För några månader sen så skickade jag in ansökningar till collieklubben på olika priser åt Lizzie. Bla på årets agilitycollie, årets rallylydnadshund, och årets allroundhund. Idag har då collieklubben haft årsmöte. Har ju inte hört hur det har gått med dessa. Tydligen så får man inte reda på det förrän på mötet om man får nåt eller inte. Årsmötet var i år i Enköping, men jag tycker trots att det var nära jämfört med tidigare år, att det i dagsläget var alldeles för långt bort att åka dit. Men Marianne från Gatefields kennel skulle åka dit. Hon frågade mig i veckan om hon skulle ta priset åt mig. Jag trodde ju inte att vi skulle få nåt. Det är många collie som varit ute och tävlat rallylydnad, och vi har ju inte riktigt haft tävlingar härikring att åka på. Jag visste att det fanns några collie med fler pinnar och nollor än vad vi hade i agility. Men det kan ju vara så att de inte skickat in sina resultat.  Visste ju att vi kunde kanske vara bland topptre i alla 3 prisgrupper.

Fick tidigare idag reda på av Marianne att vi hade en jättefin tavla och hämta hemma hos henne. Hon hade för sig att Lizzie blev årets agilitycollie. Ja, det kan jag ju inte säkert säga förrän jag ser det på collieklubbens hemsida. Vet ju inte om tvåan får nåt pris, kanske var det vi blev. Men vi skall alla fall åka förbi vid Marianne när vi skall till Uppsala och tävla rallylydnad i april. Hoppas det är en tavla med collie på  .

Imorse när jag klev upp så var det lite vitt på backen, och det var minusgrader ute. Mina blommor som jag planterade i veckan stod ute, men det var ingen fara med dom. Men jag tog alla fall in dom, dom får stå inne tills det blir varmare igen. Sen gick jag ut med alla 4 hundarna till Hagudden. Men jösses vad det blåste. Hade jag ställt Farina med rumpan mot vinden, så det hade blåst mothårs, då hade allt löst flygit iväg på henne   . Hoppas det blir varmare snart.

Annars så har jag idag städat bilen invändigt. Den såg rent ut sagt för jävlig ut. Men nu är den mycket renare.

Kanske skulle skriva lite om året som gått så här näst sista dagen på 2011. Ja, då gäller det ju hundarnas år förstås, inte mitt. Det största som hänt mig är väl den där glasluckan jag fick på foten i oktober  . Nu före jul så lossnade nageln till slut. Men det var ju hundarnas år det gällde.

Micki och Farina har fått vara pensionärer. Jag brukar ta ut dom och leka med dom innan jag börjar träna med systrarna. Har väl kört lite rallylydnadsgrejer med dom också då och då. Men Farina är alldeles för på på godiset, och Micki ser bara bollen. Men de är ju 10 år nu, eller Farina blir det i februari.

Lizzie då, hon har haft ett kanonår. Första halvåret i agilityn gick hyfsat, hon placera sig bra, vi fick många lopp utan disk. Men det var inte så mycket mer. Men sen i augusti var det nån som öppnade ketchupflaskan, och på en månad plockade hon 4 pinnar   . Det började den 14 augusti i Mora, där fick hon sin första pinne i hoppklass. Sen första helgen i september var vi i Kungsör och tävlade. Där fick hon en pinne i hopp på lördagen, och en i agility på söndagen. Sen den 10 september tog hon sin sista pinne i hoppklass, och vart uppflyttad till tvåan. Det hade varit bättre om hon tagit i agility istället. Men nu vart det så här. From nästa år så är uppflyttningen valfri. Då hade jag kunnat vänta med uppflytt i hopp tills hon fått 2 pinnar till i agility. Det vart lite trist nu tävlingsmässigt. Nu får Lizzie pga det vänta ända till maj på sin första officiella tävling.

Claras agilitykarriär har det varit lite si och så med. I somras så tänkte jag att jag åker med Clara till Ludvika för dom hade en inofficiell där för de skulle auktorisera en tävlingsledare. Första loppet så tog hon nästan halva banan, men jag fick locka och pocka. Andra loppet ville hon inte ens hoppa över första hindret. Tredje loppet strök jag henne. Så jag tänkte att Claras agilitykarriär var där. Jag tog inte ens med henne på träningarna, utan jag tänkte att jag satsar på Lizzie istället. Det var nog ett smart drag det där. Sen under sensommaren när vi tränade rallylydnad så hade dom agilitykurs samtidigt. Så efter den kursen och vår träning så gick jag ut och provade lite med Lizzie, och tänkte att jag provar med Clara också. Och hon gick kanonbra på den banan som var uppställd. Då tänkte jag att det kanske finns ett litet hopp. Så då började jag ta med Clara på träningarna då och då. Det gick bättre och bättre för varje gång.

Sen var det en officiell tävling som Ludvika skulle ha i Smedjebacken. Vi hade lite strul och få ihop det med bilar, så jag planerade att maken skulle skjutsa mig och hundarna till mamma. Sen skulle jag gå med flickorna från henne till Heros. Så jag anmälde Clara till ett agilitylopp. Hon gick runt hela banan. Visserligen blev vi diskade för vi fick 3 st vägran. Men det var inte alls likadant som i somras. Nu ville hon springa, fast vi har ju inte jobbat ihop oss riktigt så det vart en del oklarheter på vissa ställen, därför dessa vägran. Sen efteranmälde jag henne på en av våra Vintercupstävlingar som gick dagen efter. Hon gick alla 3 loppen, ett av dom tom nollad fast med tidsfel. 2 lopp diskade vi oss pga att jag inte litade på henne. Trodde hon inte skulle fixa så jag gjorde lite extra svängar för att hjälpa till trodde jag. Men det vart ju alldeles galet istället.  Men nog är Clara på G. Funderar på att anmäla henne till Rättvikstävlingen i mars, om jag får nån och åka tillsammans med. Det är lite väl långt att åka ensam.

Sen har vi ju rallylydnaden. Den blev ju officiell den 1/7-11. Såklart var ju jag och systrarna med där och tävlade mitt i natten. Vilket var en upplevelse i sig. Där fick båda 2 godkända resultat. 2 veckor senare så åkte vi till Ånnaboda, utanför Örebro och tävlade. Där fick dom sitt andra godkända resultat. I september så var vi till Uppsala och tävlade, och där fick båda sitt tredje godkända. Då sa jag att Lizzie inte behöver starta i nybörjarklass fler gånger så jag flyttade upp henne till fortsättningsklass. Men Clara var inte riktigt klar för det, det är hon väl inte än heller egentligen. Så helgen efter Uppsala så åkte vi till Dala-Floda och tävlade. Lizzie fick 92 poäng på sin första i fortsättning och kom på 2:a plats. Clara fick sitt fjärde godkända i nybörjarklass. Men där bestämde jag mig för att Clara inte behöver starta mer i nybörjarklass, det kändes lite meningslöst med ett fjärde godkänt. Så nästa tävling hon startar i är fortsättning, vare sig hon är klar eller inte. Sen i oktober var vi till Vallentuna, Lizzie och jag. Det var 2 tävlingar där, och hon fick sina 2 godkända resultat i fortsättning. Så på 6 tävlingar så fixade sig Lizzie upp i avancerad klass. Man skall ju ha 3 godkända eller maxpoäng på en tävling för att kunna flytta upp sig. Men man skall ha 3 godkända för att kunna söka om titeln. Så på Lizzie kan jag söka titlarna RLD N och RLD F, men har inte gjort det än. Och för Clara kan jag söka RLD N.

Sen har vi ju lydnaden, där är det ju bara Lizzie som tävlar. Vi har varit på några stycken, och vi har varit såååå nära 1:a priset flera gånger. Varit en eller två poäng ifrån. Men så till slut i Dala-Floda i somras så fick vi äntligen vårat första 1:a pris. Hade ju hoppats att vi skulle få 2 till i år, men det vart inte så. Sista tävlingen så fick vi ju bara 159 poäng, och man skall ha 160. Surt sa räven........  Men, nästa år tar vi nya tag. Blir ett nytt försök redan i januari.

Så målet nästa år är att Lizzie skall ta sina 2 pinnar i agilityklass, så att hon kommer upp i tvåan i den också. Clara och jag skall börja fungera tillsammans på agilitybanorna. I rallylydnaden skall Lizzie starta i avancerad klass, och Clara i fortsättning. Sen hoppas jag Lizzie får sina två 1:a pris i lydnaden så att vi kan börja träna på tvåan.

Ett stort grattis till våran lilla Farina som fyller 2 år idag. Nä, om jag skall vara ärlig så fyller hon 9, fast det har hon inte förstått själv   . Hon skuttar och nafsar i rumpan på promenaderna, och försöker göra krokben på en precis som alltid. Möter vi en hund som hon verkligen gillar då blir hon ju alldeles nipprig. En bild på Farina från förra sommaren när hon tränade agility. Hon får bara hålla på med det för skojs skull nu, med låga hopphinder. Det blir inga höga hopp mer för Micki eller Farina.

Många är skriverierna om collie och dess rädslor. Men en hel del av dom där rädslorna är bara förtal, som till stor del kommer från colliens egen rasklubb, Svenska Collieklubben. Men när man vill att dom skall visa dom rädda collien så får man inget vettigt svar, bara en massa MH-spindlar och enkäter som är vinklade så att det ser ut som om dom har rätt.

Vill ni ha en riktigt bra collie, så tycker jag att ni skall kolla på dessa två sidor, båda sidorna är nog ganska nya, så alla är nog inte med än:

Här hittar ni länkar till bra colliekennlar i norra delen av landet.

Collieringen i norr

Här är colliekennlarna i södra delen.

Colliekennlar i söder

Har en del kontakt med uppfödare från dessa kennlar, och jag vet att de har bra hundar, som inte är några fegisar. Men enligt collieklubben så är collien ett mentalt vrak som är så rädd att dom inte klarar av att leva den vanliga vardagen.

Idag har Colliekompisarna varit och hälsat på fårskallar   . Vi var till Marianne på Gatefields kennel. Kan ju säga att det var jättekul. För det första när man kom dit, satt sig på trappan och blev omringad av en hel flock collie som alla ville vara närmast, det var helt underbart och sitta där bland alla dessa hundar.

Sen åkte vi till fåren som var en bit bort. Först fick Clara ut och prova. Hon fick först springa runt hagen, sen gick vi in. Där fick hon börja med koppel, sen kopplade vi loss henne. Det gick mycket bättre nu än vad det gjorde förra sommaren när vi var uppe på kennelträffen för då ville hon bara döda fåren, eller nästan . Fast jag vet inte riktigt om hon förstod vad hon höll på med, annat än att hon försökte komma fatt mig, men att jag alltid sprang undan. Skulle ju försöka ha fåren mellan henne och mig.

Sen tog vi in Lizzie efter henne. Hon var väl inte rädd för fåren, men hon visade inte heller nåt större intresse för dom heller. Vad som intresserade henne mest var väl slutprodukten. Kan ju säga att det inte har blivit några pussar efter den vändan  .

Sen fick hon nosa på ett lamm, för vi tänkte att hon kanske ville bli mer intresserad av dom istället.

Det var meningen från början att bara systrarna skulle prova, men så frågade Marianne om vi ville prova med nån mer så då tog vi in våran Grand Old Lady . Hon visade verkligen intresse för det där.

En liten film med Farina in action.

En bild på några andra tackor med lamm i en annan hage. Dom var så söta dom svarta med vit huvud, och så svarta runt ögonen.

Dessa lamm är bara en vecka gamla, de fanns i en annan hage.

Micki fick stå över denna gång. Ibland tycker jag synd om Micki. Men han skäller så mycket så han hade skrämt fåren. Vill inte ta han på agilityträningarna på onsdagarna för han skäller så mycket, så vi brukar och på helgen när vi får vara ensamma. Dessutom så stressar han upp sig så att det blir inte bra.

Sista april igen, dagen då maken och jag förlovade oss för 13 år sen vid majbrasan i Smedjebacken. Sen åkte vi till Ludvika på finndansen som håller på till kl 3 på morgonen. När jag var yngre så höll dom på till 4, det var 2 bans som spelade oavbrutet. Det var tider det.

Idag har jag bytt jord till min änglatrumpet, sen har jag haft lite jord till klängrosen som nästan hänger i luften tack vare en viss Farina   .

Sen har jag borstat Lizzie, och efter det blev det en liten fotosession. Tänker göra samma sak med alla 4, en efter en. Men är kommer då Lizzie, henne var det minst att göra på.

Ja, ett stort fy på matte, eller mig   . Jag glömde ju bort att skriva i bloggen att Farina fyller 8 år. Så igår blev våran Farina veteran. Hurraa för Farina, hon leve, hipp hipp hurraaa .

Här en bild på Farina, se så stolt hon är med sin medalj runt halsen som hon vann på ett agility KM i Ludvika. Hon kom på tredje plats, hon hade chans att vinna men husses nerver tålde inte påfrestningen i sista loppet .

Collieforumet, det är verkligen ett forum för sig. Men ikväll så sa jag adjö till dom. Vissa personer där får hålla på med att smutskasta personer hur dom vill, och inte får dom ens en tillsägelse. Andra så fort dom bara antyder nåt, så blir det raderat med stora röda bokstäver. Det värsta med dom här forumen är att man inte kan ta bort sig själv. Jag letade och letade, men inte hittade jag nåt. Så  jag får väl vara kvar där tills nån läser mitt inlägg och tar bort mig. Nej jag vill inte verkligen läsa allt skit dom skriver där. Jag blir verkligen ledsen när jag läser hur dom förolämpar uppfödare som har hållt på och fött upp collie i över 30 år, är det så konstigt att det är många bra som slutar. Enligt dom är det bara 2 uppfödare som kan föda upp riktiga collies, och om nu dom skulle vara dom enda i hela Sverige så byter jag ras. För dom 2 är även dom enda jag inte skulle kunna tänka mig en hund från. Men tur så finns det ju uppfödare i andra länder, dom kan inte dom här tokarna på collieklubben göra nåt åt.

Ibland så slänger tom moderatorerna såna kommentarer där att man bara kan sitta och gapa. Ja, nu får jag ju mer tid till sånt som är roligt, behöver ju inte in där och läsa deras skit. Ja, Allt det här hänger på att vissa personer tror att collie som inte har kryss i exakt rätt ruta i alla moment på ett MH är mentala vrak. Dom tror att dom hundarna är så mentalt störda att man inte kan ta dom utanför huset utan att dom skakar. Ja, det skall verkligen vara skönt att inte behöva läsa all dynga dom häver ur sig där. Nu håller jag på med nåt roligare, laddar upp lite filmer från när vi var och tränade agility idag. Men det blir bara med Micki och Farina, inte med Lizzie. Jag vet inte hur man redigerar filmen så man får bort ljudet *S*. Annars skulle ni få se Lizzie också.