Colliekompisarna

Inlägg publicerade under kategorin Rallydnad

Av Marru - 5 januari 2016 23:50

Idag har Lizzie och jag varit på årets första rallylydnadstävling, och kanske den sista. Det som går hur bra som helst på träning, blir bara pannkaka på tävling. Det är alltid samma sak. Det är dom här heltom svängarna med sidbyten. Och nu har hon även börjat krångla med sidbytena framför och bakom. Problem är bara att när man tränar och man tycker att det sitter så blir det lite tråkigt och träna det. Men det är nog bara nöta, nöta och återigen nöta som gäller. Ibland känns det som om det är det enda jag tränar på med henne. Går fram och tillbaka mellan 2 skylthållare. 

 

Omgivningen vid mässan tyckte jag inte kändes så farligt störande. Ok, vid ett par tillfällen så var skylten ganska nära publik som hon blev nyfiken på. På första banan när vi skulle göra ett helt om vänster båda två, så fick hon helt plötsligt för sig att hon är en agilityhund. Hmmmm....varför skulle hon vara det   . Jaja, istället för svängen så tog hon ett hopp. Där blev vi diskade. 

 

Andra banan började kanonbra. Läggande under gång-kalla in, perfekt. Ställande under gång-gå runt, perfekt. Läggande under gång-gå runt, perfekt. Sen kom det en båda sväng vänster, och då vart det ju kört på en gång. Men början fick ju mig nästa och tro på framtiden   . Jaja, vi får väl se hur det blir. Men honnören gick bra på båda banorna, sitt på höger sida och ligg på vänster sida. Inga problem.

 

Men jag är alla fall glad att jag inte anmälde Jeri dit till igår. Vi hade haft problem när det var så lång väg ut. 

ANNONS
Av Marru - 31 juli 2015 21:31

Här har det hänt så mycket att man hinner knappt med själv. Ser att jag inte skrivit nåt mer sen förra veckan på torsdagen. Men fredagen och lördagen så var det klass 2 på Wasahoppet i Borlänge. Klockan var över 21 på kvällen när man kom hem. Då orkade man inte så mycket. Det var bara Lizzie som tävlade dom 2 dagarna. Det gick väl inte så värst bra. På fredagen sprang jag två agilitylopp med henne och Felix sprang ett hopplopp. Första loppet diskade jag. Mitt på dagen så var det hopploppet, och den diskade dom. Sen på kvällen så var det dags för det sista agilityloppet med Lizzie för mig. Jag tyckte hon hade bra fart, och jag sprang så fort jag kunde med mitt onda knä. Halvvägs på banan så skulle jag ha in henne i en tunnel, och hon var på väg in. Men jag måste ha gjort nån rörelse, för precis när hon skulle in, så vänder hon sig om, och fortsätter till nästa ingång istället. Ja, då vart vi ju diskade förstås.

 

På lördagen så skulle jag springa ett agilitylopp med henne och Felix skulle springa 2 hopplopp. Första loppet var direkt på morgonen, agilityloppet. Återigen diskade vi oss, i slalomet förstås. Samma sak var det med Felix och Lizzie. Dom diskade sig också. Men för övrigt så tyckte jag att Lizzie följde med han mycket bättre dom här 2 loppen. Hon spanade inte efter mig lika mycket som tidigare. 

 



På söndagen var man ganska mör. Hände inte så mycket här. På måndag morgon så var jag till Enköping med Jeri, för att få lära oss lite mer om bubblor mm. Maken däremot var hemma och var barnvakt. Felix småsyskon var hos oss, medans dom äldre barnen var med sin mamma på Gröna Lund. Tisdag var ganska lugn förutom att vi var på agilityträning på kvällen.

 

I onsdags var jag till Sälen och dömde rallylydnad. Det var tollarklubben som hade en officiell rallylydnadstävling samtidigt med sin tollarspecial. Det kändes lite overkligt när man tittade runt omkring och det bara var en massa tollare överallt. Jag föredrar ju collie   . Passade på att logga lite cacher efter vägen. Måste ju logga alla kommuner i länet, och nu fattas det bara 3, och dom fixar jag i september när jag skall till Mora och döma rallylydnad i 2 dagar. 

 

Igår, torsdag så var jag och tävlade med Jeri. I Tierp. Ibland funderar man om man är riktigt normal när man åker så långt i det vädret. Fast i slutändan så var det nog ganska bra att vi åkte. Trots att vi diskade oss i alla 3 loppen. Första loppet var ett agilitylopp, och det regnade under det loppet. Han började nosa mycket direkt vid start. Jag hade ju glömt och göra det jag gjort före start dom sista gångerna. Alltså att jag inte låter han nosa. Tog av han halsbandet och direkt så for nosen ner i backen. Men jag fick han med mig alla fall. Men slalomet gick han ur 2 pinnar för tidigt. Men jag brydde mig inte om att ta om, så vi diskade oss. Sen såg jag att han hoppade över kontaktfältet på balansen vid nedfarten. Jaja, börjar inte bråka om det med han. Han var ju med mig på banan alla fall. Synd var det när banan var så enkel.

 

Sen blev det hoppklass. Nu hade det slutat och regna så man slapp regnjackan alla fall. Lite mer avancerad bana som kändes rolig. Denna gång diskade vi oss också, vid slalomet. Trots att det bara var 8 pinnar. Jag tänkte att den måste han ju ta. Men gick ur före dom 2 sista pinnarna som förra gången. Vi fortsatte alla fall. Snart var det dags för sista loppet. Banan kändes bra, och jag bestämde mig för att prova ett bakombyte vid en tunnel. Tog dom 2 första hindren med han på min vänstra sida, och det var bara och skicka in han i tunneln och springa över på andra sidan. Vilket drag han hade i det loppet. Tänkte att nu måste det alla fall gå vägen. Sen kom det där förbaskade slalomet igen, och han gick ur som dom tidigare gångerna. Men den här gånge hade jag bestämt att han skall inte få komma undan med det. Så jag tog tillbaka han. Men innan slalomet så ville han gå in i tunneln igen, så då diskade vi oss. Men vi tog alla fall om slalomet, och denna gång så tog han hela. Sen körde vi resten av banan, och det kändes mycket bra. Det var ju bara och visa med armen vart han skulle. Behövde inte göra som jag är van med Lizzie, att man måste nästan fram till tunneln eller hindret. Utan det var bara och skicka han. Nu blir det mycket slalomträning här hemma. Varje dag minst en gång skall vi träna slalom. 

ANNONS
Av Marru - 20 maj 2015 23:30

Ikväll har Lizzie och jag varit till Dala-Floda och tävlat rallylydnad. Vi fick ju 2 godkända resultat med oss. Fast jag hade ju hoppats på lite bättre resultat. Men helt plötsligt så blir moment som jag vet att hon kan helt främmande för henne. Som tex backa 3 steg bakåt. Hon kan det jättefint, på båda sidor. Men idag så gick det inte alls på vänster sida, men däremot på höger sida på nästa bana. Sändande till kon...hmmmmm. Tränade det med henne på förmiddagen, och det största problemet har varit att få henne och stå stilla tills jag kallar på henne. Men hon fattade inte alls vad hon skulle göra när jag skulle ha henne till konen. Sen drog hon iväg för långt bort. Men till slut så stod hon där jag ville.  Sen har hon ju en tendens att vilja komma för långt fram. Men hon hade ju alla fall 75 poäng i slutändan och kom på 11:e plats. 

 

Andra banan började med ett sidbyte bakom. Det fixar hon ju hur lätt som helst. Men på tävling så verkar det var helt hopplöst. Har ju haft problem med det på tävling tidigare också. Men för övrigt så gick den banan skapligt. Men lite bråttom även på denna bana. 83 poäng fick hon på denna, och en 6:e plats. Nästa rallylydnadstävling för oss är på collie-SM.

 

Men vi hade alla fall tur med vädret. Under första banan så var det lite otäcka moln, och det blåste lite kallt. Men sen vart det hur fint som helst under kvällen.

Av Marru - 24 april 2015 00:14

Har inte hänt nåt speciellt. Fortfarande snorig, har lock i örat. Ikväll så började jag frysa lite. Så jag tänkte kolla tempen. Har ju inte haft feber förut, utan termometern har alltid hamnat på ca 36,5 grader. Nu ikväll så visade den 37,5. Så tydligen så har jag feber nu, efter över en vecka, så har jag feber   .

 

Men alla fall så åkte vi och tränade ikväll. Lizzie, Jeri, Clara, Felix och jag. Jag gjorde en nybörjarbana eftersom vi har banträning varannan vecka. Sen gjorde jag en liten kortbana och Felix och Clara. Sen visade jag han vad han skulle göra. Efter det hämtade vi hundarna, och han fick visa med Clara att han förstått vad jag menade. Det gick jättebra för dom. Sen gick jag den andra banan med Lizzie. Nu skall jag träna mycket med henne på höger sida. Det är då hon börjar prata mycket för hon är nog lite osäker på höger sida. Hon pratade mycket den här gången också, och vid ett tillfälle så började hon dra lite före mig. Tog ut Jeri efter en stund. Då hade en klubbkompis hunnit gå på banan med sin tik som precis löpt. Det var väldigt mycket nos där ett tag. Men jag gick banan med han en gång till, och då gick det mycket bättre. Han var med mig mycket mer och hade kontakt. 

 

Maken kom för att hämta Felix och Clara. Då fick han visa åt maken vad dom hade lärt sig idag. Clara följer han jättefint. Dom gjorde ett par vändor på kortbanan utan koppel. Clara är ju trots allt uppe i fortsättningsklass. Men de måste fixa nybörjarskyltarna först, innan vi kan gå vidare. 

 

Tog ut Lizzie en vända till, och fortfarande så gjorde vi det mesta på höger sida. Jag får fortsätta och träna med henne på höger sida. 

Av Marru - 19 april 2015 23:04

.........eller nåt. Igår så hade vi en officiell klass 1 tävling i agility. Kändes inte så bra när jag gick upp på morgonen. När jag gick och la mig så brusade det i huvudet. Så där som det brukar göra när man är förkyld. Men nu brusade det ganska rejät, för jag tänkte när jag låg i sängen. "Hur skall jag kunna sova när det är sånt oväsen i huvudet" . Men på nåt vis så somnade jag tydligen till slut.  När jag rastade Jeri innan vi skulle åka, så kändes minsta lilla motlut ansträngande. Samma sak när jag rastade han i Norberg.  Och nu skulle jag springa 2 lopp dessutom. Ett agilitylopp och ett hopplopp. Banan i agilityloppet var kanonenkel. Men det visade ju sig sen att det var inte så enkelt. Ja, nu tänkte jag ju inte på oss, utan överlag. Det var inte många nollade lopp på den banan, i nån av storleksklasserna. Jeri tog ju dom 3 första hindrena bra. Men sen fick han ett behov av att vara lite social. Så han sprang till hinderfixaren. Och så sprang han till sekretariatet. Ja, det var väl lika bra och ge upp. I hopploppet så var det lite strul i starten. Sen fick jag bra fart på han i resten av första halvan. Men så spårade det ur igen. Han började springa lite som han ville. Så vi diskade oss där också. Så det var bara och åka hem och försöka samla krafter till denna dag.

 

Rallylydnadstävling i Strängnäs och premiär för Jeri. Ja, Lizzie skulle ju också med och tävla mästarklass. Båda banorna såg enkla ut. Så det här fixar vi tänkte jag. Jag trodde ju och hoppades på att Jeri skulle vara med mig. Men först var det ju det spännande och hitta till klubben. Det fanns ju inte mycket till vägbeskrivning i PM:t. Visserligen kom det ett mail från klubben med en vägbeskrivning på hur man skulle åka från Stockholm, för man kunde tydligen inte åka vägen som stod i vägbeskrivningen   . Hmmmm.....vilken vägbeskrivning. Det enda jag har sett är koordinater till gps. Inga som jag kunde använda dessutom. Så jag gjorde det lätt för mig. Tittade hemma om det finns en cache i närheten av klubben. Njaaa....tydligen skulle vi helt i obygden. Inga cacher i närheten, men en efter vägen. Så när vi närmade Strängnäs så tog jag sikte på den cachen. Den skulle vara i närheten av en kyrka vid en korsning. Men sen tog det stopp. Skall jag till höger eller vänster. Så jag åkte in på parkeringen till kyrkan, och försökte tyda  mailet. Nä, det är lika bra jag ringer. När jag sitter och pratar med dom på klubben, så kommer min klubbkompis. Hon hade börjat fundera på samma sak, och skulle åka in på kyrkans parkering för att ringa mig. Då ser hon mig stå på parkeringen och prata i telefon   . Ja, så då kom vi till klubben. Parkeringsvakten frågade om jag hade nån löptik. Nej, det hade jag inte. Nä, det är bra sa han för dom får åka dit bort och hålla sig där. Ja, det är bra tänkte jag. Vi kom dit ganska precis. Hade velat vara där lite tidigare. Men Jeri skulle ju starta bland dom sista. Inga varningsklockor ringer där heller. När vi gått banvandringen så ser jag att det är bara 10 st före oss. Så jag går och hämtar Jeri, så att jag skulle få jobba upp lite kontakt med han. Men när vi kom ut mellan klubbstugan och plan och jag försökte få kontakt, så gick det ju inte så bra. För han såg ju bara en massa 2-beningar och 4-beningar, och alla ville han ju helst hälsa på. Men där borta, där är det nästa inga. Så jag kan gå dit och försöka jobba på kontakten. Ju längre jag var därborta desto sämre blev det med kontakten. Sen började han vädra lite. Då började jag tänka. Hmmmmm....löptikarna skulle hitåt visade parkeringsvakten. Är hela den här stora planen för löptikarna. Japp....det var den. Alltså där står jag och försöker jobba upp kontakt med min unga hane, mitt bland en massa löptikar. Smart!!!!! Så jag gick bort därifrån. Så långt jag kunde, nära grillen. För den doften frestade inte han. När det blev vår tur så gick vi in på banan, och jag försökte få han och sitta. Näää, det skulle han inte alls. Utan han stod och tittade ut mot planen där dom goa löptikarna fanns. Efer att försökt få han och sitta en stund, så gav jag upp. Så jag sa åt domaren att nu hjälper jag han på traven lite. Så då diskade vi oss redan från start,  men jag tänkte försöka gå banan som miljöträning. Ibland så hade jag lite kontakt med han och han gick ganska bra. Men så kom dom goa dofterna igen. Så det var den miljöträningen. 

 

På eftermiddagen så var det dags för Lizzie, och jag trodde nog att vi skulle fixa den. Det började bra. Första halvan av protokollet var alldeles rent. Jag hann till och med tänka att det här går ju bra och hon är ju tyst. Sen skulle hon över på höger sida. Då kom snacket. Sen var det en höger sväng med sitt. Jag har nu tränat in på Lizzie att jag sätter fram andra handen och säger runt, och sen snabbt ett sitt. Då brukar hon sätta sig på höger sida. Men idag så blev det en snurr när jag sa runt. Fel övning = -10. Sen snackade vi igenom mer av banan. Nästa -10 fick vi ett nybörjarmoment. Hon hamnade på fel sida, tappade bort henne där ett tag. Sen visade Lizzie att hon är klubbens enda riktiga agilityhund   . Det var ju 4 hundar från klubben i mästarklass. Men dom andra tävlar agility i klass 3. Och så Lizzie, den enda som har drag på hoppet   . Vid andra hoppet så var det meningen att hon skulle sitta före hoppet, jag skulle gå ifrån henne och vid hopphindret kalla in henne och hon skulle hoppa. Precis när jag skulle till och säga sitt, då sa det bara smack och hon var på andra sidan hoppet. Jahadu, du är där. Sen snurrade hon inte åt rätt håll på snurr under gång. Sen blev det strul vid sista sidbytet. Sen gick det väl skapligt resten av banan. Honnören stod hon hela tiden som hon skulle. Men dom poängen räckte inte till några 70 poäng inte. 50 poäng hade vi kvar. 

 

Efter prisutdelningen skulle vi åka hem. Men först skulle jag ta den där cachen jag hade tagit span på när jag skulle hitta till klubben. Sen åkte jag hemåt. När jag kom till byn så tänkte jag åka förbi vid affären innan jag åker hem. Skulle ta min plånbok. Ingen plånbok fram, ingen bak, ingen på golvet, ingen i ryggan. Ingen plånbok nånstans   . Kände paniken växa. Måste jag spärra alla kort igen. Jag hade plånboken i handen innan jag åkte. Men vad gjorde jag av med den. Var jag på toa innan jag åkte och la den där? Har jag varit så dum att jag lagt den på biltaket? Då var paniken ett faktum. Det var bara och ringa tillbaka till klubben. Nä, dom hade inte sett nån plånbok, och nu var hon inte kvar på klubben mer. Ännu mera panik. Öppnar bakluckan, och det första jag ser, plånboken i skuffen med Lizzie   . Vilken lättnad. Så nu in till affären och köpa mera pulver och blanda i varmt vatten för att få bukt på förkylningen. Får hoppas att det här går över till nästa helg. Skall ju döma i Lindesberg på lördagen.

Av Marru - 13 april 2015 23:36

Då var det avklarat då, den där utställningen som jag först såg fram emot. Men ju närmare den kom desto mer fasade jag för den. Kan väl fixa till tassarna någorlunda. Tunn i pälsen började han bli. Mest av allt fasade jag för tvätten. Han är ju inte så pigg på att bli tvättad. 

 

På lördag morgon så var det upp tidigt och packa ihop grejerna och åka. Den här gången hade dom ställt ut en parkeringsvakt. Tänker ju på förra gången vi var där. En sur gammal schäfergubbe hade ställt sin bil framför våran bil och vägrade flytta på den. För han hade minsann inte parkerat fel, har var först på plats. Det var ju så mycket snö på parkeringen då att det inte gick se rutorna. Så då riktade vi oss in på lyktstolparna. Dom brukar ju alltid stå mellan 2 rader på en parkeringsplats. Så då backade vi mot en lyktstolpe. Sen hade nån parkerat sig bakom oss. När vi sen kom ut, då stod det 3 rader med bilar efter varandra, och våran bil var på mittenraden. Den här griniga schäfergubben måste ha varit den första som ställt sig på den nya tredje raden, eftersom han påstod sig vara först. Sen vet jag inte om det var han som var först, eller bilen bakom våran. Men han måste ju i så fall ha sett att det står en bil bakom oss, och borde ha reagerat då. Eller bilen bakom oss reagerat att det står en bil fram oss och att vi kommer att bli instängda. Men det var tydligen ingen av dom som reagerade på det. Så när jag gick in och sa att dom skulle ropa ut i högtalarna, hade skrivit regnumret. Ja, då kom ju den här schäfergubben fram och tala om att han hade minsann inte parkerat fel. Men parkeringsproblemet slapp vi alltså den här gången. 

 

Jeri började bli lite jobbig redan i kön in. Han skulle fram och nosa på precis alla. Drog åt alla håll för det fanns så många och hälsa på. Men det fick han ju inte. Sen gick vi in i hallen. Jag var lite orolig för golvet. Tänkte ju på hur Micki hade reagerat. Men det var ju ingen fara. Han gick hur fint som helst på golvet. Det såg inte riktigt ut som dom förra gångerna jag varit där. Den enda som reagerat på golvet av våra är Micki. Alla har dom ju en gång varit där. Jag gick fram och tillbaka med han och försökte få han och fokusera lite på mig. Och inte på allt gott som luktade. Han gick ju ganska mycket med nosen i golvet, och jag fick hela tiden vara orolig över att han skulle lyfta på benet. Jag kom ju ihåg förra gången vi var på utställning när han lyfte benet mot allt som fanns i närheten. Men jag hann stoppa alla gångerna utom den gången när han lyfte mot min jacka som hängde på en stol. Ja, hellre det än att han pinka på nån annans grejer. 

 

Så vi gick där fram och tillbaka. Borsta han var inget och tänka på för det fanns så mycket omkring hela tiden. Försökte borsta fanorna och hasorna, men det gick inte nå vidare. Tassen försvann så fort jag försökte   . Ja, han lyfte upp den. Så till slut gav jag upp. Så han fick väl gå in i ringen som han såg ut. Han hade ju alla fall tappat en massa päls, så det fanns ju inget att förvänta sig ändå. Dessutom så var det här ju bara mer som miljöträning.

 

Det var 4 hanar inne i ringen, och typiskt så hamnade vi ju först. Domaren säger att vi skall gå. Jag var lite fundersam och tittade på han för att se om det kom nåt annat kommando från han. Ja, det gjorde ju det. Vi skulle springa. Så jag börjar springa precis där mattan tar slut. Mattan var ju placerad i en trekant, och man springer ju i en fyrkant. Jeri var nog inte riktigt med där att vi skulle springa helt plötsligt, och så hamnade han på ett halt golv samtidigt. Så då vart han lite låg. Men det släppte ju direkt. När vi stod framför domaren, så var han precis som förut. Tittade på allt som hände, och jag påkalla hans uppmärksamhet med godis. Då sa domaren "skippa godiset, ta öglan i handen och håll bara" Alltså jag skulle hålla i öglan på kopplet och bara stå och hålla den. Då stod han väldigt fint vid ett par tillfällen. Ja, vi blev ju placerade sist i hanklassen. Så vi gick ut ur ringen. Allt var precis som vanligt. 

 

Efter utställningen, så var det nån som hade ringt till uppfödaren, och var orolig att det skulle bli skitsnack om Jeri. Att han skulle vara golvrädd. Men att folk skall leta efter fel är nåt som gör mig så j-a förbannad.  Åååh, vad jag längtar till helgens agilitytävling. Den enda som tittar efter fel där är domaren   . Det är ju hans uppgift. Men hör, eller ser jag det minsta lilla skitsnack om mina hundar nånsin igen, så lovar jag att den personen kommer att ångra sig att. När det gäller mina hundar så blir jag som tigermamman. Så huk er kärringar. Det finns en hel del killar, gubbar mm inom collievärlden som också beter sig som kärringar, så dom får gärna ta åt sig också. En av dom kärringkillarna bor i en stad inte allt för långt bort från oss. 

 

Råkade ju ut för en liknande händelse med Lizzie och Clara för några år sen. Vi var på en officiell utställning i Köping. Maken stannade hemma för han hade ont i ryggen. Det var en som skulle visa Clara åt mig. När jag håller på och borstar Clara blev Lizzie sotis. Och pucklar på Clara rejält. Så det blev ju slagsmål mellan dom. Dagen efter får jag läsa i en blogg, Ulvusbloggen kallad, hur människan som skriver bloggen blev förfärad över att det hade varit slagsmål mellan hundar vid collieringen. Och att det var collie som slogs   . Istället för att ta reda på fakta, då skriver hon i sin j-a blogg om det hemska hon sett. Vad tror folk egentligen. Att collie är ena helgon som bara skall vara vackra. Det är väl hundar som alla andra. Har läst nånstans att det är nån som påstår att hundar inte kan känna svartsjuka. Kan ju lugnt meddela att dom har fel. Det är bara ca 10  minuter sen Lizzie pucklade på Farina här. Det händer inte ofta, men ibland. 

 

Men trycket lättade på lite när jag fick åka till Borlänge och spela på durspelet en stund. 

 

 

Av Marru - 9 april 2015 23:35

Nu har jag börjat slarva igen. Jag som skulle börja skriva regelbundet. I måndags så gjorde jag inget speciellt. Gick och småstädade här hemma lite. På kvällen var jag till Borlänge och spelade durspel med tjejerna. Ja, före det så tappade jag bort Lizzie. Fick lite panik ett tag. Hade ju dörren öppen till baksidan, och hon brukar ju inte vilja vara ute. så jag tog in hundarna innan jag skulle åka och spela. Reagerade alla fall på att Lizzie inte var bland dom uppe. Men jag tänkte att hon säkert var nere i gillestugan. Där hon alltid brukar ligga och sova. Men ingen Lizzie där. Var tvungen upp och kolla, men inte där heller. Kollade i tvättstugan, för hon har ju en gång hamnat där utan jag märkt det. Ingen Lizzie där heller. Sprang ner och tittade ut genom framdörren. Tänkte ifall hon smitit ut när maken åkte. Nä, inte där heller. Så jag var tvungen och titta ut på baksidan och ropa på henne. Ja, där kom hon. 

 

I tisdags var det agilityträning med Lizzie och Jeri. Det känns som om Lizzie har kanske lite mer fart nu än vad hon haft under vintern. Vi försökte få upp Jeri på balansen, men det gick inte så bra. Han var lite tveksam till A-hindret också. Men till slut så fick jag upp han på den. Och innan vi åkte hem så sprang han över den mer än gärna.

 

I onsdags så var jag på agilityträning med bara Jeri. Då började vi med att ställa balansen på ett par träbord, låga. Först så fick jag lyfta upp han på balansen och sen fick han springa ner. Till slut så började vi jobba med att ta över han med koppel, och till sist så gick det utan koppel. Han tom drog själv upp på balansen när jag bara stod bredvid. Sen sa jag att det var ju synd att det inte fanns nåt att lägga på så att det blev lite högre. Då fick jag till svar att den nya balansen går höja och sänka. Så vi sänkte den ett par hack. Då vart det nästan lika högt som den gamla balansen på träborden. Fick göra likadant igen som på den förra. Men till slut så sprang han över som ingenting. Sen fick han lägga sig i bilen en stund, och vi höjde balansen ett hack.

 

Sen fick vi göra samma sak igen. Men till slut så sprang han över igen. In i bilen en vända till, och så höjde vi den till normalhöjd igen. Sen var jag till bilen och hämtade han. Den här gången så sprang han vöer utan några procedurer. Nu gäller de bara och hålla i det. Svårt att tänka sig att han förrförra sommaren sprang över balansen hur lätt som helst. Han var ju bara ett halvår då, och när jag ville att han skulle komma till mig så sprang han över balansen istället. Han tyckte det var det roligaste som fanns. Fast han kanske var ung och dum då   . Han hade lite svårt med A-hindret också i onsdags. Jag måste försöka komma ihåg på tävling att jag inte lämnar han före dom hindrena. Utan att vi springer mot dom tillsammans, och jag försöker hålla han vid mig. Ja, om en vecka så ser vi hur det har gått. Men först måste vi träna med gungan under veckan som kommer. 

 

Igår så hade jag en mammadag. Vi brukar åka och handla åt henne. Sen brukar vi komma hem till oss för mat och fika. Sen brukar jag skjutsa hem henne på kvällen. Fast igår så fick hon åka lite tidigare för vi var tvungna och åka på träningen. Men jag gav mamma stränga order om att absolut inte öppna dörren till nån, ifall hon inte är 100 % säker på vem det är som står bakom. I måndags så hade det ringt på hos en äldre dam, mitt på ljusa dagen. Ett par som hade slagit ner henne och de hade fått med sig 1000 kr alla fall. Sen vet jag inte om det var mer. Men idag fick jag höra vem det var, och det blir direkt nåt annat när man känner personen. Förut så tyckte man bara synd om personen i fråga. Men nu har man ansiktet på personen som har blivit så illa misshandlad att hon fick in på lasarett. Ok, det är ju ingen person jag har haft så mycket kontakt med. Men jag har ju pratat med henne ett antal gånger, fast det är ett tag sen nu.

 

Idag har jag haft det lite stressigt. Promenad med hundarna. Sen frukost och in till Ludvika. Var tvungen och få tag i förlängningsladd till telefonen som mamma köpte förra veckan. Nu har hon en fast telefon med högtalarfunktion. Den trådlösa hon har klarar hon inte av. Det händer titt som tätt att hon glömmer på trycka på knappen för att avsluta samtalet. Så när jag försöker ringa till henne så tutar det bara upptaget. Ja, det är ju ingen som har sagt att det inte händer nu också. Men nu har hon en Doro med stora knappar. Det fanns 3 snabbvalsknappar. Då behöver hon bara, tex trycka på A och på en grön knapp. Då kommer hon till mig, och behöver inte ens lyfta på luren. Utan högtalarfunktionen går igång direkt. Men enda telefonjacket som den fungerade i var den ovanför bänken i köket. Hon vill ha telefonen på bordet bredvid gungstolen där hon brukar sitta. Men sladden räckte inte. Ja, det hade ju räckt om man hade haft sladden på golvet. Men det är ju ingen höjdare att hon skall ha sladdar på golvet. Så köpte en förlängning på 15 meter. Så får maken dra det  via taket istället. 

 

Hem och städa. Maken skulle tvätta Jeri åt mig ikväll. Så jag åkte på rallylydnadsträning med Lizzie och Clara. Clara har inte fått träna nåt på ett år. Får ju inte plats med 3 hundar i bilen när jag har en mellanvägg. Så då har Clara fått stanna hemma. Men ikväll fick hon följa med. Helt har hon inte glömt bort rallylydnaden. Men att vara på höger sida gillade hon inte. Hon har ju aldrig gjort det. Clara har ju bara gått fortsättningsklass. Fast hon har ju kvalificerat sig för avancerad klass. Vi får väl se hur det blir med det. Jag hade alla fall tänkt att hon skulle få starta i fortsättnigsklass på collie-SM. Vi hade gjort en mästarklassbanan ikväll. Gick den med Lizzie 2 ggr. Första gången så ville hon prata, andra vändan var hon mycket tystare. Hon var tyst i början när hon var på vänster sida. Men direkt när hon kom på höger sida så började hon snacka. Men andra vändan gick hon betydligt tystare. Just ja, innan rallylydnadsträningen hade vi en platsliggning. Lizzie låg fint idag. 3 minuter och helt stilla. Vi hade ju problem med det förra året. Jag är lite sugen på att starta i klass 2 med henne. Men jag får ju inte till rutan och hoppet riktigt ordentligt. Sen vill hon ju snacka lite väl mycket under fjärren. Annars så tycker jag att hon fixar det ganska bra. 

 

När vi tränat klart, så packade vi rallylydnadsgrejerna i bilarna. Vi bestämde ikväll att nu flyttar vi till Semla   . Ikväll hade ju varit helt perfekt att träna där. Men vad jag ser så håller nog vädret i sig nästa vecka också. Men agilityträningarna blir kvar i Norberg nån vecka till.

Av Marru - 26 mars 2015 23:31

Det har varit tyst här ett tag. Var ju till Flen och dömde rallylydnad i söndags, utomhus. Vet inte om eländet har legat på lur, eller om jag åkte på det där. Men jag började ju bli rosslig i halsen redan när jag körde hem därifrån. Det kanske var lite i snabbaste laget kan man ju tycka. Så därför tror jag att det var på gång, men att det fick lite hjälp på vägen på tävlingen. Så det kanske var tur det. Tänk om det hade börjat nu, så hade jag kanske inte kunnat åka till Strängnäs på lördag. Men som det är nu så känns det ganska ok. Visserligen så orkar jag inte gå några långpromenader. Är helt slut när jag gått uppför en backe, och det är nåt vi har gott om här. 

 

Det var inte många och tränade idag för det har ju varit agilitykurs där i dagarna två. Tack och lov så hade vi våran för ett par veckor sen. För nu hade inte jag orkat springa. Vi gjorde en mycket kort nybörjarbana, för det var ju ingen idé att börja med nåt avancerat när vi var så få. Först gick jag med Lizzie på min högra sida. Vi har visst lite problem med positionen på höger sida. Hon vill hamna lite för långt fram. Med Lizzie börjar det bli ganska mycket finslipning nu. Mycket av det på höger sida. 

 

Sen tog jag in Jeri, och gick den korta banan med han utan godisbelöning. Det märktes när vi kommit nästan halvvägs att han började muttra lite över att det inte kom nå godis. Men han gjorde alla fall det han skulle. Sen gick jag en vända till med han och han fick lite belöning mellan varven. Innan vi åkte hem så tränade vi lite slalom. Har ju inte kunnat träna alls denna vecka och vi skall tävla på lördag. Så jag känner mig lite orolig. Inte vart det bättre när jag skulle ha han och ta slalomet första gången och han bara sprang rakt förbi   . Där ser man att man måste träna minst en gång i veckan. Men förhoppningsvis så kan man börja träna ordentligt nästa vecka.

Presentation

Fråga mig

15 besvarade frågor

Chat

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2017
>>>

Translator

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Banners

Hundsidor

Målarbodens blommor

Länkar

Recept

Grafikgrupper

Väder

Sök i bloggen

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Colliekompisarna med Blogkeen
Följ Colliekompisarna med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se