vi en tunnel. Ett par hopp var det också med. Så vi började med hopp, balans, tunnel, A-hinder, hopp och en tunnel. Det gick ganska bra, några småå missar med ett kontaktfält. Denna körde vi 3 gånger. Till nästa lades det till en gång till på A-hindret och tunnel. 3 ggr på det också. Men den här gången kändes han lite segare. Jag sa åt Annica att han kan väl inte redan vara trött. Hon tyckte också att det var konstigt. Så hon tyckte jag skulle prova godis nästa gång. Men jag sa att jag har en ny leksak i ryggan. 

Till tredje gången så hade det lagts på en gunga, hopp, tunnel. Jag tog den nya leksaken i fickan. Han har bara fått känna på den lite tidigare. Med den fick han upp farten. Så nästa vända skulle jag pipa med den när han skulle in i tunnel, för han hade inte riktigt drag på dom. Det gick ju skapligt. Ibland hann jag inte med pipet, för jag hittade den inte alla gånger, ibland var jag bara sen med den. 

Sen la vi på resten av hindrena. A-hindret, tunnel, balans och hopp. Vid det här laget började jag känna mig ganska mör. Tittade på klockan, och tänkte att nu är det inte lång stund kvar, trodde jag. Det var ju 2 timmar kvar. Alltså skulle jag hinna springa mycket till. Det var bara och bita ihop. Nu började man se på Jeri att nu springer han med det sista krafterna han har. Det allra sista loppet så ville han inte upp på balansen. Så jag var tvungen att locka han över för att han inte skulle få för sig senare att det var nåt farligt med den. Vi hade ju gått över till godis när vi såg att han blev för trött för att leka mellan varven. Men nu gick det inte ens att locka med godis. Så då tog jag en chansning och tog fram leksaken, och helt plötsligt så fick han lite mer energi och vi tog balansen och hoppet. Sen var vi klara för den här gången.

Imorgon var det tänkt att vi skulle åka till uppfödaren och valla. Men det är så pass kallt ute, så det ställdes in. Så imorgon så kommer vi bara vila och njuta av tillvaron.