I morse när jag skulle gå ut med hundarna så kändes det lite som om det skulle vara uppehåll. Men det konstiga var att när jag öppnade ytterdörren så hörde jag nåt konstigt muller. Är det åska   . Så mullrade det igen. Jo, det är åskan. Så jag ropade upp till maken att han skulel dra ur sladdarna till tv, datorer mm. Sen hördes det inget mer, så jag började nästan tro att jag hade hört fel. Sen mötte jag en karl som bor några gator neråt. Han var ute och gick med sin boxer, som för övrigt är kullbror till boxern vi brukade vara ute och gå med ibland i Söderbärke. Så jag frågade han om han hade hört åska. Jo, det hade han och det hade mullrat länge. Trodde att det aldrig skulle ta slut sa han. Dessutom hade han hört en smäll som han aldrig hört förut. Men vi hörde inget inne hos oss. Sen när jag kom hem så såg jag ju på nätet att det hade varit ett rejält blixtnedslag i Ludvika. Marken hade skakat. 

Hade tänkte över åkern ner till sjön. Det började dugga lite när vi hade gått över åkern och skulle över den nya vägen mot Borlänge. Funderade om vi skulle vända och gå tillbaka över åkern. Men så slutade det och regna. Så vi fortsatte cykelvägen efter sjön mot reningsverket. Sen cykelvägen därifrån mot Moga. När vi kom fram till Moga så började det regna lite. Men innan kom till gamla Borlängevägen och hemåt så hade det börjat vräka ner. Kan säga att vi vart rejält blöta. Det var bara och byta kläder. Senare gick jag in på en väderapp och kollade om det skulle regna hela dagen. Då skulle det inte regna alls på hela dan   . Varför såg vi då ut som dränkta katter när vi kom hem?????

På eftermiddagen så var Jeri och jag till Ludvika och miljötränade lite. Han behöver lite mer ensamtid med mig. Det vart ju lika nyfiket som det var när vi var i Borlänge.  Men imorgon blir det en spännande dag. En dag som jag har väntat på länge. Vår första agilitystart. Visserligen har jag inte så stora förväntningar. Men kanske kan få en hint alla fall på vad jag kan ha och vänta mig i framtiden.