Börjar med att säga grattis till Finland på sin 98:e självständighetsdag. 

Igår så var det dags för andra tävlingen i Vintercupen. 3 ggr hoppklass. Jag sprang med Jeri, och Felix med Lizzie som vanligt. Första loppet började vi. Det gick hyfsat, men det blev några stopp och han fick ett par vägrningar. Dom där stoppen berodde helt på mig. Det är ungefär som det var när jag fick en massa onödiga stopp med Lizzie för några år sen. Men vi kom ju på 16:e plats i alla fall. Senare blev det dags för Felix och Lizzie. Han hade lite bråttom där och kom för långt så Lizzie sprang förbi andra hopphindret. När han försökte få henne tillbaka så hoppade hon över från fel håll. Disk!

Andra loppet, så var Jeri och jag först ut igen. Banan kändes enkel, en springbana. Men så blandade jag vid ett tillfälle ihop banan med föregående bana. Jag tänkte för mig själv, att vi tar bara den här svängen, sen är det bara och springa på. Hmmmm.....men av nån anledning så gjorde jag ett blindbyte efter hoppet så jag hamnade på fel sida om tunneln. Hade ju inte behövt göra nåt byte för jag var ju på rätt sida. Precis när jag gjort bytet så kom jag på, h-e fel sida. Men gjort är gjort och sen blev det bara pannkaka av allt. Lizzie och Felix gick det lite bättre för. De fick väl nån vägran eller nåt. Men Lizzie sprang med han alla fall. Tror de kom på 15:e plats. 

Tredje loppet startade Jeri och jag först igen. Fast Lizzie och Felix skulle starta alldeles efter oss. Funderade lite på hur jag skulle göra. Andra gånger dom har startat så har jag stått i närheten av starten så Lizzie har sett mig. Jeri vägrade och hoppa genom däcket denna gång, fast han gjort det redan ett par gånger tidigare. Så vi blev diskade i det loppet också. Vi stannde vid målet så att Lizzie skulle se mig. Den här gången sprang de ett felfritt lopp med tidsfel. Men till skillnad från tidigare gånger så spanade inte Lizzie efter mig en endaste gång. Kommer inte ihåg deras placering där, men det blev alla fall inte bland dom 10 bästa. 

Idag har då Jeri och jag varit och tävlat rallylydnad. Det var Heby BK som hade ordnat den tävlingen. Den hölls i en gammal industrilokal. Det var väl inte det allra bästa för vår del. Jeri blev alldeles för ofokuserad i den miljön. Med andra ord gick det inte så bra, och jag kan bara konstatera att vi skall inte tävla rallylydnad inomhus alla fall. Inte under nästa år alla fall. Vi får väl se hur det ser ut framöver.

Nu har man igen gjort nåt som jag inte brukar göra, gillar inte ens det egentligen. Men vad gör man inte för världens sötaste kille. Felix har aldrig varit på en riktig långkryssning, eller till Finland. Maken hade visst vid nåt tillfälle lovat han en kryssning före jul. Så då blev det tydligen lite panik. Men lyckades hitta en lucka som passade och åka på. Eller egentligen inte så var det väl inte riktigt läge nu heller. Men man fick väl se till att det passar. In en ledighetsansökan till skolan på både Felix och mig. Visserligen så var jag väl inte riktigt kry. Jag har hållt på och hostat i över en vecka. I tisdags så var jag och köpte hostmedicin. Men tyvärr så köpte jag en för liten flaska. Så i torsdags så var jag tvungen och köpa en ny, men större denna gång. 

Så i torsdags så var det bara och åka iväg då. Killen var nog lite nervös, tror jag. Tex hade vi följande diskussion i bilen. Jag: om en timme så är vi på båten. Felix: om 1½ halvtimme sjunker båten och om 2 timmar drunknar vi. Hela tiden på båten så tjatade han om att det gungar och det var jättehöga vågor. Dom största vågorna framkallades av själva båten. Visst var det lite skumtoppar ute på havet. Men inte gungade det speciellt mycket. Möjligen vaggade lite. 

Det var full rulle hela tiden på båten. I början kändes det som om han ville undersöka precis allting innan båten sjönk   . Vid ett tillfälle så sa jag åt han "men tänk att vi alla fall har haft roligt innan båten sjunker" . "Jo, i en halvtimme och båten har inte lämnat hamnen än", svarade han. Det var fram och tillbaka, upp och ner. Så fort jag hann tänka "nu är det lugnt ett tag" . Då sa Felix "kom", och så bar det iväg nånstans igen. Båten var fullt julpyntad, men julgranar och andra saker. På kvällen när vi skulle lägga oss, så fick jag ett riktigt hostanfall. Felix började också hosta, och jag frågade om han också skulle ha hostmedicin. Nä, det skulle han inte ha, för det var äckligt. Nähä, slipp då tänkte jag. Senare när jag var på toa och borstade tänderna så hörde jag hur han började hosta rejält. Efter en stund hörde jag en svag röst säga att han ville nog ha hostmedicin i alla fall. När vi kom till hytten i början, och jag frågade vart han ville sova. Uppe sa han. Ok, jag sover nere. När det var dags och börja sova, så vågade han trots allt inte sova uppe. Jag var också lite orolig eftersom jag vet sen förut hur oroligt han sover. Men då hade vi nästa problem. Eftersom han redan varit uppe i sängen och bökat, och vi hade ju bara betalat för 2 platser, så vågade vi inte göra om soffan till säng. Så vi tog ner lakanet, och la den över soffan. Så fick han sova på soffan istället. Så går det när man skall vara kaxig   . När vi väl somnade så sov vi hela natten, utan att hosta en endaste gång. Men när vi vaknade på morgonen så satt vi igång båda två.

På fredagen så var vi då framme i Helsingfors, och en del aktiviteter på stan. Det var ju lite lustigt att vi hamnade på samma kryssning med Mälardalens spelmän. Dom har man ju spelat tillsammans med ett antal gånger. Deras trummis jobbade dessutom på stålrör i Virsbo. Han var truckförare där. Jag tänkte flera gånger när jag såg en karl på båten, att han var väldigt lik Ville, som den här truckföraren hette. Men det var nåt som inte stämde med han. Sen såg jag en annan person som jag kände igen från gruppen, och då tänkte jag att det måste ju vara truckföraren. Så jag sa bara hej Ville. Han vände sig om förvånat. Då sa jag att jag tänkte redan tidigare på båten att den där var lik Ville. Sin vana trogen säger han då "det brukar kvinnor ofta säga" . Han är en riktig skojare, ibland. När han inte var sura på jobbet för att alla ställde grejer på fel saker, eller gjorde nåt annat fel   .

Tanken var att först gå en liten vända på stan. Så vi började gå från hamnen. Först så tog vi en cache som var alldeles bredvid terminalen. Sen tänkte vi ta en till, som låg vid Uspenskij-katedralen. Men den hittade vi inte. Men kyrkan var fin. Det är en ortodox kyrka. Där i parken nedanför katedralen så såg jag rosor som blommade för fullt. Därifrån gick vi ner till salutorget. På väg dit gick vi över en bro. Reagerade över att det satt en massa hänglås på räcket. Det var namn ingraverade på dom. Ett flicknamn och ett pojknamn, så ibland fanns det ett hjärta också. Funderade lite över om det möjligen kunde vara så att folk förlovar sig där på bron. När vi vända oss om, så såg vi att det hängde ännu mera hänglås på det andra räcket. På torget var det ganska så tomt. Inte alls som det brukar vara på sommaren. Men det fanns några tappra försäljare. Efter det så gick vi en sväng i saluhallen. Tycker det är nåt speciellt med saluhallarna i Finland. Det finns ju en i alla större städer.

Efter en sväng i saluhallen så fortsatte vi vår promenad på Esplanaden. I början av Esplanaden finns bla en staty, eller om den nu är på slutet. Beror väl på vilken ände som är början. Men alla fall så började vi i den änden. Statyn heter Havis Amanda. Studenterna brukar sätta en studentmössa på huvudet på henne när dom tar studenten. Inte för att jag vet hur dom får dit den, för statyn var ganska hög. Nåt som retade mig var att dom inte hade nåt namn på statyerna. Som denna hade jag en misstanke om att det var den, men var googlade för att vara riktigt säker. Istället hade dom en skylt med en sån där OCR-ruta som man skulle skanna med telefonen. På skylten stod det också "statyn talar till dig" . Jaha, vad kul då. Men man kunde ju alla fall ha en skylt på vad det är för nåt, för nån sån hittade jag inte. Efter det så kom vi till en flott byggnad, en gammal restaurang. Över 150 år gammal. Storheter som Sibelius, Gallen-Kallella och Leino brukade äta där. Efter det så kom vi till nästa staty, som inte hade nån skylt. Men jag kom fram till att tittat på en stentavla framför statyn att det föreställde mannen som skrivit Finlands nationalsång, Runeberg. Det var så fint där på Esplanaden med julbelysning överallt. Det var julbelysning på båda sidor vid affärerna.     

Men vi var tvungna och få tag på ett apotek. Fanns en del jag skulle köpa, och Felix behövde näsdroppar. Så fick vi syn på nåt som liknade en gågata, så vi svängde in där, och hamnade utanför Fazer. Det vet väl varenda en vad Fazer betyder. Godis! Så det blev en sväng in där. Frågade efter apotek, och den var ju inte långt borta. Efter det fortsatte vi vår promenad, och helt plötsligt såg jag nåt som jag sett förut. Järnvägsstation.   

Felix ville ha en datamus som såg ut som en bil, så då gick vi lite och kollade. Kom till en galleria. Jag hade ju hoppats att vi skulle hitta till Stockman, och nu i efterhand så vet jag att vi var nog inte så långt ifrån. Men alla fall så gick vi in i den gallerian som låg i närheten av järnvägsstation. Vi hittade en databutik, så jag frågade där. Killen där hade inte sett några, men han trodde att dom kunde hittas på nätet. Sen gick vi till en finsk hamburgerbar och åt, Hessburger. Sen ville Felix åka till Sea Life. Jag hade ju sagt att vi kunde gå på stan ett tag, och sen åka dit. För vi skulle ju vara i land ganska många timmar, och inte orkar man trampa i affärer hur länge som helst. Så vi gick till busshållplatserna vid järnvägstation, och jag frågade hur man tar sig dit. Tänkte att det blir hur dyrt som helst att ta taxi. Men dom bussarna gick inte så långt, utan dom körde bara i centrum. Hmmm.....hur kul är det att bara köra alldeles mitt i centrum. Så till slut så tänkte jag att jag ringer till min farbror som bor i stan. Men var tvungen och ringa till den andra för att få telefonnumret. Vilken otur att min farbror var ute och körde buss just då. Men han förklarade hur vi skulle ta oss vidare. Spårvagn 3, den stannar alldeles bredvid. Det passade ju bra, för Felix ville åka spårvagn, och det fick han ju verkligen göra nu. Akvariet låg alldeles bredvid nöjesfältet, Linnanmäki/Borgbacken, som visserligen var stängt nu. Men akvariet var öppet. Det var ett trevlig ställe och gå på. Många fina fiskar fick man också se. Dom hade en glastunnel som gick under ett akvarium, så man hamnade under fiskarna. Där hade dom bla hajar som simmade omkring. Lite svårt att få bra bilder där, för såklart så får man ju inte använda blixt där. Då kan man ju skrämma fiskarna rejält. Det fanns allt där, små pilgiftsgrodor, sjöhästar, hajar, rockor mm. Pilgiftsgrodor har man ju hört talas om, men har inte haft en tanke att dom var så små. Dessutom var dom väldigt fina med sina fina skarpa färger.

Efter att vi gått där en stund så var det dags och börja fundera på färjan igen. Så att vi inte kom försent. Så vi gick ner till spårvagnshållplatsen. Samma spårvagn skulle ta oss nästan till hamnen. Kan ju säga att det inte går speciellt fort med spårvagn, men det sparade fötter alla fall. Ett tag så trodde jag att vi missade hållplatsen vi skulle gå av på. Men så kom vi precis till hållplatsen vi klivit på vid järnvägstation. Så då hade vi en bit kvar. Men sen började det kännas igen som om nåt var fel. Aldrig verkade vi komma till hållplatsen. Efter många om och men så var nästa hållplats Olympiaterminalen. Det är där Silja Line stannar, så då var vi ganska nära. Jag frågade Felix, skall vi gå av här eller nästa. Han hade börjat bli lite orolig, så han sa att vi går av här. Det skulle vi inte gjort. Vi fick ju gå hur långt som helst. Till slut så var vi nere vid saluhallen igen. Vi gick in där för nånstans på vägen så hade jag tappat bort paraplyet jag tagit med mig. Vet att jag hade den vid saluhallen första gången. Den kanske blev kvar i apoteket. Köpte kvällstidningar där jag köpte te förra vändan och frågade om dom fått in ett paraply. Jo, det hade dom. Men det var inte mitt. Sen tänkte vi ta en cache som var i närheten av saluhallen. Men den hittade vi inte. Så vi fortsatte mot torget, och bron med hänglåsen. För det skulle vara en cache i närheten av den. Men den hittade vi inte heller. Vid det här laget så hade min mobil börjat bli ganska strömlös. Så då gav vi upp allt, och gick till Viking terminalen. Vi vilade en stund i hytten. Inte allt för länge, det såg Felix till   . Så då var det bara och börja om igen, fram och tillbaka, upp och ner. De hade en del aktiviteter på båten för barn. På väg till Finland så ställde Felix upp på två tävlingar. En balanstävling där man skulle blunda och ta tag i ett ben, och behålla balansen. Det var han inte så bra på. Men fick nåt tröstpris med Ville Viking på. Nästa tävlning var lite senare. Då var det snabbhet. De skulle sparka på en sparkcykel så fort som möjligt. 3 varv runt hålet där man såg till dom nedre våningarna. Det var han bättre på och vann. Han fick en kupong som han kunde hämta dricka och Pringles chips på. Plus en liten boll. Igår kväll var det tävlingar igen. Den första var en snabbhetstävling igen. Den här gången så skulle dom trä ett gummiband över sig 3 ggr. Det gick inte så bra för Felix för han var ju större än dom andra. Andra tävlingen var en rockringstävling. Trots att en av tjejerna var en riktig hejare på att rocka så vann han. Det gick ju ut på att hålla rockringen uppe så länge som möjligt. Återigen en kupong med dricka och chips. Nästa tävling var frågesport, och återigen vann han. Denna gång var det några Viking grejer. 

Imorse så vaknade jag ganska tidigt. När jag varit och duschat så upptäckte jag att det var strålande sol i Stockholm. Riktigt kanonväder. Felix ville åka till nåt ställe som heter Skrapan. Jag trodde att det skulle vara nåt märkvärdigt eftersom det var i Stockholm. Men det var ju ingenting. Tom Felix vart nog lite besviken, han tyckte att det var större sist han var där. Sen åkte vi hem. Båda var nog ganska slut. 

Så nu blir det sängen här. Imorgon är det rallylydnad i Norberg som gäller, och man får vara lite skärpt. Det är ju jag som är domaren.

Återigen har det gått allt för lång tid sen man skrev sist. Här har man åkt på höstens tredje förkylning. Antar att man har skolan och tacka för det. Skulle varit till tandläkaren på onsdag, men det fick jag avboka. Vågar inte tänka tanken på att sitta där i stolen med en massa bråte i munnen, och få ett hostanfall   . En vecka har jag hostat nu, och börjar bli skapligt trött på det. Men trots det så var vi och tävlade på Vintercupen. Det är ju lite lättare nu när jag bara behöver tänka på Jeri. Lizzie tar ju Felix hand om. Vet inte om jag hade orkat springa 6 lopp i det här tillståndet. Men 3 gick bra. Fast Jeri var lite ovan vid gungan. Så vi diskade oss i 2 lopp, och på ett kom vi på 13:e plats. 

Felix och Lizzie då. Ja, Lizzie var ju på lite konstigt humör i lördags. Hon började titta på tidtageren i första loppet, och i dom andra två ställde hon sig och tittade på domaren. Precis som om hon aldrig sett han förut. Ja, det slutade ju med att dom diskade sig i alla 3 loppen. För övrigt så sprang han med en klubbkompis sheltie. Men det var ju också en morsgris. I första loppet så gick det ju ganska bra, för han fick ju Ior till sig. Men i dom andra 2 loppen så skrek Ior "MAMMAAAA" . Men han fick springa ett lopp med en jaktcocker, och det gick mycket bättre. Hon bryr sig inte om vem hon springer med bara hon får springa, verkar det som. Trots att husse står mitt på banan. Dom fick en vägran för att hon sprang förbi gungan. Annars hade dom säkert nollat sig. Det lilla tidsfelet dom fick kom pga hon sprang förbi gungan och han var tvungen och ta henne tillbaka. 

På söndag så var då Jeri och jag på kennelmästerskap. Då var vi ut på nåt som vi inte tränar på. Spår har vi ju tränat på lite, men inte alls på ett år. Så det gick ju som det gick. Han fick ju upp spåret till slut, och då sa jag "bra" . Då vände sig Jeri om och kom till mig. Bra = godis, tänkte han. Men han hittade sista pinnen alla fall, och då fick han sitt godis. Aldrig trodde jag att han skulle godkänna godisbelöning.  Sen körde vi budföring. Har vi bara provat på kennelträffen förra hösten. Först så ville han inte iväg, men när Marianne ropa på han så hade en himla fart. Lika snabbt kom han tillbaka till mig igen. Efter lunch så blev det appelllydnad. Det gick som det gick också. Men nåt som jag är nöjd med att han på inkallningen satt kvar tills jag ropa på han. Som man nöter med det i agilityn. För att få till starterna. Han skall sitta kvar tills jag står på rätt plats. Men det är ju så det är. Man får glädjas åt dom små sakerna, och just det är viktigt för mig. 

Då var vi inne i november första vintermånaden. Men oktober månad avslutade vi verkligen storstilat. Ja, alla fall Felix och jag. Årets stora geocaching event skulle gå av stapeln i Örebro. Jag trodde inte att jag skulle få nån möjlighet att åka på det, trots att det var så nära. På lördag förmiddag åkte vi iväg mot Örebro. Felix fick ta några cacher efter vägen. Jag hade ju redan loggat dom tidigare. 

De hade släppt nåt som heter labcacher, 10 st på intressanta ställen i Örbro. Så innan vi åkte till eventet, så tänkte vi ta en av dom. Den skulle finnas vid svampen. Men min gps visade oss bort från svampen. Det kändes inte riktigt rätt. Så vi gav upp, och åkte till hallen där eventet skulle vara. Det var massor av folk där, det var från Norge, Tyskland och Finland. Säkert fanns fler länder representerade, fast jag hörde inga fler språk. Vi gick där i hallen och tittade lite, shoppade lite. Sen skickade jag ett meddelande till några från Västerås och fråga vart dom är. Jo, dom var ute och tog labcacher. Jag frågade vart dom skulle sen. När jag hörde Wadköping, då sa jag åt Felix att nu åker vi. Eftersom jag bott i Örebro ett år på 80-talet, så hade jag alla fall lite pejl på hur jag skulle åka där. Hitta en parkering till bilen, nära Wadköping. GPS:n visade mig rätt den här gången. Men fick lite hjälp av två karlar som vi stötte på redan vid svampen. Visste ju inget om dom här labcacherna. Där runt en flaggstång så såg jag Västeråsarna. Så vi hängde med dom när dom gick till slottet och tog nästa labcach. Efter vägen fanns det några gamla vanliga som vi tog. Bla fick vi ta lite hjälp av Felix på en som var högt uppe. Han fick sätta sig på ett par axlar, då kom han åt burken. Efter slottet så bestämde vi oss för att försöka på den borta vid svampen. Men sen helt plötsligt så bestämde dom andra sig för att åka tillbaka till hallen för att fika. Felix och jag bestämde för att åka till svampen. Men istället så hamnade vi på ett annat ställe där det också fanns en lab. Den här dagen var inte cacherna speciellt svårhittade, för det flockades massor av människor runt dom. Som när jag skulle ta den borta vid slussen efter att dom anra åkt tillbaka till hallen. Såg på långa vägar vart den cachen var. Felix fick sitta kvar i bilen, han var ju lite febrig killen. 

Men sen åkte vi till hallen. Alvedonet hade börjat verka så Felix var lite piggare. Så då kunde han prova på lite grejer. Tex segway, som han pratat om tidigare att han ville prova nån gång. Vilken tur att det fanns ett par i hallen som man kunde prova. Jag gav mig inte på sånt otyg   . Stod med båda fötterna stadigt på golvet. Fast ibland så kändes det inte så. Den där hallen var lite otäck först i början. Det var ju olika fält där inne, bla en löparbana som gick runt med linjer. Sen var det lite olika färger på fälten. Det störde mina ögon i början, och jag kände mig lite yr först. Sen skrev vi i den stora loggboken, handlade lite till. 16.30 så fick man ladda cacherna som skulle släppas under kvällen i sina gps och smartphones. Det gick väldigt smidigt och ladda ner alla cacher i gps:n. Sen kom kvällens stora överaskning. Vi fick inte gå ut   . Alla var tvungna och vara kvar i hallen till 17.30, så att ingen skulle få nån förtur. Så under tiden vi väntade på att bli utsläppta så provade Felix och Ella på sumobrottning. Eller dom tänkte prova, men dräkterna såg ut att vara för små. Ramlade dom omkull så gled dom bara ur dräkterna för dom gick inte och stänga. Till slut så blev vi utsläppta. Felix var lite ivrig, och han tyckte att vi borde FTF:a nån. Men jag sa åt han att det kan han glömma. Men ca 1000 personer på plats, så finns det ingen chans. En del sprang tom. Sen visade det sig att dom här cacherna för kvällen var inte riktigt det vi hade trott. Vi trodde att de skulle bli vanliga cacher, som man loggar som vanligt. Men nu hade cacherna blivit uppdelade i olika sektioner, med 5 cacher i varje och en final. Man var tvungen och lösa gåtor vid dom första 5 för att sen kunna få kordinater till finalen. Hmmm....det här var ju inte riktigt vad jag hade väntat mig. Efter ett tag så kom Västeråsarna, så vi hakade på dom runt. Och tack vare dom så fick vi ihop en runda och kunde logga en final. Det blev trots allt en riktigt bra kväll. Trots att jag tänkte ge upp när jag såg att man skulle hålla på och lösa en massa gåtor. Felix hade jag ju inte mycket hjälp av på den fronten. Så jag hade sagt åt han att vi ger upp och går till bilen när Västeråsarna kom. 

Dagarna bara rusar framåt här, så man hinner knappt med själv. Det har ju inte hänt så hemskt mycket sen jag skrev sist. Förra helgen så var jag först till Bro-Håbo och dömde rallylydnad, nybörjarklass. Det var 2 collie med som också kommer från Gatefield. Jätteduktiga var dom. Sen på söndag hade vi agilitytävling i Norberg, klass 2. Så Felix fick springa 3 lopp med Lizzie och jag sprang ett. 

Nu märks det att vintern är på väg. Det tycker jag är tråkigt. Före vintertiden så började det bli mörkt vid 19-tiden. Men när vi gick över till vintertid så är det helt plötsligt mörkt rean kl 17. Alltså man flyttade klockan bakåt en timme, men mörkret kommer 2 timmar tidigare   . Hur gick det till????

Så nu har vi börjat träna i Norberg, och jag längtar redan till våren, ljuset och värmen. Enda fördelen med att träna i Norberg är att man inte behöver oroa sig så mycket för om det regnar. Men åter till tävlingen. Det var dubbla hopplopp och dubbla agilitylopp. Första hopploppet så gick Lizzie ganska bra. Hon tittade till mig bara en gång, men tappade inte fart. Hon såg väl att jag stod på plats, och brydde sig inte mer om det. Men sen alldeles före mål så tog hon sista hoppet, och hon skulle in i en tunnel före det hoppet. Hon ansåg tydligen att det räckte för henne   . Tror inte Felix höll med henne där riktigt. Andra loppet blev lite segt. Då hann hon inte med att se att jag stod på plats. Så då började hon spana efter mig lite längre. Men trots det så kom dom på 11:e plats i det loppet. Första agilityloppet blev också disk. Men det var inget att sörja över, för dom flesta diskade sig i det loppet. Det var bara 4 som tog sig i mål. Ändå så såg banan inte svår ut. Sista agilityloppet sprang jag med henne, men det gick segt fast jag försökte jaga på henne. Men vi tog oss runt alla fall. 

Igår så var jag då på zumba för första gången. Det kändes inte så jobbigt som jag trodde att det skulle vara. Vart ju svettig så klart, men inte så där orkeslös, att jag inte skulle ora köra genom programmet. Men det kändes i låren efteråt alla fall. Så helt bortkastat var det ju inte. Ikväll så har vi varit på agilityträning då. Banan från i söndags stod kvar. Så jag tränade lite slalomingångar med Jeri. Och att han skulle sitta kvar i starten. Lizzie sprang jag väl med lite allmänt. Sen tränade jag lite rallylydnad med båda också. Jeri har ju börjat krångla med att sitta framför. Så tränade det med han. Nu har jag anmält han till  en tävling i december. En inomhustävling. Vi får väl se hur det går. 

Oj, nu var det glest mellan inläggen här. Det har ju hänt en del sen sist. Fast nu har det gått så lång tid, så man kommer ju inte ihåg allt. Men här har alla fal tjejerna kommit igång med löp. Först ut var Farina, Clara följde direkt efter. Med Lizzie tog det lite tid, men hon är också på gång nu. Så förra helgen, då var Clara i höglöp, och då skulle jag ut och tävla rallylydnad med Jeri. 2 dubbla klasser i Falun. Ja, det gick ju lite si sådär. Men med tanke på hur det var hemma så blev det ganska bra trots allt. Första banan var han ju totalt okoncentrerad på. Gick och nosa hela mest hela tiden. Men vi fick ju trots allt det bästa resultatet nånsin. 59 poäng, och jag kände mig nöjd. Inför andra starten så höll jag på och greja med han, och han kändes skapligt med mig. Då kändes det som om att han kanske kunde fixa nästa bana. Men så fort vi kom innanför banden så började han ju nosa. Men trots allt så kändes det ju bitvis som om han gick ganska bra. Men han skällde en hel och det slutade att vi hade 43 poäng kvar på den banan. Men jag känner mig nöjd med tävlingen trots allt. Det går ju framåt alla fall.

Idag så har jag varit till Eskilstuna och dömt rallylydnad. Var till en ny klubb som jag inte varit till förut. Eskilstuna Hunddressyrklubb, en lokal kennelklubb. Dom hade väldigt gott om utrymme. De hade igång 6 rallylydnadsbanor igång samtidigt. Det var en stor tävling med ca 350 starter, och trots det så flöt allt på väldigt bra. 

Imorgon har jag absolut ingenting planerat. Så då skall jag gå en långpromenad, sen skall jag vara hemma och städa lite och njuta av tillvaron. 

Eller egentligen skall det väl stå glest mellan inläggen. Men tiden räcker tyvärr inte till, trots att man tänker att nu skall jag skärpa till mig. Dessutom så händer det inte så mycket speciellt heller under veckorna. Är ju på skolan från måndag till fredag. Första helgen i månaden var jag ju till Mora och dömde 2 dagar. Fick bo i en husvagn på klubben. Med mig hade jag Felix, och efter tävlingen så började vi på vår lilla rundtur. Det skulle plockas lite cacher. Äntligen har jag fixat alla kommuner i Dalarna. Men jag har inte hunnit logga challengen som ligger här i byn. Jag vet vart den burken ligger, men har inte haft tid att gå eller cykla dit. Den ligger ju på ett ställe där jag brukade gå förbi ofta med hundarna. Men den sista månaden så har det inte blivit så mycket långpromenader. Men helgen efter det så var jag ledig på lördag, så då blev det en riktig långpromenad. På söndagen sen var jag till Lindesberg och dömde.

Men nu i helgen så vart det äntligen vår tur att tävla. På lördag skulle vi till Uppsala, Fjällnora fritidsby. Det var golden retriever klubben som hade en del aktiviteter där och bla en officiell rallylydnadstävling. Det var en som har collie från Jeris uppfödare som hade anmält sig dit och var lite nervös. Så jag tänkte, äsch vi åker dit också. Visserligen var det lite långt. Men vad gör man inte för sina kompisar   . Det gick ju inte så bra för oss. Jeri fick för sig att lyfta på benet. Fast jag tror inte att det hann komma nåt för jag var nog lite beredd att nåt sånt kunde hända. Men när vi väl kommit över den incidenten, så tog vi och gick resten av banan och han var ganska duktig i slutändan. Men vad hjälpte det när vi redan var diskade. Om 2 veckor gör vi ett nytt försök, fast närmare denna gång. Då skall vi till Falun och det är dubbla starter. Det vore väl sjutton om vi inte fixade det en gång alla fall. 

Igår var vi på agility DM i Sala. Jag skulle springa 4 lopp med Jeri och 2 med Lizzie. Felix skulle springa 2 lopp med Lizzie och 2 lopp med en jaktcocker vid namn Molly. Först var det dom invidiuella loppen. Man var tvungen och klara sig i både agilityklass och hoppklass för att få ett resultat. Jag och Jeri fixade resultat i båda. Fast i hoppklassen var det nära att gå åt pipan. Jag fick hejd på han precis när han skulle hoppa över fel hopphinder. Så där gick det lite tid. Agilityloppet var det också nåt strul i, men vi kom ju runt. 

Felix sprang med Lizzie. Det blev deras bästa lopp nånsin. Den enda missen i det loppet var egentligen att Felix hade lite för bråttom vid en tunnel, så Lizzie gick aldrig in i tunneln. Inte går det fort med Lizzie. Men samtidigt känns det som om Lizzies fart är perfekt. Felix får en chans och träna på lite byten, blindbyten och framförbyten. Numera brukar jag inte lägga mig i så mycket hur han planerar sin bana under banvandringen. Bara om jag ser nåt ställe som är extra knepig, så kan jag ge förslag på hur han skall göra. Sen kanske han fixar det på sitt eget vis alla fall. Det loppet tog dom sig runt, felfritt tror jag. Om dom inte fick vägran där vid tunneln då. Agilityloppet blev det disk för dom. Det blev lite för mycket strul i det loppet. Mina klubbkompisar började heja på Felix, och jag vet inte om Lizzie började spana efter mig i närheten av den. Hon känner nog säkert igen rösterna på min klubbkompisar vid det här laget, sen hörde dom säkert när dom ropade på Felix. Hon stannade till flera gånger och spanade.

Sen blev dags för prisutdelning. Jag stod vid sidan av för jag antog att det gått bra för några av mina klubbkompisar. Jag väntade mig inget. När det blev dags för large, så ropade dom ut tredje platsen först. Det var en från Sala med bc. Jaja, det blir väl bc i topp tre tänkte jag. Sen ropar dom ut andra placering, och dom ropar ut mitt namn   . Va, tänkte jag. Det kan inte vara möjligt. Har vi kommit på andra plats på agility DM, Jeri och jag. Jag stod nog bara som en fågelholk och tittade. Kan inte vara sant. Men det var det.

Efter det så blev det dags för lagtävlingarna. Jag sprang i första laget för Fagersta KK tillsammans med Jeri. Vi hade ett lag som hette Busarna. Sen det andra laget där Lizzie var med i, Team Semla. Vi var det gamla gänget, förutom Birk då som har varit skadad och som för dagen var ersatt med en annnan. Jeri tog sig runt i agilityklassen, och laget kom på andra plats i agilityklassen. I Lizzies lag var det redan 2 hundar diskade, så jag sprang väl med Lizzie, men bestämde mig för att inte trötta ut mig i onödan. Var ju inte riktigt kry, fick ju så hemska hostattacker ibland. Vi tänkte först att laget med Lizzie kan vi ju skippa eftersom vi hade diskat oss redan. Trodde att dom la ihop resultatet från hopp och agility i lagtävling också. Men det gjorde dom inte. Så det var ju lika bra och rikta sig in på att springa 2 lopp till då. 

Jeri däremot var nog riktigt trött vid det laget. När vi var till Lindesberg och Hällefors och tävlade i början av augusti, så fanns det 2 st flattar där som löpte vid den tiden. Dom var nu i Sala, och tydligen så Jeri ihåg dom. När vi skulle starta i hopploppet så drog han iväg helt plötsligt och raka spåret till en av flattarna som han sett tidigare. Jag fick in han på banan, men han drog nästan direkt igen. Så det var bara och ta han till bilen. Team Semla var det sista laget och starta, och Lizzie var den absolut sista hunden. Nu hade det ju redan blivit 2 diskade hundar i laget. Men eftersom jag inte behövde springa så mycket med Jeri, så tänkte jag att nu kör jag med Lizzie eftersom jag inte har nån press på att vi måste klara oss. Och det gick kanonbra. Det är ju 4 hundar i varje lag, men man måste ha 3 i mål.

Nu är man tillbaka till verkligheten igen i skolan. Nästa helg är det agilitytävlingar för Jeri båda dagarna. På lördag har vi på klubben och på söndag så åker vi till Frövi.

Då blir det en rallyhelg igen. Den här gången skall jag döma på en tävling i Mora. På lördag blir det nybörjarklass och avancerad och på söndag blir det fortsättning och mästarklass. Förra helgen var jag ju till Karlstad hela helgen, och jag våndades ganska rejält inför den helgen. Det blir ju värre när man börjat jobba. Då vill man ju gärna med sina hundar på helgen. Ja, maken också förstås   . Den här gången känns det lite lättare för Lizzie skall följa med. Ja, och Felix också som har lovat att ta hand om Lizzie, eftersom det var han som ville ha henne med sig. 

Det skall bli kul och ha han med sig. Vi skall sova i en husvagn som är uppställd på klubben. Det ser nog han mer fram emot än jag. Jag är mer rädd att den där husvagnen blir en gaskammare   . Men jag har planerat att vi skall cacha lite. Planerat att ta 4 olika sorters cacher. Sen tänkte jag fylla dom sista luckorna i länet. Fattas bara Mora, Älvdalen och Orsa, sen har jag fullt i Dalarna.  

Jag får nog ta med mig spelkort eller nåt. För det blir ju mörkt relativt tidigt så att vi har nåt att göra nu när han gjorde ifatt matten i skolan. För jag hotade med att kommer att han inte dit det är sagt denna vecka, så tar jag matteboken med mig   .