Colliekompisarna

Inlägg publicerade under kategorin Collie

Av Marru - Lördag 17 feb 22:02

Viiru och jag har varit på agilitytävling på hemmaklubben i Norberg. Vi har inte tränat mycket i vinter. Nästan bara slalom när vi varit till hallen på torsdagkvällarna och tränat rallylydnad. Då har det ju alltid stått ett slalom vid bakom sekretariatsborden. Det känns som om han går bättre när han inte tränar så mycket. 

 

I dom två första loppet gjorde han saker jag inte trodde han skulle klara av. Speciellt i andra loppet där jag inte hann med han alls. Men i första loppet diskade vi oss, för han gick ur slalom för tidigt. Det såg jag inte, men det spelade ingen roll. Var bara lite fundersam på varför domaren bara gick runt på banan och inte brydde sig alls på hur han sprang. Fick redan på det sen när vi kom till mål, att han hade gått ur för tidigt i slalom. 

 

I andra loppet rev han ett hopphinder i början. Kände att jag inte han med han alls, men han drog på bra till tunnlarna nere i hörnet. Men så gick han in i fel port i slalom, och eftersom han hade redan 5 fel, så struntade jag i det. Så vi diskade oss. Det tredje och sista loppet, så var det lite småstrul efter vägen, men vi tog oss i mål ändå. Det blev en sjätte placering med tidsfel.

 

Men de två första loppen är jag jättenöjd med, trots disk.

 

#gatefields #roughcollie

Av Marru - 30 juli 2023 22:36

Återigen verkar bloggen bli helt bortglömd, jag som hade tänkt hålla i det nu. En sak till som blivit bortglömt, är den där EFIT-dagen. Den var i fredags, och jag hade ju fått en massa bra bilder. Men den blev ju också helt bortglömd.

 

Denna helg har gått helt i hundaktiviteternas tecken. Det var collie SM i Östhammar, och jag hade blivit övertalad och anmäla mig dit. En sak till som jag blev övertalad till var och åka till Älvkarleby. Det var uppfödaren som ville att Jeri skulle gå ett viltspår, och då fick ju Viiru hänga på. Jag har ju svårt med skogsterräng pga mitt ben. Men killarna kommer ju från en uppfödare som gör nästintill allt för sina valpköpare. Nu var det ju så att Jeri saknade ett 1:a pris från att bli viltspårchampion. Så eftersom jag skulle till Östhammar, så kunde jag åka till Älvkarleby också. Vi åkte hemifrån på torsdag. Stannade på ett häftigt ställe i Gävle. Där fanns det bra promenadleder med mycket roligt och titta på. Sen på fredag morgon så åkte vi dom dryga 2 milen mot Älvkarleby. Det var 6 st collie som skulle gå spår, 3 öppen klass och 3 anlag. Jeri fick gå först, och jag var ganska nervös med tanke på hur lite han tränat. När det kom tillbaka så såg uppfödaren ganska nöjd ut. Men vi fick ju inte veta nåt då. Sen blev det Viirus tur ut i skogen. Samma sak igen. Sen hade uppfödaren en egen som också fick gå en öppen klass. Sen blev det dags för anlagen. Det var lite nervöst och vänta på resultaten, för vi fick ju inte reda på nåt förrän sista hunden gått. Vilken lycka att båda killarna fixade sina spår. Jeri fick kommentaren "en klockren spårning från start till slut". Så stolt över han. Så nu är han Svensk viltspårchampion också. Viiru fick ett 1:a pris med kommentaren "spårar utmärkt med lämpligt tempo från start till slut. Uppfödarens tik fick också ett 1:a pris, och dom 3 andra fixade sina anlag. En mycket bra Gatefields dag. 

 

Från Älvkarleby så fick vi med oss en till hund som uppfödaren gick med, och som gjorde anlag. Matte var ju redan på SM och tävlade appell med en annan hund. Tänk vad lätt det gick och ta med en främmande hund i husbilen. Jag var lite orolig att killarna skulle bli för nyfikna på henne, med resultatet att hon fräser åt dom, med resultatet att då måste Chess försvara sina brorsor. Men ingen gruff, alla tänkte tydligen "jaha, då blev vi en till då".

 

Lördag var det dags för agility. Den gick var på Östhammars hundungdoms planer. Fick en perfekt plats och stå med husbilen, bara ca 20 meter från banan. SM:et gick till så att de skulle springa ett agilitylopp på en bana motsvarande klass 1, och ett hopplopp. Sen skulle resultaten från 2 banorna läggas ihop, tiden och felen. Även om man av  nån anledning blev diskad så skulle man fortsätta hela banan för att få tid. Disken räknades som 10 fel. Sen skulle dom 10 bästa efter dom 2 loppen springa ett finallopp motsvarande klass 2. Jeri fick nog till några vägringar för han skulle ju absolut in i fel tunnelingångar. Jag fick vråla i åt han flera gånger. Han brukar ju i sådana situationer inte lyssna så mycket på mig, för har han riktat in sig på en tunnel så går han in, och skiter fullständigt i mig. Viiru var sig lik, och var ganska nosig. Chess sprang första loppet, men där var det förbaskade långhoppet med som hon vägrar och ta, så hon sprang över det. Sen när jag försökte andra loppet med henne, så bestämde hon sig redan vid starten att hon ville inte vara med mera. Viiru kom på femte plats där, och Jeri på sjätte. Men eftersom jag inte ville ta dom efter varandra så fick Jeri starta lite tidigare. Dom gjorde så, att den som hade flest fel av dom 10 startar först, och den som hade minst, startade sist. Jeri gjorde ett ganska bra lopp. Men i finalloppet överraskade Viiru ordentligt. Han drog på, utan att vända sig om för att titta vart jag var, utan jag kunde bara skicka han från håll. Men nästsista hindret var balansen, och då hoppade han av vid sidan för att titta efter vart jag var. Men som han gick det loppet. I finalloppet så slutade de också, Viiru på femte och Jeri på sjätte plats. Det här fick bli Jeris sista agilitytävling. Han blir ju trots allt 10½ år snart. Men reaktionerna efter våra lopp var riktigt kul. Det var en karl som var fram och pratade när jag sprungit med Jeri. Han kom fram och sa, att det där måste han hållt på med länge. Jag tror inte det var många som kunde gå runt och få hunden på rätt hinder utan att nästan springa fram och visa med handen. Idag på morgonen var den en annan som sa att hon blev imponerad av att se hur dom drog på. Alla fall Viiru i det sista loppet. Det var riktigt kul och få beröm, för det är väldigt sällan vi får. 

 

Idag var det dags för rallylydnad, 3 hundar, och 3 olika klasser, hur skall det gå? Domarna var erfarna domare som varit med länge. Domaren som dömde nybörjar- och fortsättningsklass tävlade jag för med Lizzie eller Clara på den första officiella midnattstävlingen för över 11 år sedan. Den andra domaren som dömde avancerad- och mästarklass, henne tävlade jag för med Jeri när jag hade brutit handleden och gick med gipsad arm. Det var en bedrift i sig. Ta sig till Arboga med gispad arm, tävla nybörjarklass med samma gipsade arm. Men med lite vilja går allt. Det var nybörjare och mästarklass som började. I mästarklassen var det 3 collie, men efter tävlingen var officiell så var det ju andra raser också med, fast deras resultat räknades ju inte i själva SM:t. Jeri var inte riktigt på humör idag. Han gick på fel sida om hållare. Men några moment vart ju bra, tex sättande under gång och backande. Han slutade med 48 poäng. Sen blev det dags för Viiru i avancerad klass. Där var jag ju lite osäker på hur det skulle gå för han har ju haft lite svårt att fokusera sig på det vi skall göra på tävling. Men nu höll han ihop ganska bra. Vi fick ju en hel del avdrag, men för mig räckte det att han höll sig i närheten av mig. Det var en seger i sig, trots att han också hade bara 48 poäng kvar. Sist ut var Chess i fortsättning. Hon är ju visserligen klar för avancerad, men vi har inte hunnit träna så mycket som jag ville. Så hon fick en extra fortsättning. Lite nosig var hon, men trots det så fick hon 91 poäng. Men nästa tävling kommer bli avancerad för både Viiru och Chess. Vi får väl se vem som kommer upp till mästarklass först av dom två, eller om nån av dom alls kommer dit.

Av Marru - 19 februari 2023 21:36

Länge har vi väntat, men nu är dom på gång och löper. Det är flera veckor sedan killara började bli intresserade av Chess. Så vi började med att ha dom avskilda åt när vi inte hade uppsikt över dom. Sen verkade som om det lugnade ner sig ett par veckor för de var inte nå intresserade av henne. Men för några veckor sedan satt killarna igång igen. Nu är det höglöp på gång. Så nu i helgen har vi turats om med promenaderna. Igår tog jag killarna på långpromenaden, och tjejerna fick gå med husse. Idag tog jag tjejerna, och killarna fick gå med husse. 

 

Det har varit strålande solsken i helgen. Men idag var det lite blåsigt på promenaden. Få se vad det blir för väder kommande vecka. Det har ju lovats lite minusgrader. Skall väl komma ner nåt slask också.

 

           

Av Marru - 30 september 2018 23:15

Som vanligt så glömde jag bort att det var EFIT-dag idag. Kom ihåg det igår, och kom på det senare på dagen idag. Men det var helt bortglömt under början av dagen. Men det blev ju lite bilder alla fall idag. Mest bilder blev det på mina klubbkompisars hundar. Men dom visar jag inte här. Idag fick Lizzie också följa med på träningen. 

 

Jeri har blivit jätteduktig. Vad roligt det vore om vi fixade det på tävlingen i helgen. Ja, jag kan ju fortfarande inte springa. Men idag tex, så sprang Jeri in i slalom och på första försöket kom han till näst sista porten innan han gick ur. Då var jag långt bakom. Andra gången gick det betydligt bättre. Men annars så springer han på när jag ropar hopp och visar med handen. Idag tog han tom kontaktfälten på balansen, fast jag inte var bredvid. Utan ropade bara ner. Han är så duktig min kille. Skall bli spännande och se vad som händer när jag kan, om jag kan springa nån gång.

 

En klubbkompis fick springa med Viiru. Först ville han bara springa till mig. Men sen gav jag klubbkompisen leksaken, och då var han med mer på noterna. Fast jag fick säga till henne att släpp inte leksaken, för annars ser vi inte den på ett tag   . 

 

Lizzie fick också springa lite. När vi kört lite agility och ställt undan allt, så tränade jag lite rallylydnad med Jeri och Lizzie. Jag hade ju lagt ett litet spår åt Viiru i skogen nedanför klubbstugan. Det är så fin mark där. Synd bara att just det området är så litet. Så innan vi åkte hem så gick vi spåret, Viiru och jag. 

 

Under tiden vi var i skogen så hade Lizzie ett eget litet kalas i bilen. Jag hade ju ställt en kasse i framsätet. Jag bakade ju såna här så kallade kärleksmums igår. Så jag tog med mig till fika på träningen idag. Tror det var 3 kvar i lådan. Just det VAR. Dom tog Lizzie hand om under tiden vi var i skogen. Plus att det rök en hel del belöningsgodis också. Med andra ord, om jag behöver gå på toa inatt, så gäller det se vart man sätter fötterna. Brukar ju alltid när jag tränar i normala fall ställa träningsväskan utanför när Lizzie är med. Men nu skulle vi ju bara en snabbis in i skogen, så jag hade inte en tanke på att ställa ut kassen. 

 

Spåret då. Först var han lite konfunderad, stod jättelänge och nosade på en fläck. Undrar vad han tänkte där. Sen började han sakta gå framåt lite försiktigt. Största problemet i dagsläget är att det skall pinkas överallt. Han är värre på det än vad Jeri var i början.

 

Efter träningen var det dags och åka till Borlänge och spela tillsammans med bästa durspelsgänget. Det är så roligt och spela tillsammans med andra, och nu har vi nåt att se fram emot också.

 

                         

Av Marru - 28 mars 2015 23:16

Imorse vaknade man till strålande solsken, och så mådde jag ju ganska bra. Ok, lite luddig i huvudet fortfarande. Men jag hade sovit ganska bra. Hade inte varit täppt i näsan, och behövde inte ta några halstabletter heller. Vi var ganska många från klubben som skulle tävla där idag. Vi var tvungna och vara där i tid för klubbkompisen skulle tävla i small och dom var före large. Jag gick en liten vända med Lizzie och Jeri. Sen gick jag in i ridhuset och tittade på dom andra. Jag var först lite orolig för ridhuset. Det skulle egentligen varit i ett annat ridhus, men där var hästarna sjuka och dom fick inte ha en tävling där enligt veterinären. I det ridhuset har vi tävlat en gång, och vi tyckte det var ganska litet. Och det här skulle vara ännu mindre. Jag såg framför mig folk som satt och trängdes alldeles runt banan. Men när vi kom dit så såg jag att det var ju perfekt för våran första start på bortaplan. Dom hade delat av ridhuset i mitten. Då blev det 4 väggar runt banorna, och läktare runt omkring. Kändes ju hur säkert som helst för oss. Man hade kanonbra utsikt från läktaren i gaveln över hela ridhuset. Man kunde titta hur det gick för klubbkompisarna på en bana, och från samma ställe såg man ut över den andra banan också. Lätt och hålla koll på när det blev dags för banvandring för oss. 

 

Vi började på en agilitybana. Hopp, gunga. Där tänkte jag att jag måste ta det lugnt med Jeri, så att han inte far över den för fort och det händer nåt och han blir rädd. Det var en sån där gunga som jag inte riktigt gillar. Men det gick bra. Sen vart det en böjd tunnel, ett hopp och slalom. Först trodde jag att han skulle springa förbi slalomet. För det gjorde han i torsdags när jag prova slalom med han efter rallylydnadsträningen. Då sprang han bara förbi vid sidan. Så jag var beredd på att ta tillbaka han. Men så såg jag att han gick in i första porten, och fortsatte. Ja, då var det ju bara och hänga på, och han tog hela slalomet. Sen vart det ett hopphinder. Men där fick vi lite strul, för han sprang förbi den vid sidan av. Så var jag ju tvungen och få han över på rätt sida utan att han hoppade över fel. Efter det var det hopp, tunnel, hopp, hopp och en till tunnel. Sen var det bara några hopp, tunnel, A-hinder och i mål. Jipppiiii!!!!! Vi hade klarat våran första bana på bortaplan utan att diska oss. Vi fick 5 fel på halsen och tidsfel och en 34:e placering. Men vi tog oss runt, och det är huvudsaken. 

 

Sen var det dags och börja vänta på nästa banvandring. De hade delat largeklassen i 2 delar. Första delen gick banvandring, sen tävlade. Efter det gick andra delen banvandring och tävlade sen. Tanken var att när vi i den första delen var klara, så skulle det vara klart på den andra banan för oss. Men nu blev det inte riktigt så. Så vi fick vänta en stund. Jag var lite orolig för hoppklassen för jag såg att den startade med däcket, och det har vi ju inte tränat så mycket. Sen var det här däcket helt olikt den som vi har på klubben. Men när det var dags för våran banvandring så upptäckte jag att det stod ett hopphinder där istället. Det tackar vi för. Den här banan kändes också ganska enkel. Började med ett hopp, och slalom. Han tog slalomet mycket långsammar än  vad han gör när vi tränar. Men jag ville inte börja stressa på han. Tänkte att då kanske han går ur, att det är bättre att han tar det säkert istället. Hela banan så hade jag som mål, säkert. Bättre att få börja med att lyckas. Den här gången så sprang han inte förbi några hinder, utan tog alla precis som han skulle. Tror inte han ens stannade och ruska på sig efter säcken. Det brukar han göra när vi tränar. När han kommer ut ur säcken så ruskar han på sig. För det kan ju ha hamnat några pälsstrån på sniskan. Men inte idag då. När vi kommit över halva banan utan några fel, så tänkte jag att det här kan väl aldrig gå vägen. Men det gjorde det. Han nollade sitt första lopp. Han fick några sekunder tidsfel. Men jag vet att hade jag jobbat på så hade han fixat tiden. Men vi har inte bråttom att nolla oss. Vi hinner köra många lopp, och det kommer när vi är redo. Är så stolt över min lille kille. 

 

Efter det så tog jag Lizzie och Jeri med mig på en promenad, läs cachejakt   . Jag hade ju span på ett vid ett museum nära ridhuset. Men där var det nåt på gång, för det var parkeringsvakter och en massa folk där. Så jag fick sikta in mig på en annan i närheten. Vi hittade till den till slut. Det var en rolig en vi hittade. Sen gick vi tillbaka till bilen. Jag gick in och titta hur långt dom har kommit, och hur det har gått för dom andra. Efter en stunds väntande var det då äntligen dags för Lizzie och springa. Hon gjorde som vanligt, säkert men lite långsamt. Hon fick en del tidsfel och kom på 15:e plats. Sen vart det ju dags för hopploppet. Den banan kändes mycket knepigare. Då upptäckte jag en sak som var till nackdel med ridhuset. Innan vi skulle starta så upptäckte jag att jag kom ju inte ihåg banan. Det fanns inte heller riktigt nån möjlighet att gå in och kolla hur den gick. Så det var ju bara och chansa på att det skulle gå bra. Början gick bra, men sen kom det ett hopphinder, och jag höll på att ta henne över från fel håll. Men kom på mig, och sen fick jag jobba för att få henne på rätt sida igen. Sen gick det ganska bra. Slalom, tunnel ett hopp. Men vart tar Lizzie vägen   . Hon skall in i slalomet igen. Jaha, så då diskade vi oss. Ja, det var väl lika bra det, för vi fick ju en massa fel vid det där hoppet där jag glömt vilket håll hon skulle hoppa från. Vi hade bestämt att vi åker till Eskilstuna och äter på Max där. Men då fick vi vänta på en som skulle starta sist. Så då tog jag Lizzie och Jeri med mig och gick tillbaka till det där muséet där dom hade en cache. Det var ett försvarsfordonsmuseum. Det stod ett par pansarvagnar där. Cachen skulle vara nära byggnaden och där stod en pansarvagn, och jag tänkte för mig själv. Hur mycket behöver man rota för att se den. Men jag såg den ganska snart när jag närmade mig pansarvagnen. Men jag såg även en pappa med sitt barn som sakta gick mot parkeringen, och pappan sneglade på oss. Så jag började ta kort på Lizzie och Jeri framför pansarvagnen och hoppades att de skulle komma iväg snabbt. Men sen kommer det en bil på vägen, och stannar på busshållsplatsen alldeles bredvid. Men hallååååå, där kan du ju inte stå   . Så då fick jag gå där fram och tillbaka och låtsas vara intresserad av dom där pansarvagnarna. Men jag hade bestämt mig, jag var så nära, jag såg den. Jag tänker inte gå därifrån förrän jag hade loggat den. Äntligen åker bilen......några meter och stannar. Men för sjutton....åk. Efter många om och men så åkte han, och det var bara för mig och fiska fram cachen. Burken satt fast i en liten pansarvagn. Så jag kunde äntligen logga dagens andra burk. Det var inga problem med att få tillbaka den. 

 

Så det var min dag idag.

 

Ridhuset

 

 

Första cachen som hette Tomtebo. Hmmm...undrar varför   

 

 

Jeris första agilityrosett   

     

 

Sen blev det pansarvagn.

 

Av Marru - 31 mars 2012 19:53

För några månader sen så skickade jag in ansökningar till collieklubben på olika priser åt Lizzie. Bla på årets agilitycollie, årets rallylydnadshund, och årets allroundhund. Idag har då collieklubben haft årsmöte. Har ju inte hört hur det har gått med dessa. Tydligen så får man inte reda på det förrän på mötet om man får nåt eller inte. Årsmötet var i år i Enköping, men jag tycker trots att det var nära jämfört med tidigare år, att det i dagsläget var alldeles för långt bort att åka dit. Men Marianne från Gatefields kennel skulle åka dit. Hon frågade mig i veckan om hon skulle ta priset åt mig. Jag trodde ju inte att vi skulle få nåt. Det är många collie som varit ute och tävlat rallylydnad, och vi har ju inte riktigt haft tävlingar härikring att åka på. Jag visste att det fanns några collie med fler pinnar och nollor än vad vi hade i agility. Men det kan ju vara så att de inte skickat in sina resultat.  Visste ju att vi kunde kanske vara bland topptre i alla 3 prisgrupper.


Fick tidigare idag reda på av Marianne att vi hade en jättefin tavla och hämta hemma hos henne. Hon hade för sig att Lizzie blev årets agilitycollie. Ja, det kan jag ju inte säkert säga förrän jag ser det på collieklubbens hemsida. Vet ju inte om tvåan får nåt pris, kanske var det vi blev. Men vi skall alla fall åka förbi vid Marianne när vi skall till Uppsala och tävla rallylydnad i april. Hoppas det är en tavla med collie på  .


Imorse när jag klev upp så var det lite vitt på backen, och det var minusgrader ute. Mina blommor som jag planterade i veckan stod ute, men det var ingen fara med dom. Men jag tog alla fall in dom, dom får stå inne tills det blir varmare igen. Sen gick jag ut med alla 4 hundarna till Hagudden. Men jösses vad det blåste. Hade jag ställt Farina med rumpan mot vinden, så det hade blåst mothårs, då hade allt löst flygit iväg på henne   . Hoppas det blir varmare snart.


Annars så har jag idag städat bilen invändigt. Den såg rent ut sagt för jävlig ut. Men nu är den mycket renare.

Av Marru - 30 december 2011 09:49

Kanske skulle skriva lite om året som gått så här näst sista dagen på 2011. Ja, då gäller det ju hundarnas år förstås, inte mitt. Det största som hänt mig är väl den där glasluckan jag fick på foten i oktober  . Nu före jul så lossnade nageln till slut. Men det var ju hundarnas år det gällde.


Micki och Farina har fått vara pensionärer. Jag brukar ta ut dom och leka med dom innan jag börjar träna med systrarna. Har väl kört lite rallylydnadsgrejer med dom också då och då. Men Farina är alldeles för på på godiset, och Micki ser bara bollen. Men de är ju 10 år nu, eller Farina blir det i februari.


Lizzie då, hon har haft ett kanonår. Första halvåret i agilityn gick hyfsat, hon placera sig bra, vi fick många lopp utan disk. Men det var inte så mycket mer. Men sen i augusti var det nån som öppnade ketchupflaskan, och på en månad plockade hon 4 pinnar   . Det började den 14 augusti i Mora, där fick hon sin första pinne i hoppklass. Sen första helgen i september var vi i Kungsör och tävlade. Där fick hon en pinne i hopp på lördagen, och en i agility på söndagen. Sen den 10 september tog hon sin sista pinne i hoppklass, och vart uppflyttad till tvåan. Det hade varit bättre om hon tagit i agility istället. Men nu vart det så här. From nästa år så är uppflyttningen valfri. Då hade jag kunnat vänta med uppflytt i hopp tills hon fått 2 pinnar till i agility. Det vart lite trist nu tävlingsmässigt. Nu får Lizzie pga det vänta ända till maj på sin första officiella tävling.


Claras agilitykarriär har det varit lite si och så med. I somras så tänkte jag att jag åker med Clara till Ludvika för dom hade en inofficiell där för de skulle auktorisera en tävlingsledare. Första loppet så tog hon nästan halva banan, men jag fick locka och pocka. Andra loppet ville hon inte ens hoppa över första hindret. Tredje loppet strök jag henne. Så jag tänkte att Claras agilitykarriär var där. Jag tog inte ens med henne på träningarna, utan jag tänkte att jag satsar på Lizzie istället. Det var nog ett smart drag det där. Sen under sensommaren när vi tränade rallylydnad så hade dom agilitykurs samtidigt. Så efter den kursen och vår träning så gick jag ut och provade lite med Lizzie, och tänkte att jag provar med Clara också. Och hon gick kanonbra på den banan som var uppställd. Då tänkte jag att det kanske finns ett litet hopp. Så då började jag ta med Clara på träningarna då och då. Det gick bättre och bättre för varje gång.


Sen var det en officiell tävling som Ludvika skulle ha i Smedjebacken. Vi hade lite strul och få ihop det med bilar, så jag planerade att maken skulle skjutsa mig och hundarna till mamma. Sen skulle jag gå med flickorna från henne till Heros. Så jag anmälde Clara till ett agilitylopp. Hon gick runt hela banan. Visserligen blev vi diskade för vi fick 3 st vägran. Men det var inte alls likadant som i somras. Nu ville hon springa, fast vi har ju inte jobbat ihop oss riktigt så det vart en del oklarheter på vissa ställen, därför dessa vägran. Sen efteranmälde jag henne på en av våra Vintercupstävlingar som gick dagen efter. Hon gick alla 3 loppen, ett av dom tom nollad fast med tidsfel. 2 lopp diskade vi oss pga att jag inte litade på henne. Trodde hon inte skulle fixa så jag gjorde lite extra svängar för att hjälpa till trodde jag. Men det vart ju alldeles galet istället.  Men nog är Clara på G. Funderar på att anmäla henne till Rättvikstävlingen i mars, om jag får nån och åka tillsammans med. Det är lite väl långt att åka ensam.


Sen har vi ju rallylydnaden. Den blev ju officiell den 1/7-11. Såklart var ju jag och systrarna med där och tävlade mitt i natten. Vilket var en upplevelse i sig. Där fick båda 2 godkända resultat. 2 veckor senare så åkte vi till Ånnaboda, utanför Örebro och tävlade. Där fick dom sitt andra godkända resultat. I september så var vi till Uppsala och tävlade, och där fick båda sitt tredje godkända. Då sa jag att Lizzie inte behöver starta i nybörjarklass fler gånger så jag flyttade upp henne till fortsättningsklass. Men Clara var inte riktigt klar för det, det är hon väl inte än heller egentligen. Så helgen efter Uppsala så åkte vi till Dala-Floda och tävlade. Lizzie fick 92 poäng på sin första i fortsättning och kom på 2:a plats. Clara fick sitt fjärde godkända i nybörjarklass. Men där bestämde jag mig för att Clara inte behöver starta mer i nybörjarklass, det kändes lite meningslöst med ett fjärde godkänt. Så nästa tävling hon startar i är fortsättning, vare sig hon är klar eller inte. Sen i oktober var vi till Vallentuna, Lizzie och jag. Det var 2 tävlingar där, och hon fick sina 2 godkända resultat i fortsättning. Så på 6 tävlingar så fixade sig Lizzie upp i avancerad klass. Man skall ju ha 3 godkända eller maxpoäng på en tävling för att kunna flytta upp sig. Men man skall ha 3 godkända för att kunna söka om titeln. Så på Lizzie kan jag söka titlarna RLD N och RLD F, men har inte gjort det än. Och för Clara kan jag söka RLD N.


Sen har vi ju lydnaden, där är det ju bara Lizzie som tävlar. Vi har varit på några stycken, och vi har varit såååå nära 1:a priset flera gånger. Varit en eller två poäng ifrån. Men så till slut i Dala-Floda i somras så fick vi äntligen vårat första 1:a pris. Hade ju hoppats att vi skulle få 2 till i år, men det vart inte så. Sista tävlingen så fick vi ju bara 159 poäng, och man skall ha 160. Surt sa räven........  Men, nästa år tar vi nya tag. Blir ett nytt försök redan i januari.


Så målet nästa år är att Lizzie skall ta sina 2 pinnar i agilityklass, så att hon kommer upp i tvåan i den också. Clara och jag skall börja fungera tillsammans på agilitybanorna. I rallylydnaden skall Lizzie starta i avancerad klass, och Clara i fortsättning. Sen hoppas jag Lizzie får sina två 1:a pris i lydnaden så att vi kan börja träna på tvåan.

Av Marru - 13 februari 2011 23:09

Ett stort grattis till våran lilla Farina som fyller 2 år idag. Nä, om jag skall vara ärlig så fyller hon 9, fast det har hon inte förstått själv   . Hon skuttar och nafsar i rumpan på promenaderna, och försöker göra krokben på en precis som alltid. Möter vi en hund som hon verkligen gillar då blir hon ju alldeles nipprig. En bild på Farina från förra sommaren när hon tränade agility. Hon får bara hålla på med det för skojs skull nu, med låga hopphinder. Det blir inga höga hopp mer för Micki eller Farina.


 

Presentation

Fråga mig

16 besvarade frågor

Chat

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2024
>>>

Translator

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Banners

Hundsidor

Målarbodens blommor

Länkar

Recept

Väder

Sök i bloggen

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards