Colliekompisarna

Alla inlägg den 28 mars 2015

Av Marru - 28 mars 2015 23:16

Imorse vaknade man till strålande solsken, och så mådde jag ju ganska bra. Ok, lite luddig i huvudet fortfarande. Men jag hade sovit ganska bra. Hade inte varit täppt i näsan, och behövde inte ta några halstabletter heller. Vi var ganska många från klubben som skulle tävla där idag. Vi var tvungna och vara där i tid för klubbkompisen skulle tävla i small och dom var före large. Jag gick en liten vända med Lizzie och Jeri. Sen gick jag in i ridhuset och tittade på dom andra. Jag var först lite orolig för ridhuset. Det skulle egentligen varit i ett annat ridhus, men där var hästarna sjuka och dom fick inte ha en tävling där enligt veterinären. I det ridhuset har vi tävlat en gång, och vi tyckte det var ganska litet. Och det här skulle vara ännu mindre. Jag såg framför mig folk som satt och trängdes alldeles runt banan. Men när vi kom dit så såg jag att det var ju perfekt för våran första start på bortaplan. Dom hade delat av ridhuset i mitten. Då blev det 4 väggar runt banorna, och läktare runt omkring. Kändes ju hur säkert som helst för oss. Man hade kanonbra utsikt från läktaren i gaveln över hela ridhuset. Man kunde titta hur det gick för klubbkompisarna på en bana, och från samma ställe såg man ut över den andra banan också. Lätt och hålla koll på när det blev dags för banvandring för oss. 

 

Vi började på en agilitybana. Hopp, gunga. Där tänkte jag att jag måste ta det lugnt med Jeri, så att han inte far över den för fort och det händer nåt och han blir rädd. Det var en sån där gunga som jag inte riktigt gillar. Men det gick bra. Sen vart det en böjd tunnel, ett hopp och slalom. Först trodde jag att han skulle springa förbi slalomet. För det gjorde han i torsdags när jag prova slalom med han efter rallylydnadsträningen. Då sprang han bara förbi vid sidan. Så jag var beredd på att ta tillbaka han. Men så såg jag att han gick in i första porten, och fortsatte. Ja, då var det ju bara och hänga på, och han tog hela slalomet. Sen vart det ett hopphinder. Men där fick vi lite strul, för han sprang förbi den vid sidan av. Så var jag ju tvungen och få han över på rätt sida utan att han hoppade över fel. Efter det var det hopp, tunnel, hopp, hopp och en till tunnel. Sen var det bara några hopp, tunnel, A-hinder och i mål. Jipppiiii!!!!! Vi hade klarat våran första bana på bortaplan utan att diska oss. Vi fick 5 fel på halsen och tidsfel och en 34:e placering. Men vi tog oss runt, och det är huvudsaken. 

 

Sen var det dags och börja vänta på nästa banvandring. De hade delat largeklassen i 2 delar. Första delen gick banvandring, sen tävlade. Efter det gick andra delen banvandring och tävlade sen. Tanken var att när vi i den första delen var klara, så skulle det vara klart på den andra banan för oss. Men nu blev det inte riktigt så. Så vi fick vänta en stund. Jag var lite orolig för hoppklassen för jag såg att den startade med däcket, och det har vi ju inte tränat så mycket. Sen var det här däcket helt olikt den som vi har på klubben. Men när det var dags för våran banvandring så upptäckte jag att det stod ett hopphinder där istället. Det tackar vi för. Den här banan kändes också ganska enkel. Började med ett hopp, och slalom. Han tog slalomet mycket långsammar än  vad han gör när vi tränar. Men jag ville inte börja stressa på han. Tänkte att då kanske han går ur, att det är bättre att han tar det säkert istället. Hela banan så hade jag som mål, säkert. Bättre att få börja med att lyckas. Den här gången så sprang han inte förbi några hinder, utan tog alla precis som han skulle. Tror inte han ens stannade och ruska på sig efter säcken. Det brukar han göra när vi tränar. När han kommer ut ur säcken så ruskar han på sig. För det kan ju ha hamnat några pälsstrån på sniskan. Men inte idag då. När vi kommit över halva banan utan några fel, så tänkte jag att det här kan väl aldrig gå vägen. Men det gjorde det. Han nollade sitt första lopp. Han fick några sekunder tidsfel. Men jag vet att hade jag jobbat på så hade han fixat tiden. Men vi har inte bråttom att nolla oss. Vi hinner köra många lopp, och det kommer när vi är redo. Är så stolt över min lille kille. 

 

Efter det så tog jag Lizzie och Jeri med mig på en promenad, läs cachejakt   . Jag hade ju span på ett vid ett museum nära ridhuset. Men där var det nåt på gång, för det var parkeringsvakter och en massa folk där. Så jag fick sikta in mig på en annan i närheten. Vi hittade till den till slut. Det var en rolig en vi hittade. Sen gick vi tillbaka till bilen. Jag gick in och titta hur långt dom har kommit, och hur det har gått för dom andra. Efter en stunds väntande var det då äntligen dags för Lizzie och springa. Hon gjorde som vanligt, säkert men lite långsamt. Hon fick en del tidsfel och kom på 15:e plats. Sen vart det ju dags för hopploppet. Den banan kändes mycket knepigare. Då upptäckte jag en sak som var till nackdel med ridhuset. Innan vi skulle starta så upptäckte jag att jag kom ju inte ihåg banan. Det fanns inte heller riktigt nån möjlighet att gå in och kolla hur den gick. Så det var ju bara och chansa på att det skulle gå bra. Början gick bra, men sen kom det ett hopphinder, och jag höll på att ta henne över från fel håll. Men kom på mig, och sen fick jag jobba för att få henne på rätt sida igen. Sen gick det ganska bra. Slalom, tunnel ett hopp. Men vart tar Lizzie vägen   . Hon skall in i slalomet igen. Jaha, så då diskade vi oss. Ja, det var väl lika bra det, för vi fick ju en massa fel vid det där hoppet där jag glömt vilket håll hon skulle hoppa från. Vi hade bestämt att vi åker till Eskilstuna och äter på Max där. Men då fick vi vänta på en som skulle starta sist. Så då tog jag Lizzie och Jeri med mig och gick tillbaka till det där muséet där dom hade en cache. Det var ett försvarsfordonsmuseum. Det stod ett par pansarvagnar där. Cachen skulle vara nära byggnaden och där stod en pansarvagn, och jag tänkte för mig själv. Hur mycket behöver man rota för att se den. Men jag såg den ganska snart när jag närmade mig pansarvagnen. Men jag såg även en pappa med sitt barn som sakta gick mot parkeringen, och pappan sneglade på oss. Så jag började ta kort på Lizzie och Jeri framför pansarvagnen och hoppades att de skulle komma iväg snabbt. Men sen kommer det en bil på vägen, och stannar på busshållsplatsen alldeles bredvid. Men hallååååå, där kan du ju inte stå   . Så då fick jag gå där fram och tillbaka och låtsas vara intresserad av dom där pansarvagnarna. Men jag hade bestämt mig, jag var så nära, jag såg den. Jag tänker inte gå därifrån förrän jag hade loggat den. Äntligen åker bilen......några meter och stannar. Men för sjutton....åk. Efter många om och men så åkte han, och det var bara för mig och fiska fram cachen. Burken satt fast i en liten pansarvagn. Så jag kunde äntligen logga dagens andra burk. Det var inga problem med att få tillbaka den. 

 

Så det var min dag idag.

 

Ridhuset

 

 

Första cachen som hette Tomtebo. Hmmm...undrar varför   

 

 

Jeris första agilityrosett   

     

 

Sen blev det pansarvagn.

 

ANNONS

Presentation

Fråga mig

15 besvarade frågor

Chat

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12
13
14 15
16
17
18 19 20 21 22
23
24
25
26 27 28
29
30
31
<<< Mars 2015 >>>

Translator

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Banners

Hundsidor

Målarbodens blommor

Länkar

Recept

Väder

Sök i bloggen

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Colliekompisarna med Blogkeen
Följ Colliekompisarna med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se