Annandag jul och då kan man väl säga att julen är över. Det börjar bli mer och mer utrymme i kylskåpet. Sillen tog slut idag, Köttbullar och prinskorven också. Sitter och funderar lite på vad vi skall äta imorgon. Visst har det varit bekvämt. Bara koka potatisar och sen plocka fram julmaten. 

Jag försökte ringa till mamma idag, men hon svarade inte. Då trodde jag att hon har gått till sina bekanta som bor längre ner på området, eller att hon var på toa. Tänkte att jag ringer henne lite senare. Vid 16-tiden ringer min mobil, och jag såg att det var numret till dom som jag trodde hon var hos. Då hade mammas granne ringt till dom för hon inte sett nåt ljus hemma hos mamma. Dom hade trott att mamma var med mig nånstans, men ringde till mig alla fall och frågade om jag pratat med mamma idag. Då sa jag att jag hade ringt och hon inte svarat, att jag trodde att hon var hos dom. Så dom skulle åka upp till mamma och titta om det hänt nåt. Dom har ju nyckel dit. Dom ringde en stund senare och sa att hon hade ramlat igen. Hon hade ramlat på natten när hon var på toa, och hade legat på hallgolven hela dagen. Men troligen hade hon inte brutit nåt. Så jag åkte till Smebacken. När jag kom dit så hade dom fått upp henne och på henne torra kläder. Hon låg i sängen och skakade och frös. Då sa jag åt henne att nu åker vi till jourmottagningen i Ludvika. Så vi tog på henne ytterkläderna, och in i bilen. Vi behövde inte vänta länge där förrän dom tog in henne. 

Då såg jag hennes högra hand. Hon visade ju handen på julaftonen, då var den lite svullen och röd. Hon visste inte vad det berodde på. Nu såg jag att handen var stor som en fotboll nästan och jätteröd. Kände också att den var varm. Det visade sig att hon hade en kraftig infektion i kroppen. Därför hon var så dålig på julafton. Hon hade dessutom nästan 39 graders feber. Men de hade inga platser i Ludvika, så hon fick åka till Falun. Men läkaren trodde att hon skulle bara behöva vara där ett par dagar. Hon fick antibiotika redan i Ludvika. Om hon svarar bra på det, och kan gå över till tabletter om ett par dagar så kan hon få komma hem redan då.

Vilken pärs det var idag igen. Jag frågade henne varför hon inte tryckt på larmknappen, eller om hon inte kom åt den. Hon hade inte tänkt på det sa hon. Få se hur vi fortsätter nu. Om förvirringen berodde på febern. Måste ringa en del samtal imorgon.